My purpose with this study was partly to examine how some Swedish science teachers teach and their knowledge of the science curriculum, and how this affects their teaching. I also aimed to compare the Swedish and Irish science curriculum. The method I undertook to achieve this study was to carry out six interviews with science teachers in Sweden. I also completed a text analyse of both the Swedish & Irish science curriculum. The results of the interviews showed that the teachers think the curriculum is important but they do not always keep to it. They know that their pupils do not reach the standards for fifth grade but they are not concerned about this. They aim to teach science as outlined in the curriculum. However, they are satisfied with how they teach in relation to the curriculum today. The science curriculums in Sweden and in Ireland are composed in different ways but their didactic ways of thinking are quite similar. They want the pupils to think scientifically about nature and therefore reach a sustainable development. / Syftet med detta examinationsarbete var delvis att undersöka hur några svenska naturvetenskapslärare uppfattar och förhåller sig till kursplanerna i de naturvetenskapliga ämnena och hur de styr undervisningen. Jag syftade även att jämföra de svenska och irländska kursplanerna för naturvetenskap. För att ta reda på detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med sex naturvetenskapliga lärare i Sverige samt en textundersökning av kursplanerna. Ur intervjuerna framgick det att lärarna tycker kursplanerna är viktiga men de följer inte alltid dem. De vet att deras femteklassare inte når upp till målen men det bekymrar dem inte heller. De vill undervisa mer naturvetenskap som kursplanerna uppmanar men är samtidigt tillfredställda med hur de förhåller sig till dem idag. Kursplanerna, i Sverige och på Irland, är utformade olika men har samma didaktiska grundtanke, bland annat att ge eleverna ett naturvetenskapligt förhållande till naturen och därigenom nå en hållbar utveckling.

Detta examensarbete är en utvärdering av ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som hämtats till Sverige för att utprovas i svenska skolan. Projektet som förkortas STC, vilket står för"Science and Technology for Children", drivs i Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademins regi.. Materialet består av 24 teman som är avsedda att användas i år 1-6. Hittills har sex teman översatts till svenska och detta undervisningsmaterial utprovas i några av Linköpings kommuns skolor sedan hösten 1997. När jag fick höra talas om att ett undervisningsmaterial hämtas till Sverige från ett annat land, som har sina egna nationella styrdokument, väcktes mitt intresse för att jämföra hur materialets innehåll stämmer överens med de svenska styrdokumenten. Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka i hur stor utsträckning de mål som anges i de svenska kursplanerna för biologi, fysik, teknik och kemi i grundskolan, kan uppfyllas genom att använda detta amerikanska läromedel. Genom min undersökning kommer jag fram till att väldigt många, men inte alla, mål ges möjlighet att uppnå genom att arbeta med STC:s 24 teman.

Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns någon ”röd tråd” i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgångspunkt har jag tagit en rapport från Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. Därefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra lärare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och påverkar teknikundervisningen på skolor i närområdet. Studien är stadieövergripande från förskoleklassen och upp till grundskolans år 9. Studiens resultat stämmer tyvärr relativt väl överens med den rapport som Teknikföretagen presenterat, men kan på ett mer kvalitativt sätt på lokal nivå, visa bakomliggande orsaker och personliga åsikter till varför resultatet ser ut som det gör – att den ”röda tråden” i grundskolans teknikundervisning faktiskt är ganska svår att hitta.

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.           Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.           I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.           Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig.

Inom det svenska skolväsendet finns det en rad bestämmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestämmelser återfinns i den dagsaktuella läroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör själv vilket material/läromedel som skall användas i undervisningen, då det finns ett stort utbud av läromedel att välja mellan. Det valda läromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det är därför viktigt att det är det mest lämpliga läromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som ställs på undervisningen.

