<p>Syftet var att ur ett fenomenologiskt perspektiv förstå vad det innebär att vara psykotisk. Sex personer med erfarenhet av psykos intervjuades och materialet analyserades med den fenomenologiska EPP (Empirical phenomenological psychological) metoden. Fyra teman identifierades som kännetecknande för den psykotiska upplevelsen: Kontroll i tillvaron speglar känslan av att tappa kontrollen och av att uppleva sig kontrollerad av andra. Det innefattar även upplevelsen att på ett magiskt sätt styra och kontrollera andra. Utanförskap beskriver hur förmågan till social interaktion försvinner i psykosen och hur känslan av ett djupt utanförskap dominerar. Självmedvetandet i psykosen beskriver upplevelsen av att något inte stämmer, hur psykosen anas men inte går att kommunicera. Upplöst tidslighet beskriver hur tillvaron känns meningslös genom att tidsupplevelsen förändras och strävan framåt försvinner. Resultaten pekar på vikten av att omgivningen lyhört registrerar individens signaler på att något är fel för att tidigt kunna upptäcka och hjälpa personer som riskerar att bli psykotiska.</p>

Syftet var att ur ett fenomenologiskt perspektiv förstå vad det innebär att vara psykotisk. Sex personer med erfarenhet av psykos intervjuades och materialet analyserades med den fenomenologiska EPP (Empirical phenomenological psychological) metoden. Fyra teman identifierades som kännetecknande för den psykotiska upplevelsen: Kontroll i tillvaron speglar känslan av att tappa kontrollen och av att uppleva sig kontrollerad av andra. Det innefattar även upplevelsen att på ett magiskt sätt styra och kontrollera andra. Utanförskap beskriver hur förmågan till social interaktion försvinner i psykosen och hur känslan av ett djupt utanförskap dominerar. Självmedvetandet i psykosen beskriver upplevelsen av att något inte stämmer, hur psykosen anas men inte går att kommunicera. Upplöst tidslighet beskriver hur tillvaron känns meningslös genom att tidsupplevelsen förändras och strävan framåt försvinner. Resultaten pekar på vikten av att omgivningen lyhört registrerar individens signaler på att något är fel för att tidigt kunna upptäcka och hjälpa personer som riskerar att bli psykotiska.

Cerebral pares är en vanlig funktionsnedsättning och kan innebära många svårigheter för en individ. Begränsad fysisk förmåga, kognitiva svårigheter och samhällets attityder gentemot tillståndet kan påverka individernas delaktighet i fritidsaktiviteter. Att vara delaktig i fritidsaktiviteter kan innebära en känsla av tillfredsställelse, återhämtning och känsla av tillhörighet. Det finns begränsad mängd forskning och saknas sammanställning av barn och ungdomars subjektiva upplevelser av delaktighet. Syftet med studien var att beskriva hur barn och ungdomar med cerebral pares upplever delaktighet i fritidsaktiviteter. För att besvara syftet genomfördes en systematisk litteraturöversikt där resultatet av databassökningar och manuella sökningar resulterade i åtta artiklar av kvalitativ ansats. Databaserna som användes var PubMed, Cinahl, APA Psycinfo och SocINDEX. I urvalsprocessen gjordes en kvalitetsgranskning av samtliga artiklar och därefter en kvalitativ innehållsanalys för att bearbeta artiklarnas resultat. Slutligen resulterade artiklarna i tre kategorier och sju underkategorier. Kategorierna var följande: 1) Att påverkas av omvärlden, 2) Att känna en meningsfull delaktighet trots annorlunda förutsättningar och 3) Känsla av att inte passa in. Resultatet visade att barn och ungdomar upplever sin kropp och sitt tillstånd på olika sätt. Vissa barn upplever sig självständiga när de får handräckning, medan andra känner sig självständiga när de gör något helt själv. Även upplevelsen av hjälpmedel, medicinsk behandling och vänners inflytande på delaktighet upplevs olika. Resultatet kan ge arbetsterapeuten en förståelse av vikten av att arbeta klientcentrerat och att det är viktigt att bemöta barn och ungdomar med cerebral pares som individer, inte som ett tillstånd.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de tre främsta dödsorsakerna i världen. Samtidigt har den psykiska ohälsan i världen ökat drastiskt och psykologiska besvär som ångest och depression orsakar en tydlig börda av dödlighet och sjuklighet hos patienter med KOL. Andfåddheten som är ett av symtomen vid KOL beskrivs som en orsak till ångest och depression, vilket i sin tur förvärrar sjukdomstillståndet för patienterna. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av ångest och depression vid kronisk obstruktiv sjukdom. Metod: Studiens design avser en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats där syftet är att få en bredare bild på kunskapsområdet som studeras. Resultat: I studien presenteras följande huvudteman, det akuta behovet av luft, samt känsla av ensamhet som lidande, oförmågan att hantera aktiviteter i dagliga livet eller komplikationer, upplevelser av dödsångest. Vidare följt av följande subteman:  upplevelser av att andfåddheten utvecklar ångest, upplevelser av att sjukdomen stryper och kväver en, upplevelser av en ond cirkel, upplevelser av sjukdomens påverkan på det sociala livet, upplevelser av ofrivillig ensamhet och depression, upplevelser av att vara ovärdig och inte värdig, upplevelser av att vara beroende av andra, samt upplevelser av att behöva uppsöka akut vård kontinuerligt. Slutsatser: Patienter med KOL upplever ångest och depression till följd av sin sjukdom. Symtomen orsakar både psykiska och fysiska påfrestningar, vilket begränsar det vardagliga livet. Känslan av ångest och depression blir allt mer påtaglig i takt av sjukdomens förlopp. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of the leading causes of death in the world. Mental illness in the world has increased drastically and psychological problems such as anxiety and depression cause a clear burden of mortality and morbidity in patients with COPD. The shortness of breath that is one of the symptoms of COPD is described as a cause of anxiety and depression. Purpose: The purpose was to shed light on patients' experiences of anxiety and depression in chronic obstructive disease. Method: The design refers to a systematic literature review where the aim is to get a broader picture of the area of knowledge studied. This has been done as a result of previous empirical studies. Results: Four main themes were identified, the urgent need for air, the feeling of loneliness as suffering, the inability to manage activities of daily living or complications, and experiences of death anxiety.   Following of nine subthemes, experiences of shortness of breath developing anxiety, experiences of the disease strangling and suffocating, experiences of a vicious circle, experiences of the disease's impact on social life, experiences of involuntary loneliness and depression, experiences of being unworthy and not worthy, experiences of being dependent on others, and experiences of having to seek emergency care continuously. Conclusions: Patients with COPD experience anxiety and depression as a result of their disease. The symptoms cause both mental and physical stress, which limits everyday life. The feeling of anxiety and depression becomes more and more noticeable as the disease progresses.

