<p><p>Syftet med denna undersökning var att gå ut i fyra kommuner, vilka tidigare hade gemensam särskoleundervisning, för att se hur de organiserar skolgången och bedriver den praktiska undervisningen för sina elever som är mottagna i grundsärskolan. För att få svar på det genomförde vi intervjuer och enkäter med rektorer och personal på samtliga skolor i kommunerna som har grundsärskoleelever. Alla barn mellan sju och sexton år har skolplikt och under de åren har varje kommun, enligt skollagen, ansvar för att organisera en skolgång som passar varje elevs individuella behov och förutsättningar. Med tanke på det är det viktigt att man anpassar verksamheten och hittar det sätt som fungerar i praktiken. Vi har funnit att det finns sex olika varianter att organisera grundsärskoleelevers skolgång på och att det inom varje variant finns olika sätt. De sex olika varianterna har vi, utifrån respondenternas svar, valt att benämna; helintegrering, delintegrering, utanförintegrering med tillhörighet i grundskoleklass, särskoleklass, särskoleklass med integrering och utanförintegrering men mottagen i grundsärskolan. De tre första sätten hittar man inom grundskolan och de tre sista hittar man inom grundsärskolan. Oavsett vilket sätt man tillämpar, finns det både för- och nackdelar, men trots det poängterar alla respondenter samma sak. De menar att hur skolgången än organiseras, måste man se till vad som är bäst för varje elev utifrån hans/hennes olika förutsättningar och behov. Samma hänsyn måste tas när pedagoger planerar det praktiska skolarbetet och i undersökningen har vi funnit att det är viktigt att ständigt se utifrån varje elev om han/hon ska ha möjlighet till optimal utveckling.</p></p>

Den här uppsatsen analyserar hur miljö och utveckling framställs i de svenska läroplanernas allmänna del (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94, Lgr 11) samt kursplanerna för ämnet geografi i årskur 7-9. Syftet är att se de svenska läroplanernas framställning av miljöproblematik och förändringar över tid. Det empiriska material som används för analysen är läroplanerna för grundskolan och dess kursplaner i geografi för årskurs 7-9. Jag har använt mig av textanalys för att ta fram explicita miljöbegrepp och formuleringar och en diskursanalys för att ta fram de underförstådda betydelserna av miljöproblematik och utveckling. Resultatet av studien visar att det skett förändringar i hur miljöproblematik framställs och särskilt från att begreppet hållbar utveckling myntades 1987 och infördes i läroplanerna från Lpo 94. Resultatet visar också att FN och UNESCO har varit av stor betydelse för utvecklingen av undervisning i miljövård.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om lärares uppfattningar om hur läroplanen används i deras arbete och hur förändringar av läroplanen har och kan komma att påverka dem. För att besvara syftet har vi utgått ifrån följande frågeställningar: hur uppfattar lärare att arbetet med läroplanen i undervisningen går till, hur uppfattar lärare förändringarna i kunskapskraven och hur uppfattar lärare kunskapskraven i organisationen av lärande. Som teoretisk utgångspunkt använde vi fenomenografi. Teorin användes vid analysen av det empiriska materialet för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I intervjuerna lyfte lärare hur de använder olika delar av läroplanen i sitt arbete, både i undervisningen och vid bedömningen av elevernas kunskaper. Det framkom även hur läroplanens förändringar har uppfattats av lärarna som intervjuats och slutligen redovisas deras tankar om rättvis bedömning. Resultatet visar att lärare använder läroplanen i deras arbete och men gör det på olika sätt. Även uppfattningar om de förändringar som har skett och kommer att ske, i och med den nya revideringen, skiljer sig. Samtliga lärare var överens om att det ser ut som att texten har minskat i de reviderade kunskapskraven. När det kommer till bedömning så uppfattar lärarna att värdeorden i kunskapskraven är tolkningsbara och att det kan vara svårt att uppnå en rättvis bedömning.

Kursplanen är ett av de styrdokument som skolan styrs av och är skrivet som ett regelverk för alla Sveriges skolor. Syftet med studien var därför att undersöka bildämnets utveckling med fokus på syfte, mål och begrepp i skolans kursplaner under tidsperioden 1980-2011. I denna undersökning har jag utgått från Kosellecks begreppshistoriska teorier, där begreppens betydelse och förändringar av dem är i fokus. I metod delen redogör jag för hur urvalet och genomförandet av datainsamlingen gått till. Resultatet av min undersökning visar att de läro- och kursplaner jag studerat tydligt visar på att läroplansförändringarna i hög utsträckning påverkat utformningen av kursplanerna. Min analys visar även att bildämnets syfte och mål förändrats från att handla om kommunikation med bilder som främst innebär att granska och tolka, till att sedan övergå till att fokusera på samhällslivet och personligutveckling. Idag läggs istället betoning på att eleverna ska utveckla och införskaffa erfarenheter om hur bilder skapas, tolkas och framställs. I diskussionen jämförs tidigare forskning samt relevant litteratur med resultatet. De läroplansförändringar som skett mellan dessa tre kursplaner kan sammanfattas med att samhällsutvecklingen har bidragit till att det blivit en synbar förändring i respektive kursplan. I det stora hela handlar läro- och kursplaners förändringar om hur samhället utvecklas och vad som räknas som aktuell kunskap i en viss tid. / <p>2021-01-08</p>

