En läroboksstyrd matematikundervisning innebär mindre möjligheter att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om lärares varierande undervisning om problemlösning i och utöver lärobok i årskurs 2. Fyra frågeställningar användes för att uppnå syftet. Hur många problemlösningsuppgifter finns det i läroböcker i årskurs 2 och hur många av dessa kan definieras som rika problem? Vilka uppgifter arbetar lärare med utöver lärobok? Hur menar lärarna att de utvecklar elevernas problemlösningsförmåga? Som teoretisk utgångspunkt användes rika problem, rika matematikuppgifter och Schoenfelds ramverk för matematiskt beteende. De metoder som användes var textanalys, observationer och intervjuer. Resultatet visar att av 1467 uppgifter i läroböcker var 64 stycken problemlösningsuppgifter. Av dessa 64 kunde 10 definieras som rika problem. Tre av de fem lärarna arbetade med rika matematikuppgifter när de arbetade utöver lärobok. Lärarna menar att de utvecklar elevers problemlösningsförmåga genom att arbeta med grundliga matematiska kunskaper, problemlösningsstrategier, metakognitiva frågor och klassrumsklimatet.

Att sträva efter att vara en skola för alla innebär en stor variation i klassuppsättningarna och likaså kunskapsnivåerna inom klasserna. Att då som lärare ge eleverna det stöd och stimulans som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt kan vara en utmaning. Dessutom har provresultat från nationella prov och resultat från PISA-undersökningar visat att elever har svårt med matematik i skolan. Därför har det i denna systematiska litteraturstudie undersökts om öppna och/eller rika matematikuppgifter skulle kunna öka elevernas stimulans och resultat i matematik. De frågeställningar som lades till grund för studien är:   Vad bör en matematiklärare tänka på för att konstruera stimulerande öppna matematikuppgifter? Vilka erfarenheter har lärare och elever av att använda öppna respektive rika matematikuppgifter i undervisningen?   Studiens resultat visar bl.a. på att läraren ska tänka på att den öppna matematikuppgiften ska vara tydlig och ha ett tydligt syfte och att eleverna ska hinna lösa uppgiften på den tid som erbjuds. Uppgiften ska dessutom kunna lösas på flera olika sätt och kunna ha flera korrekta svar. Enligt lärares och elevers erfarenheter har öppna matematikuppgifter visat sig vara stimulerande vid grupparbeten, men mindre stimulerande då läraren ställer öppna frågor till en hel klass samtidigt. Arbetet med öppna matematikuppgifter har också visat att det ökat elevernas förståelse för matematiken. När det gäller de rika matematikuppgifterna har de visat sig kunna knyta samman flera områden inom matematiken och på så sätt antagligen kunna öka elevernas förståelse för matematiken.