Den här uppsatsen handlar om värderingar och om synen på litteratur och litteraturläsning i grundskolan under åren 1980-2011 och syftet är att undersöka dessa. Uppsatsen är en litteraturstudie där skolans styrdokument i form av läroplaner och kursplaner i ämnet svenska utgör undersökningens primära källmaterial. Frågor som kommer att beröras i uppsatsen är hur synen på litteratur förändrats genom åren och hur introduktioner av nya läroplaner under den aktuella tidsperioden påverkat litteratursynen? Restultat som den här undersökningen ger är att det generellt råder en positiv syn på läsning och litteratur i alla de undersökta dokumenten. Lgr 80 skiljer sig från de övriga två läroplanerna genom att det här finns aspekter som talar för att man vill styra vad eleverna ska läsa genom att ge exempel på boktitlar. Att det introduceras en ny läroplan tycks inte påverka synen på litteratur och skönlitterär läsning nämnvärt. Ett genomgående drag är att litteratur och läsning av litteratur är utvecklande för eleven. Litteraturläsning har en fortsatt stark ställning i skolans svenskämne trots närvaron av ett vidgat textbegrepp. Ett genomgående drag för de tre läroplanerna är att det talas sparsamt om läsning och litteratur i styrdokumenten.

Denna studie har som mål att analysera svensklärares syn på skönlitteraturens mening och syfte, både i ett generellt perspektiv och i relation till litteraturen inom svenskämnets litteraturundervisning. Studiens empiriska material består av sex intervjuer med yrkesverksamma svensklärare, fem på gymnasienivå och en på högstadienivå. De teoretiska utgångspunkterna är i studien hämtade från tidigare forskning om litteraturundervisningen inom svenskämnet, och utgörs av fyra olika traditionella tyngdpunkter i litteraturens undervisningssyfte, kallade ämnesemfaser. Utöver detta blir lärarnas intervjusvar även analyserade och diskuteras utifrån en pågående litteraturvetenskaplig diskussion om tolkningsmetodik och svensklärares påstådda alltför subjektiva analysförmåga. Resultatet visar en litteratursyn som grundar sig i en blandning av alla olika emfaser, och utifrån lärarnas svar blir litteraturen ett mångfacetterat utbildningsinstrument med olika roller i elevers utveckling av skilda förmågor. De mest framträdande syftena med litteraturen, både generellt och pedagogiskt, är enligt lärarna att ge allmänbildning, skapa förståelse för tidsepoker samt för andra människor, ge språkträning och utveckla den egna kreativiteten. Genom lärarsvaren blir det också tydligt att dessa är starkt påverkade av eleverna vid litteraturvalen till undervisningen och att de är fullt medvetna om olika sätt att tolka och analysera. De uppvisar därmed en vid kompetens kring litteraturstudiet och inte enbart ett förespråkande av subjektiv tolkning av litteratur.

The main purpose of this thesis is to investigate four children’s librarians’ literature view and their collaboration with pre-schools. My main question at issue is “What literature view do children’s librarians in this thesis have and how does this reflect their collaboration with pre-schools?”. Another purpose is to study the canon process in relation to children’s libraries and pre-schools. I have applied two theories on my analysis. The first is the view of Lennart Hellsing on a good children’s book and the second is three different views on literature, the pragmatic, the traditional and the emancipated views. My results show that people indirectly influence small children in their selection of literature. Adults are encouraged when they realise that the books they read themselves when they were children still exist and willingly read them for their own children. This is one reason why some children’s books have been popular for so many years in pre-schools. It is important to successively change the canon because more vintage books can give their children wrong conceptions as they do not deal with the present era of the children. My results also show that the children’s librarians readily want the children to take part of literature with different presentations of a problem. The books should deal with life and take place in present time, however the children’s pleasure of reading is most important. The collaboration between libraries and pre-schools is not especially good at the moment but is now increasing by means of the project LekaSpråkaLära. / Uppsatsnivå: D

Skönlitteraturen har en stor roll i svenskundervisningen. Vilka titlar eleverna läser i sin utbildning kan påverkas av skolans skönlitterära utbud. Syftet med denna studie är att undersöka vad svensklärare anser vara de främsta faktorerna som påverkar det skönlitterära utbudet i undervisningen samt hur lärarnas motiveringar stämmer överens med styrdokumentens riktlinjer. Denna fallstudie baseras på fyra kvalitativa intervjuer med gymnasielärare i svenska från olika gymnasieformer i olika kommuner. Undersökningens resultat visar utifrån lärarna perspektiv att skolans ekonomi, styrdokument och gymnasieprogram är faktorer som påverkar det skönlitterära utbudet. Skolbibliotek och arbetslag är andra faktorer som refereras till, dock inte lika homogent. Resultatet visar vidare att lärarnas motiveringar för det skönlitterära utbudet påverkas av ytterligare faktorer som lärarnas litteratursyn, skolans kultur och tolkningar av styrdokumenten.

