Tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet är en mänsklig rättighet. Trots detta saknar idag 800 miljoner människor tillgång till rent vatten och 2,5 miljarder människor tillgång till grundläggande sanitet. Om universell tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet gjordes möjlig skulle detta kunna rädda 2,5 miljoner människor varje år från att dö av sjukdomar orsakade av smutsigt vatten och bristfällig sanitet. Idag arbetar flera biståndsorganisationer med att tillhandahålla vatten och sanitet, dels genom implementering av projekt dels genom politisk påverkan. Denna studie undersöker genom fem kvalitativa intervjuer vilka erfarenheter personer som arbetar med att tillhandahålla vatten och sanitet har av arbetet. Undersökningen visar att arbetet med vatten och sanitet är komplext där anpassning efter varje land måste göras. Detta påverkas av vilka sociala konstruktioner som ligger till grund för diskriminerande praktik, geografiska förhållanden samt av kulturella skillnader.

Syftet med studien är att undersöka hur de svenska humanitära organisationerna Tam-Tam, PMU, SoUG samt Barnfonden bedriver/vill bedriva socialt arbete för att främja barns rätt till utbildning och skolgång i Togo. Vidare ämnar studien ta reda på om faktorer som bemötande och förhållningssätt har någon betydelse i deras sociala arbete i landet. Utöver detta önskar studien granska om organisationerna använder sig av olika tillvägagångssätt gällande kön i det sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med nämnda organisationer. I resultatet framkommer det att organisationernas sociala arbete med att främja barns rätt till skola och utbildning utformas på olika sätt. Viktiga faktorer i arbetet är att samarbeta med lokala aktörer för att stärka individerna i samhället på flera plan. Samtliga organisationers arbete har ett särskilt fokus på att bidra till att stärka flickors och kvinnors position i samhället. Via olika projekt syftar organisationerna till att göra utbildningen och skolgången mer jämställd mellan pojkar och flickor i landet. Ytterligare en viktig del i organisationernas utvecklingsarbete handlar om att informera och medvetandegöra barnens föräldrar om utbildningens betydelse. Många familjer är fattiga och ett stort antal vuxna i landet har aldrig själva utbildat sig, vilket minskar motivationen att satsa pengar på någonting de saknar kännedom om. Organisationernas arbete med att motverka den utbredda analfabetism som finns i Togo samt att förbättra föräldrars ekonomi bidrar till att familjer i större utsträckning skickar sina barn till skolan. Studien har analyserats utifrån teorierna empowerment och kritisk teori för att identifiera och granska hur dessa synsätt kan bidra till organisationernas sociala arbete gällande främjandet av barns skolgång i Togo. / The purpose of this study is to analyse how Swedish organizations, namely the PMU, Barnfonden, Swedish Social Workers without Borders and Tam-Tam are working to promote children’s right to education in Togo. Furthermore, the study intends to find out whether factors such as attitude and approach has any meaning in their social work in the country. In addition, the study wishes to examine whether organizations use different approaches concerning gender in social work. The study employs qualitative research methods and is based on semi-structured interviews with the organizations mentioned. Our findings suggest that the organizations’ social work with regard to promoting children’s right to education has been structured in several different ways. One important factor in this social work is the collaboration with local actors to strengthen individuals` status in society, which is conducted at several levels of society. All of the organizations have focussed in particular on strengthening the social status of girls and women. The organizations have initiated various projects in order to promote gender equality in education. Another important aspect of this work involves informing the children’s parents about the importance of education. Many families are poor and a large number of adults in the country lack any education of their own. These circumstances could lessen parents’ willingness to invest money into education, as they lack knowledge about its benefits. The organizations’ efforts to counteract Togo’s widespread illiteracy and to improve parents’ finances have resulted in more families sending their children to school. The analyses in this study are based on the empowerment theory and the critical theory, and we intend to identify and review the ways in which these theories can help organizations promote children’s education in Togo.

