<p>Denna studie undersöker inledningsvis socionomutbildningen ur ett historiskt könsperspektiv; en yrkesförberedande utbildning som genom inträdet i universitetets organisation och strukturer och genom utvecklingen av det akademiska ämnet 'socialt arbete' successivt akademiserats på de traditionella villkor som format akademin genom århundraden, villkor som utvecklats av män för mäns bildning, samtidigt som de socionomstuderande kvinnorna utgör 82% av undervisningsgrupperna. Forskningen i socialt arbete har maskuliniserats genom att professorer och forskare i huvudsak är män. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur denna majoritet av kvinnor, vars främsta syfte är att bli verksamma socialarbetare, ser på kunskap, på sig själva som lärande och hur de lär, d.v.s. vilka lärandestrategier de använder sig av inom ramen för dessa akademiska strukturer. Nästan hälften av de intervjuade kvinnorna kommer från arbetarklassbakgrund och den andra hälften från medelklassmiljöer. En mycket stor andel av kvinnorna ur medelklassmiljö har en psykosocialt svår uppväxtmiljö miljö bakom sig, med missbruk inom familjen, våld och sexuella övergrepp. En modell över kvinnornas lärandeprofiler, vilken bygger på kunskapsdimensionerna kunskapens källa, kunskapsinriktning, kunskapsorientering och kunskapsväg, visar att de intervjuade kvinnorna har mycket olika förhållningssätt till kunskap och till lärande. De flesta är dock i huvudsak "relationsorienterade praktiker" eller "relationsorienterade teoretiker". Ålder och tidigare erfarenheter har en viss betydelse i sammanhanget. Endast en liten andel är "distansorienterade teoretiker". Avslutningsvis föreslås att socionomutbildningen får en medvetet frigörande och transcenderande funktion avseende traditionella könskonstruktioner. Forskning omkring och praktiska erfarenheter av bl.a. feministisk pedagogik kan utgöra inspirationskällor för denna medvetandegörande och transcenderande didaktik. </p>

Denna studie undersöker inledningsvis socionomutbildningen ur ett historiskt könsperspektiv; en yrkesförberedande utbildning som genom inträdet i universitetets organisation och strukturer och genom utvecklingen av det akademiska ämnet 'socialt arbete' successivt akademiserats på de traditionella villkor som format akademin genom århundraden, villkor som utvecklats av män för mäns bildning, samtidigt som de socionomstuderande kvinnorna utgör 82% av undervisningsgrupperna. Forskningen i socialt arbete har maskuliniserats genom att professorer och forskare i huvudsak är män. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur denna majoritet av kvinnor, vars främsta syfte är att bli verksamma socialarbetare, ser på kunskap, på sig själva som lärande och hur de lär, d.v.s. vilka lärandestrategier de använder sig av inom ramen för dessa akademiska strukturer. Nästan hälften av de intervjuade kvinnorna kommer från arbetarklassbakgrund och den andra hälften från medelklassmiljöer. En mycket stor andel av kvinnorna ur medelklassmiljö har en psykosocialt svår uppväxtmiljö miljö bakom sig, med missbruk inom familjen, våld och sexuella övergrepp. En modell över kvinnornas lärandeprofiler, vilken bygger på kunskapsdimensionerna kunskapens källa, kunskapsinriktning, kunskapsorientering och kunskapsväg, visar att de intervjuade kvinnorna har mycket olika förhållningssätt till kunskap och till lärande. De flesta är dock i huvudsak "relationsorienterade praktiker" eller "relationsorienterade teoretiker". Ålder och tidigare erfarenheter har en viss betydelse i sammanhanget. Endast en liten andel är "distansorienterade teoretiker". Avslutningsvis föreslås att socionomutbildningen får en medvetet frigörande och transcenderande funktion avseende traditionella könskonstruktioner. Forskning omkring och praktiska erfarenheter av bl.a. feministisk pedagogik kan utgöra inspirationskällor för denna medvetandegörande och transcenderande didaktik.