Undersökningens syfte är att studera hur litteraturhistoriska läromedel i svenska för gymnasiet legitimerar de litterära verk och författarskap de omfattar, samt även vilken litteratursyn de legitimerar. En brukstextanalytisk metod tillämpas för att studera läromedlens innehållsliga mönster, dess teman och propositioner. Utifrån denna analys framställdes ett antal kategorier av legitimeringar. Vidare anläggs ett teoretiskt perspektiv baserat på tidigare forskning. Legitimeringarna i läromedlen bedöms vara i linje med de legitimeringsformer som tidigare identifierats i svenskläromedel. Legitimeringarna bedöms motsvara de kriterier för svenskundervisningens centrala innehåll som redovisas i Lgy11. Den litteratursyn som identifieras i läromedlen relateras till tidigare forskning om litteratursyn i läromedel samt läroplaner och motsvarar på flera sätt tidigare legitimeringar av litteraturläsning.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur yrkesverksamma lärare i år 1-3 ser på användningen av skönlitteratur i undervisningen och att förhålla dessa beskrivningar till den litteratursyn jag som blivande lärare håller på att utveckla. Litteraturgenomgången anknyter till läsarorienterande teoribildningar, i linje med den konstruktivistiska, sociokulturella syn på lärande som min utbildning präglas av. Resultatet av en intervjuundersökning med sju lärare presenteras och analyseras utifrån uppsatsens frågeställningar – hur lärarna relaterat till sin användning av skönlitteratur beskriver undervisningens varför, vad och hur. Med hjälp av erfarna lärare ges jag därmed en möjlighet att reflektera kring min egen litteratursyn, inte minst frågan om varför skönlitteraturen kommer att ha en plats i min framtida undervisning. Slutsatsen är att jag tydligare upplever vikten av att ha ett synsätt på kunskap och läsning som fokuserar läsarens möte med text, där förståelse byggs i gemenskap, med lusten som drivkraft.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur skönlitteraturläsning kan legitimeras i grundskolans tidiga år. Litteraturgenomgången fokuserar på forskning kring vilken nytta som skönlitteraturläsning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i årskurs F-3 – två lärare och två skolbibliotekarier – och tre elever i årskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten för F-3. Resultatet visar att lärare och skolbibliotekarier framför allt legitimerar litteraturläsning med fokus på skriftspråkssamhällets krav på medborgarna och att de ser det som en demokratisk fråga att stödja elever mot att bli läsare med djup läsförståelse. Lärarna arbetar med enskild läsning, högläsning och läsläxa och undervisningen inkluderar språkliga färdigheter, läsförståelse samt koppling till elevernas erfarenheter. Bibliotekarierna arbetar med att bygga goda elevrelationer för att stödja dem i sökandet efter en bok som kan väcka läslust och motiverar det framför allt med litteraturläsningens personlighetsutvecklande sidor. Styrdokumenten legitimerar litteraturen genomgående positivt och beskriver den som ett medel för språk- och identitetsutveckling samt omvärldsförståelse. De litteraturkunskaper som konkretiseras i centralt innehåll och kunskapskrav handlar om litterära texters upplägg, form, budskap och författare. Eleverna ser läsningen som viktig för framtiden och nämner flera andra medier som de ägnar sig åt på sin fritid. Slutsatsen som dras är att bibliotekarierna i högre grad än lärarna lyfter skönlitteraturens möjligheter att utveckla personliga och demokratiska förmågor, medan lärarna istället i högre grad fokuserar på färdighetsaspekter. Eventuella orsaker till detta, möjligheten att skapa mötesplatser mellan litteratur och andra medier samt vikten av att förhålla sig kritisk till litteraturen diskuteras.