Syftet med denna studie är att ur ett postkolonialt perspektiv studera socionomutbildningars lärandemål för utlandspraktik för att belysa dess relevans för studenters personliga och professionella utveckling i relation till internationellt socialt arbete. Studiens resultat bygger på analys av 17 svenska lärosätens och socionomutbildningars kursplaner för praktik, vilket har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. För analys och tolkning av studiens material har kritisk och postkolonial teori samt tidigare forskning legat till grund. Studiens resultat visar att majoriteten av socionomutbildningar i Sverige saknar tydliga lärandemål för utlandspraktik och internationellt socialt arbete. Färdighetsträning i socialt arbete definieras i huvudsak i nationella termer. Lärandemål som uppmuntrar studerande till kritisk självreflektion i förhållande till det sociala arbetets globala roll och som global profession berörs endast i ett fåtal av lärosätenas kursplaner. Lärandemål och kurslitteratur som behandlar kritiska och globala perspektiv med relevans för internationellt socialt arbete återfinns inte i någon större utsträckning. Baserad på studiens resultat argumenterar författarna för nödvändigheten av att socionomutbildningar inkluderar lärandemål och kurslitteratur som på ett adekvat sätt kan förbereda studenter för verksamhetsförlagd utbildning och färdighetsträning i socialt arbete bortom den nationella välfärdstatskontexten. / <p>2018-01-19</p>

The aim of this study was to explore prerequisites for collaboration between Swedish authorities in their work with women exposed to trafficking with sexual purpose. A qualitative research method was used. Three over-phone semi-structured interviews and one face-to-face semi-structured interview were conducted with professionals from the County Administrative Board, the Social Services and the Swedish Migration Agency. The results were analysed thematically through three themes with relating subthemes. The results showed that the professionals perceived collaborative work as important in order to treat each aspect of the diverse issue that is human trafficking, as well as to exchange knowledge and experiences with the involved authorities. Moreover, the professionals described that prerequisites for a functioning collaborative work are; clear assignation of roles, sufficient time and budget, and that each agency is aware of the importance of collaboration. Some difficulties within collaborative work highlighted by the participants were; different opinions and agendas between the agencies and lack of knowledge. Finally, some implications for future research were noticed, for example a lack of research regarding collaborative work between agencies against human trafficking for sexual purposes.

Studiens syfte var att undersöka hur socionomer upplever att deras kompetens inom socialt arbete påverkats genom VFU utomlands. Två frågeställningar formulerades; vilka kompetenser socionomer upplevde sig ha utvecklat under VFU utomlands samt hur kompetenserna användes i det dagliga arbetet. Empirin kom från fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socionomer. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat analyserades mot en teoretisk referensram och kunskapsöversikt. Den teoretiska referensramen bestod av två teorier med olika definitioner av kompetens. Studiens resultat och analys visar att VFU utomlands är en möjlighet för socionomstudenter att få erfarenhet av att arbeta med socialt arbete utomlands. Erfarenheten upplevs generellt inte vara användbar i det dagliga arbetet. Dock framkommer efter analys flertalet kompetenser. Upplevelsen ger förståelse för internationellt socialt arbete och klienters erfarenheter av segregering. Studenter utvecklar bland annat sin förmåga till flexibilitet, lyhördhet och initiativtagande. Utlandspraktik kan vara socionomstudenters första erfarenhet av klientarbete och utvecklar därför deras kommunikationsförmåga, så som samtalsmetodik. Risken finns att utlandspraktik spär på studenters fördomar om andra länder än Sverige. / The purpose of this study was to investigate how social workers feel that their competence in social work has been affected through international placement. Two issues were formulated; what competencies social workers felt they had developed during international placement and how the competencies were used in their daily work. The data came from five semi-structured interviews with professional social workers. The data material was analyzed with a qualitative content analysis. Results were analyzed against a theoretical frame of reference and knowledge overview. The theoretical frame of reference consisted of two theories with different definitions of competence. The results and analysis of the study show that international placement is an opportunity for social work students to gain experience of working with social work abroad. The experience is generally not perceived to be useful in daily work. However, after analysis, several competencies emerged. The experience provides an understanding of international social work and clients' experiences of segregation. Among other things, students develop their ability for flexibility, sensitivity and initiative. International placement can be social work students' first experience of client work and therefore develop their communication skills, such as conversation methodology. There is a risk that international placement adds to students' prejudices about countries other than Sweden.