The Democratic Republic of the Congo is one of the least developed countries in the world and its school system needs to be improved. The aim of this research is to find out what the Congolese state expects from language teaching (French and English), how this is described in the curriculum, and whether this differs from the curriculum of a more developed country, such as Sweden. Through a content analysis, the language view, the role of the teacher and views of pupil participation are investigated. The Swedish curriculum and the Congolese programme of French show similarities by communicative and constructivist views, while the Congolese programme of English demonstrates behaviouristic features. This study can serve as an example of how the language context, i.e., second language v. foreign language, as well as the national culture, influence the curriculum. / Demokratiska republiken Kongo är ett av världens minst utvecklade länder och dess skolsystem är i behov av en förbättring. Språk är en viktig del i utvecklingen av landet. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad den kongolesiska staten förväntar sig av sin språkundervisning, hur den beskrivs i styrdokument samt om den skiljer sig från läroplanen i ett mer utvecklat land som Sverige. Genom en kvalitativ innehållsanalys har uppfattningar om uppsatsens teman; språksyn, lärarens roll och elevdeltagande, hittats. Materialet som analyserats är den kongolesiska skolans program för franska och engelska, samt den svenska läroplanen inklusive kursplanerna för franska och engelska. Analysen avser de första åren i den kongolesiska sekundärskolan och det svenska högstadiet, vilka motsvarar varandra när det gäller elevernas ålder. Skillnaden i DR Kongo mellan andraspråk (franska) och främmande språk (engelska) berörs.Den svenska läroplanen samt det kongolesiska programmet för franska visar många likheter genom att lyfta fram kommunikativa och konstruktivistiska perspektiv. Det kongolesiska programmet för engelska har däremot behavioristiska drag. Lärarens olika roller och hur elevdeltagande lyfts fram förstärker dessa språksyner. De två kongolesiska programmen liknar dock varandra när det gäller synen på hur läraren ska behandla språkliga fel i klassrummet. Studien kan ses som ett exempel på hur språkkontexten, d.v.s. andraspråk och främmande språk, likväl som den nationella kulturen påverkar läroplaner.

<p>Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns någon ”röd tråd” i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgångspunkt har jag tagit en rapport från Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. Därefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra lärare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och påverkar teknikundervisningen på skolor i närområdet. Studien är stadieövergripande från förskoleklassen och upp till grundskolans år 9. Studiens resultat stämmer tyvärr relativt väl överens med den rapport som Teknikföretagen presenterat, men kan på ett mer kvalitativt sätt på lokal nivå, visa bakomliggande orsaker och personliga åsikter till varför resultatet ser ut som det gör – att den ”röda tråden” i grundskolans teknikundervisning faktiskt är ganska svår att hitta.</p>

Abstract Aim The aim is that by using the curriculumcodes, analyze and compare four curriculums in physical education. The study begins in the elementary school introduction in 1962, and then makes three more strikes in 1980, 1994 and 2011. The questions that are addressed in this paper are, Which expression of competence code can be found in the different curricular? What are the expressions for performance code can be found in the different curricula? Is there any change regarding which code teachers use when they assess the students? Method   As a basis, the four curricula Lgr 62 Lgr 80, Lpo 94 and Lgr 11 in physical education are used. These four curriculums are studied and compared for similarities and changes in the assessment uses comparative content analysis. A number of publications in the curriculum codes are used in the analysis of the curriculum. The publications are based on relevance to the study. Results  The study shows examples of the similarities between the syllabuses way to look at how teachers must assess students. You can also see that all four different curricula in physical education is based on the assessment that correspond well with Bernstein's curriculum codes, especially when it comes to performance code. The study also shows that training programs over time have not changed appreciably applicable assessment. Conclusions  The syllabuses studied the expression of the same type of performance-based assessment "performance code". In all four curricula studied is the "performance code" that dominates, however, it is possible in Lpo 94 to find a rating criterion that signals "competence code". Moreover study indicates that "competence code" more found in the syllabuses "Goals to strive for" and "Purpose". Keywords Gymnastic, physical education, curriculum, curriculum codes, assessment / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet är att med hjälp av läroplanskoder analysera och jämföra fyra kursplaner i ämnet idrott och hälsa. Studien startar i och med grundskolans införande 1962, och därefter görs ytterligare tre nedslag 1980, 1994 samt 2011. Frågeställningarna som behandlas i denna uppsats är, Vilka uttryck för competence code går att finna i de olika kursplanerna? Vilka uttryck för performance code går att finna i de olika kursplanerna? Sker det en förändring i kursplanen gällande vilken kod lärarna ska bedöma eleverna utifrån? Metod Som underlag används de fyra kursplanerna Lgr 62, Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11 i idrott och hälsa. Dessa fyra kursplaner studeras och jämförs med avseende på likheter och förändringar i bedömning med hjälp av komparativ innehållsanalys. Ett antal publikationer inom läroplanskoder används vid analysen av kursplanerna. Publikationerna väljs utifrån relevans till studien. Resultat Studien visar exempel på likheter mellan kursplanernas sätt att se på hur lärare skall bedöma elever. Det går även att se att alla fyra olika kursplaner i idrott och hälsa utgår från bedömning som stämmer väl överrens med Basil Bernsteins läroplanskoder, framförallt när det kommer till performance code. Studien visar även att kursplanerna över tid inte har förändrats nämnvärt gällande bedömning. Slutsats Kursplanerna som har studerats ger uttryck för samma typ av prestationsinriktad bedömning ”performance code”. I alla fyra kursplaner som studerats är det ”performance code” som dominerar, dock går det att i Lpo 94 finna ett betygskriterium som signalerar ”competence code”. I övrigt pekar studien på att ”competence code” mer återfinns i kursplanernas ”Mål att sträva mot” och ”Syfte”. Nyckelord Gymnastik, idrott och hälsa, kursplaner, läroplanskoder, bedömning / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014</p>