Alla har vi någon gång gått i skolan och läst historia. Vi har alla även ett minne om vad det pratats om i historieundervisningen under skolgången. Men hur väl stämmer det överens med den för tiden gällande kursplanen eller med den historiedidaktiska forskningen. Detta examensarbete syftar till att genom en intervjustudie belysa dessa tre perspektiv för att se vad som är likt eller olikt mellan de olika perspektiven. Stämmer det som eleven minns överens med vad forskning och kursplaner säger och går det att utröna kursplanens mål utifrån elevers svar. De intervjuade i studien har gått i skola mellan 1950–2010 talet. Studiens resultat visar på kopplingarna mellan kursplanen, historiedidaktisk forskning och elevers upplevelser av undervisningen.

Arbetet beskriver i sin första del latinämnets historia i den svenska gymnasieskolan med tyngdpunkt på 1900-talets senare del. Det är en utveckling som gått från att ha latin som bärande språk både som skolämne och som undervisningsspråk under 1500-talet till att vara ett småämne som inte alla skolor erbjuder idag. Den andra delen av arbetet undersöker vilka förändringar som påverkat latinämnet i gymnasieskolan och vad det har fått för följder. Några kurs- och timplaner från 1900-talet har granskats och personer med anknytning till latinundervisning intervjuats. Ur detta framkommer det att den nya gymnasieskolan som infördes 1965 har påverkat ämnets ställning i skolan stort genom att det inte längre var obligatoriskt att läsa latin på den då s.k. latinlinjen. En andra påverkan är gymnasiereformen 2000, då latinämnet delades upp i tre kurser. Detta har visserligen gynnat tillgängligheten (på de skolor som erbjuder latin), men fört till grundare kunskaper, då förhållandevis många elever väljer att läsa endast den första kursen. En tredje påverkan på latinämnet har även den reform i början av 1990-talet haft som gjorde det möjligt för kommunerna att fritt fördela en summa pengar på de utbildningsbehov de prioriterar. Eftersom latin i dagens samhälle inte ses som ett viktigt och nyttigt ämne, är det inte förvånande att kommunerna inte prioriterar latinämnet. / The essay describes the situation of Latin in the Swedish High School with focus on changes during the 20th century.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur andraspråksundervisningen kan organiseras och vilka hinder respektive möjligheter vald organisation kan få för eleverna. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två rektorer på olika skolor försökt synliggöra hur andraspråksundervisning kan organiseras och vilka tankar som ligger till grund för dessa val. Det resultatet visade är att när antalet andraspråkselever på en skola uppgår till nästan 100 % blir det svårt att bortse från ett andraspråksperspektiv i verksamheten. I vår undersökning framkommer en medvetenhet hos våra informanter om både vad det innebär och om vad som krävs för att lära sig ett andraspråk. Däremot är det inte alltid så att det som krävs går att förverkliga inom ramen för skolans resurser och då blir skolans tuffa uppgift att organisera sig efter de möjligheter som finns. Det dagliga arbetet med andraspråkselever handlar dock snarare om ett förhållningssätt utifrån ett andraspråksperspektiv än ett särskilt sätt att organisera undervisning. I undersökningen framkommer även det faktum att det inte krävs någon behörighet i svenska som andraspråk för att undervisa elever med annat modersmål än svenska och vilka konsekvenser det kan ge ämnet i framtiden. Slutligen belyser vi också de konsekvenser en vald organisation kan ge i förhållande till elevernas skolframgång.

Syftet med detta examensarbete är att få en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en läroboksobunden undervisning. Vi söker även svar på hur lärarna använder sig av matematikboken och vilken hänsyn de tar till kursplanens innehåll i sin undervisning. För att få svar på våra frågeställningar använder vi oss av en explorativ undersökning, där det används flera undersökningsmetoder. I vårt fall en postenkät och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en läroboksobunden undervisning var många. Den främsta möjligheten var att matematiken blev mer levande och att eleverna fick en större förståelse för att matematik ständigt finns i deras omgivning. Hinder som de läroboksbundna lärarna såg med en läroboksobunden undervisning var bland annat tiden och föräldrarna.

No description available.

På praktiken har vi upplevt att elever är omedvetna om syftet med undervisningen i matematik enligt styrdokumenten och att de bara är intresserade av att lära sig sådant som ska komma på provet. De läser bara inför provet och gör endast de obligatoriska saker. Syftet med detta arbete är att undersöka hur bedömningsmatriser kan vara ett stöd för elever och lärare att ta tag i dessa problem. Detta arbete ger en inblick i hur bedömningsmatriser kan vara ett stöd för elevernas reflekterande, självbedömning och tolkning av kursplanerna. Undersökningen utgörs av intervjuer med lärare och elever på två skolor i Skåne. Resultatet har visat olika sätt att arbeta med bedömningsmatriser. Gemensamt för både skolor är dock att både lärare och elever är positiva till arbete med bedömningsmatriser. Lärarna använder bedömningsmatriserna för att göra gemensamma tolkningar av kursplanerna och eleverna tycker att de har lättare att se på vilken nivå de ligger. De har fått bättre självförtroende och även en mer realistiskt självuppfattning genom att använda sig av bedömningsmatriser.