Socialarbetare som arbetar i Turkiet beskrivs uppleva dilemman som ständigt påverkar deras arbete. Trots detta förekommer begränsad internationell och nationell forskning som undersöker turkiska socialarbetares upplevelser av arbetet. Tidigare forskningsstudier har redovisat att socialarbetare i Turkiet upplever att de internationella arbetsvärderingarna innehåller förtryck och orättvisor samtidigt som arbetet i sig beskrivs bidra med känslomässig utmattning och osäkerhet. De etiska dilemman som turkiska socialarbetare beskrivs uppleva anses vara omfattande, däremot förekommer begränsad information om förhållningssättet gentemot de etiska riktlinjerna i arbetet. Denna kvalitativa studie syftar därmed till att undersöka turkiska socialarbetares upplevelser av arbetet och dess förhållningssätt gentemot IFSWs globala etiska riktlinjer. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Turkiet varpå ett subjektivt perspektiv har varit en central aspekt. Studiens resultat visar att socialarbetare i Turkiet upplever en brist på riktlinjer och regler i arbetet vilket har resulterat i en känsla av osäkerhet och begränsat handlingsutrymme. De befintliga insatserna beskrivs även vara så pass otillräckliga att de har kommit att påverka socialarbetarna på en subjektiv nivå. Vidare beskrivs orättvisa förhållanden förekomma inom landet vilket påverkar arbetets prioriteringar och arbetarnas möjligheter till en påverkan på arbetet. Slutligen framkommer det att det inte förekommer några etiska riktlinjer inom arbetet eller någon form av kännedom om IFSWs globala etiska riktlinjer, trots att Turkiet utgörs av ett medlemsland i IFSW. / Turkish social workers are to a greater extent described to be experiencing dilemmas that are affecting their quality of work. Despite the circumstances, there is an insufficient amount of research on a national and international level that subjectively examines the Turkish social workers' experiences in the workspace. Previous research has shown that social workers in Turkey believe the international work values contain elements of oppression and injustice while the duty is described as a contributing factor to increased exhaustion and uncertainty. The ethical dilemmas Turkish social workers are faced with can be regarded as extensive, albeit there is insufficient knowledge regarding the method of approach towards the ethical guidelines for social workers. The purpose of this qualitative study is to examine Turkish social workers' experiences within their line of work and their approach towards the IFSW global ethical guidelines. The study is based on nine semi-structured interviews with social workers in Turkey, where a subjective perspective regarding their experiences has been a central aspect. This study finds that social workers in Turkey experience a lack of guidelines and rules within their line of work which contributes to an increased uncertainty amongst the social workers, thus also limiting their capacity for action. The existing efforts are described as being inadequate to the point where it has affected the social workers quality of work to a subjective degree. Furthermore, there is an overall consensus that occurrences of unfair conditions are not a rare sight in the country. This affects the social workers priorities and possibilities of having an influence in their work. Finally, it emerges that no standardized ethical guidelines are being followed, nor is there any knowledge of the IFSW global ethical guidelines despite the fact that Turkey is a member state of IFSW.