This essay is a qualitative study that explores the importance of social workers with different levels of work experience and their attributes to social work education, who meet the challenges of working life. The study made a comparison between social workers who have one to two years of work experience and five to ten years of work experience at the Social Service Centre in Kalmar. Semi-structured interviews have been used. The essay contains information about the regime New Public Management (NPM) that gives knowledge of how the public sector looks today, which gives a greater understanding of what the interviewees are faced with regarding their challenges in working life. Referring to previous research, it was found that a common occurrence within social education students is a feeling of being unprepared and feeling uncertain about future careers. The results gained from the study showed that the social workers with five to ten years of work experience use knowledge from education more in their everyday work, compared to the social workers with one to two years of work experience. Also the social workers with more work experience had gained an overall view of what social work is about, owing to the education. In the result, it was also found that all interviewees regardless of work experience felt that social work education should include more practice to prepare them for working life.

Studiens syfte var att undersöka hur socionomer upplever att deras kompetens inom socialt arbete påverkats genom VFU utomlands. Två frågeställningar formulerades; vilka kompetenser socionomer upplevde sig ha utvecklat under VFU utomlands samt hur kompetenserna användes i det dagliga arbetet. Empirin kom från fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socionomer. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat analyserades mot en teoretisk referensram och kunskapsöversikt. Den teoretiska referensramen bestod av två teorier med olika definitioner av kompetens. Studiens resultat och analys visar att VFU utomlands är en möjlighet för socionomstudenter att få erfarenhet av att arbeta med socialt arbete utomlands. Erfarenheten upplevs generellt inte vara användbar i det dagliga arbetet. Dock framkommer efter analys flertalet kompetenser. Upplevelsen ger förståelse för internationellt socialt arbete och klienters erfarenheter av segregering. Studenter utvecklar bland annat sin förmåga till flexibilitet, lyhördhet och initiativtagande. Utlandspraktik kan vara socionomstudenters första erfarenhet av klientarbete och utvecklar därför deras kommunikationsförmåga, så som samtalsmetodik. Risken finns att utlandspraktik spär på studenters fördomar om andra länder än Sverige. / The purpose of this study was to investigate how social workers feel that their competence in social work has been affected through international placement. Two issues were formulated; what competencies social workers felt they had developed during international placement and how the competencies were used in their daily work. The data came from five semi-structured interviews with professional social workers. The data material was analyzed with a qualitative content analysis. Results were analyzed against a theoretical frame of reference and knowledge overview. The theoretical frame of reference consisted of two theories with different definitions of competence. The results and analysis of the study show that international placement is an opportunity for social work students to gain experience of working with social work abroad. The experience is generally not perceived to be useful in daily work. However, after analysis, several competencies emerged. The experience provides an understanding of international social work and clients' experiences of segregation. Among other things, students develop their ability for flexibility, sensitivity and initiative. International placement can be social work students' first experience of client work and therefore develop their communication skills, such as conversation methodology. There is a risk that international placement adds to students' prejudices about countries other than Sweden.

The aim of this study is to examine social work students’ experiences of knowledge regarding ethnicity and culture in the social work education at Stockholm University and if this knowledge is of importance for their future role as social workers. This is a qualitative study based on seven semi-structured interviews. The students were asked about how knowledge regarding ethnicity and culture has been depicted in the social work education and how to integrate this subject in the social work education to make it significant for the students. Lastly, the social work students also discussed whether they believe that the social work education has given them skills for their future work with clients categorized as non-ethnic swedes. The theoretical framework used in this study is the critical theory, anti-oppressive theory and the term ethnocentrism. The results of this study highlight that knowledge regarding ethnicity and culture has been depicted from western perspective, knowledge regarding ethnicity and culture should be integrated through discussions and by having teachers who have interpretative prerogative. Further, the social work students emphasized the need for awareness of oppressive structures that affect clients categorized as non-ethnic swedes and self-reflection as a set of important skills for their future work with these clients.