Allt fler socialarbetare väljer idag att åka ut i världen för att arbeta med olika projekt. Det internationella perspektivet är av stor relevans för socialt arbete då globaliseringen av världen gör länder allt mer beroende av varandra och sociala problem kräver internationella lösningar. Kunskaper om hur man arbetar med sociala problem på en strukturell nivå är mycket viktigt inom det internationella fältet för att uppnå hållbara förändringar. Syftet med uppsatsen har varit att bidra med en förståelse för hur socialarbetare arbetar med förändring utifrån ett strukturellt perspektiv inom socialt arbete i utvecklingsländer. Det vi frågat oss är vilka möjligheter som finns, vilka utmaningar och hinder som kan uppstå samt vilka metoder och kunskaper som är viktiga vid socialt förändringsarbete i utvecklingsländer då man arbetar utifrån ett strukturellt perspektiv. För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare med erfarenhet av strukturellt socialt arbete i utvecklingsländer. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån: Teorier kring Social Mobilisering, Systemteori och Maktteorier samt utifrån tidigare forskning. Intervjumaterialet visar på att det finns stora möjligheter att uppnå förändring på strukturell nivå men att det kan uppstå utmaningar och hinder på vägen. Makt och hierarkier är exempel på sådana hinder. Viktiga metoder för att öka dessa möjligheter är exempelvis att arbeta på flera nivåer i samhället och att arbeta tillsammans med de människor som hjälpen åsyftar. Kunskaper om helhetsperspektiv som inkluderar individ, grupp och samhälle är av betydande vikt för socialarbetaren i det strukturella förändringsarbetet i utvecklingsländer och vikten av att vara lyhörd, respektfull och ödmjuk lyfts fram.

Socialarbetare som arbetar i Turkiet beskrivs uppleva dilemman som ständigt påverkar deras arbete. Trots detta förekommer begränsad internationell och nationell forskning som undersöker turkiska socialarbetares upplevelser av arbetet. Tidigare forskningsstudier har redovisat att socialarbetare i Turkiet upplever att de internationella arbetsvärderingarna innehåller förtryck och orättvisor samtidigt som arbetet i sig beskrivs bidra med känslomässig utmattning och osäkerhet. De etiska dilemman som turkiska socialarbetare beskrivs uppleva anses vara omfattande, däremot förekommer begränsad information om förhållningssättet gentemot de etiska riktlinjerna i arbetet. Denna kvalitativa studie syftar därmed till att undersöka turkiska socialarbetares upplevelser av arbetet och dess förhållningssätt gentemot IFSWs globala etiska riktlinjer. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Turkiet varpå ett subjektivt perspektiv har varit en central aspekt. Studiens resultat visar att socialarbetare i Turkiet upplever en brist på riktlinjer och regler i arbetet vilket har resulterat i en känsla av osäkerhet och begränsat handlingsutrymme. De befintliga insatserna beskrivs även vara så pass otillräckliga att de har kommit att påverka socialarbetarna på en subjektiv nivå. Vidare beskrivs orättvisa förhållanden förekomma inom landet vilket påverkar arbetets prioriteringar och arbetarnas möjligheter till en påverkan på arbetet. Slutligen framkommer det att det inte förekommer några etiska riktlinjer inom arbetet eller någon form av kännedom om IFSWs globala etiska riktlinjer, trots att Turkiet utgörs av ett medlemsland i IFSW. / Turkish social workers are to a greater extent described to be experiencing dilemmas that are affecting their quality of work. Despite the circumstances, there is an insufficient amount of research on a national and international level that subjectively examines the Turkish social workers' experiences in the workspace. Previous research has shown that social workers in Turkey believe the international work values contain elements of oppression and injustice while the duty is described as a contributing factor to increased exhaustion and uncertainty. The ethical dilemmas Turkish social workers are faced with can be regarded as extensive, albeit there is insufficient knowledge regarding the method of approach towards the ethical guidelines for social workers. The purpose of this qualitative study is to examine Turkish social workers' experiences within their line of work and their approach towards the IFSW global ethical guidelines. The study is based on nine semi-structured interviews with social workers in Turkey, where a subjective perspective regarding their experiences has been a central aspect. This study finds that social workers in Turkey experience a lack of guidelines and rules within their line of work which contributes to an increased uncertainty amongst the social workers, thus also limiting their capacity for action. The existing efforts are described as being inadequate to the point where it has affected the social workers quality of work to a subjective degree. Furthermore, there is an overall consensus that occurrences of unfair conditions are not a rare sight in the country. This affects the social workers priorities and possibilities of having an influence in their work. Finally, it emerges that no standardized ethical guidelines are being followed, nor is there any knowledge of the IFSW global ethical guidelines despite the fact that Turkey is a member state of IFSW.