The main goal of this study is to verify how teachers describe the differences between two school subjects Swedish as a first language and Swedish as a second language. Moreover, this investigation focuses on how the two curriculums differentiate from each other. The method that was chosen to carry out this qualitative  investigation was semi-structured interviews whith two teachers, who are presently teaching these two subjects. The results of this study conclude that there are no significant differences in the two curriculums. One of the most important difference that has been found was howewer that it is very important to continue improving the language, for example, conversation about different topics in the classroom, teaching the students in small groups and enhancing their vocabulary.  The findings and results of this study are in accordance with earlier research. Moreover, this study concludes, however, that the differences between the two curriculums of the two subjects named above are based on the methods that help students to improve their language development. / Hur lärare beskriver skillnaderna mellan de två skolämnena svenska och svenska som andraspråk och vad som skiljer kursplanerna i de bägge ämnena är frågor som fokuseras i denna undersökning. Studien är en kvalitativ studie och metoden som tillämpats i studien är semistrukturerade intervjuer av två legitimerade och erfarna lärare i båda ämnena. Resultatet av studien visar på uppfattningen att det råder få betydelsefulla skillnader mellan de båda läroplanerna för de två skolämnena. Den viktigaste skillnaden är dock uppfattningen att det är viktigt att arbeta språkutvecklande, till exempel genom samtal, undervisning i liten grupp och med fokus på att elever får utveckla sitt ordförråd. Studiens resultat står i korrelation med tidigare studiers resultat och forskning. Slutsatsen av denna studie är alltså att skillnaden mellan de två kursplanerna svenska och svenska som andraspråk ligger i vikten av att arbeta språkutvecklande/tillämpa språkutvecklande arbetssätt.

Syftet med denna studie är att ur ett postkolonialt perspektiv studera socionomutbildningars lärandemål för utlandspraktik för att belysa dess relevans för studenters personliga och professionella utveckling i relation till internationellt socialt arbete. Studiens resultat bygger på analys av 17 svenska lärosätens och socionomutbildningars kursplaner för praktik, vilket har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. För analys och tolkning av studiens material har kritisk och postkolonial teori samt tidigare forskning legat till grund. Studiens resultat visar att majoriteten av socionomutbildningar i Sverige saknar tydliga lärandemål för utlandspraktik och internationellt socialt arbete. Färdighetsträning i socialt arbete definieras i huvudsak i nationella termer. Lärandemål som uppmuntrar studerande till kritisk självreflektion i förhållande till det sociala arbetets globala roll och som global profession berörs endast i ett fåtal av lärosätenas kursplaner. Lärandemål och kurslitteratur som behandlar kritiska och globala perspektiv med relevans för internationellt socialt arbete återfinns inte i någon större utsträckning. Baserad på studiens resultat argumenterar författarna för nödvändigheten av att socionomutbildningar inkluderar lärandemål och kurslitteratur som på ett adekvat sätt kan förbereda studenter för verksamhetsförlagd utbildning och färdighetsträning i socialt arbete bortom den nationella välfärdstatskontexten. / <p>2018-01-19</p>