The aim of this thesis is to examine how the identity of the public librarianwith regard to reading is manifested in the library field. The approaches thatare taken to reading and readers are examined as well as the consequencesdifferent approaches might have. The empirical material is based on 93articles published in Swedish library journals. The theoretical andmethodological starting point is discourse analysis. The application ofdiscourse analysis according to Michel Foucault’s hypotheses reveals threediscursive formations regarding the professional identity of public librarianswithin the framework of reading promotion: The public librarian asguarantor of democracy is related to the public library's original mission offostering, cultivating and educating citizens. The librarian is expected tomake “proper literature” available to the general public. The public librarianas personal trainer highlights a trend in the library field of equating readingwith sports where the librarians are expected to win non-readers by recruitingpotential readers through sporting activities. The librarian is described as apeppery and spirited coach with the task of making readers out of nonreaders.The public librarian as caregiver of the soul emphasizes the librarianas an empathetic and caring supervisor with therapeutic expertise. The twoformer formations emphasize masculine reading. The relation between thelibrarian and the reader can be considered in terms of power. The librarianrepresents an institutionalized controlling power. The reader emerges aspassive and becomes an object of the librarian's mission, good will andexpertise and whose job it is to labour for the well-being of both theindividual and society in general. Through discourse analysis according toErnesto Laclau and Chantal Mouffe it is made visible that thereis a strong emphasis on a narrow understanding of “reading” and “literature”.The concept of “the book” has a wider significance, however, and includesnot just books in printed form, but also books in digital format. When itcomes to masculine reading the understanding of “reading” and “literature”tends to be broadened. The utilitarian aspect of reading is articulated. In orderto improve reading “quality literature” is required, “lower literature” shouldprimarily be seen as a stepping stone to “advanced” and “fine” literature. / Program: Bibliotekarie

<p>This study examines in which way literature is presented in four schoolbooks for the Swedish senior high school of today, compared to descriptions and selections in Swedish universities. The study covers two basic schoolbook categories used in the teaching of Swedish and comparative literature: anthologies and textbooks.</p><p>The four anthologies structures and their joined canon are presented, and the text canon of 12 common writers is studied and compared to the corresponding text canon in the universities selection of texts to main courses in comparative literature. The four textbooks are analysed by close reading of the presentations of four different writers and their works, where the textbooks for the Swedish senior high school are viewed through the glass of literary guides used in Swedish universities.</p><p>The study also analyses what literary perspective is present in the Swedish school principles for education in literature and display, through earlier didactic studies, a sketch of the classroom reality of education in literature.</p><p>The study finds that the examined schoolbooks for the Swedish senior high school tend to, not only shorten the text length and amount of texts but also, simplify the selection and presentation of the writers production. This leads to certain fixed and, in some cases, almost stereotyped ‘roles’ that are assigned to the writers and limits their production. The examined schoolbooks also tend to focus on the themes and meaning of the texts, while neglecting the structure, language and form. Further more, the view on canon is often fairly uncomplicated and seemingly unaware of the many years of canon debates.</p><p>The selection of the four examined anthologies and textbooks for the Swedish senior high school, Ekengrens svenska, Svenska spår 2, Den levande litteraturen and Möt litteraturen, were based on popularity on the market. The corresponding material for Swedish universities was based on the selection in main courses in comparative literature from four of the largest universities: Göteborg, Lund, Stockholm and Uppsala. The selection of the four different writers and their work was based on a study on the canon of school editions of complete literary works in senior high schools of Stockholm.</p>

This study examines in which way literature is presented in four schoolbooks for the Swedish senior high school of today, compared to descriptions and selections in Swedish universities. The study covers two basic schoolbook categories used in the teaching of Swedish and comparative literature: anthologies and textbooks. The four anthologies structures and their joined canon are presented, and the text canon of 12 common writers is studied and compared to the corresponding text canon in the universities selection of texts to main courses in comparative literature. The four textbooks are analysed by close reading of the presentations of four different writers and their works, where the textbooks for the Swedish senior high school are viewed through the glass of literary guides used in Swedish universities. The study also analyses what literary perspective is present in the Swedish school principles for education in literature and display, through earlier didactic studies, a sketch of the classroom reality of education in literature. The study finds that the examined schoolbooks for the Swedish senior high school tend to, not only shorten the text length and amount of texts but also, simplify the selection and presentation of the writers production. This leads to certain fixed and, in some cases, almost stereotyped ‘roles’ that are assigned to the writers and limits their production. The examined schoolbooks also tend to focus on the themes and meaning of the texts, while neglecting the structure, language and form. Further more, the view on canon is often fairly uncomplicated and seemingly unaware of the many years of canon debates. The selection of the four examined anthologies and textbooks for the Swedish senior high school, Ekengrens svenska, Svenska spår 2, Den levande litteraturen and Möt litteraturen, were based on popularity on the market. The corresponding material for Swedish universities was based on the selection in main courses in comparative literature from four of the largest universities: Göteborg, Lund, Stockholm and Uppsala. The selection of the four different writers and their work was based on a study on the canon of school editions of complete literary works in senior high schools of Stockholm.