The aim of this study was to investigate the production of knowledge that can emerge in the use of Practice Research by Mirror method. This by finding out what it is in the practical work that leads to the production of knowledge and how knowledge production takes form. The empirical data that form the basis for this study is recorded group within the Mirror method discussions and a focus group interview with social workers who participated in the discussions. Those who have participated are social workers with experience from working with financial aid support and only real cases have been used in the discussions. The results have been analyzed according to Lipsky's theory of street-level bureaucracy and their discretion and Fook and Gardner´s theory of critical reflection. The results of the study show that evaluation and review of a difficult work using critical reflection as a tool and a reflexive approach leads to the development of the practical work.

The purpose of this case study is to examine how pupils in Elementary School (ages 8-9) use critical reflection to solve a technical problem in a technology lesson. Our theory is based on Rodgers’ (2002) interpretation of John Dewey’s thoughts about reflective thinking, as expressed in his books How We Think (1910/1933a) and Experience & Education (1938). We used a method-combination to collect data by audio recording, and by observation with note taking during a technology class where six groups each solved a technical problem. The results show that all groups used critical reflection to solve a technological problem, but further research is required to confirm that critical reflection is generally used by elementary school pupils in technology class to help solve technology problems.

Syftet med denna studie är att ur ett postkolonialt perspektiv studera socionomutbildningars lärandemål för utlandspraktik för att belysa dess relevans för studenters personliga och professionella utveckling i relation till internationellt socialt arbete. Studiens resultat bygger på analys av 17 svenska lärosätens och socionomutbildningars kursplaner för praktik, vilket har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. För analys och tolkning av studiens material har kritisk och postkolonial teori samt tidigare forskning legat till grund. Studiens resultat visar att majoriteten av socionomutbildningar i Sverige saknar tydliga lärandemål för utlandspraktik och internationellt socialt arbete. Färdighetsträning i socialt arbete definieras i huvudsak i nationella termer. Lärandemål som uppmuntrar studerande till kritisk självreflektion i förhållande till det sociala arbetets globala roll och som global profession berörs endast i ett fåtal av lärosätenas kursplaner. Lärandemål och kurslitteratur som behandlar kritiska och globala perspektiv med relevans för internationellt socialt arbete återfinns inte i någon större utsträckning. Baserad på studiens resultat argumenterar författarna för nödvändigheten av att socionomutbildningar inkluderar lärandemål och kurslitteratur som på ett adekvat sätt kan förbereda studenter för verksamhetsförlagd utbildning och färdighetsträning i socialt arbete bortom den nationella välfärdstatskontexten. / <p>2018-01-19</p>

The aim of this study is increased insight and understanding of how learning from research to practice is working theoretically and experienced by participants. Research questions are: 1. What does learning from research mean, from a theoretical perspective? 2. How is learning from research to develop practice experienced from a participant perspective? 3. How can learning from research at work be promoted and contribute to better understanding of interactions between research and practice in local research and development projects? A theoretical- analytical framework is developed. It is then used to understand and explain how learning from research is experienced by participants in local R &amp; D projects. After data collection using semi structured interviews and a thematic analysis, new aspects are added to the framework in an abductive process. The results show that a rewarding interplay between research and practice is possible, but it needs more critical reflections and a developed understanding of different types of knowledge and their unique contributions to learning. An epistemological change is needed where practical knowledge and research is seen as equals is also important. Where researchers instead of being experts becomes co-creators of knowledge along with the practitioner, to solve common issues. / Målet med studien är ökad insikt och förståelse för hur lärande i samspel mellan forskning och praktik fungerar teoretiskt och upplevs ur ett deltagarperspektiv. Forskningsfrågor:  1. Vad innebär lärande av forskning för att utveckla praktiska arbetssätt, utifrån ett teoretiskt perspektiv? 2. Hur upplevs lärande av forskning för att utveckla nya arbetssätt, utifrån ett deltagarperspektiv? 3. Hur kan lärande av forskning på arbetsplatser främjas och bidra till en större förståelse för samspelet mellan forskning och praktik i lokala FoU projekt? Ett teoretisk-analytiskt ramverk utvecklas som svar på första frågan. Det används sedan för att förstå och förklara hur lärande av forskning upplevs ur ett deltagarperspektiv i lokala FoU projekt. Efter en datainsamling via semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys adderas nya aspekter in i ramverket i en abduktiv process. Studien visar att ett givande utbyte mellan forskning och praktik kan ske, men att den kritiska reflektionen behöver förstärkas och en utvecklad insikt om vad olika kunskapsformer kan ge och deras unika bidrag till lärandet. En förändrad kunskapssyn är också viktig där forskning och praktisk kunskap anses lika värdefulla. Där forskaren istället för expert blir medskapare av kunskap ihop med praktiker för att lösa gemensamma problem.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om de förändringsprocesser som kontorsarbetande medarbetare fått erfarenhet av och upplevt vid distansarbete och vid återgång till den fysiska arbetsplatsen i samband med Covid-19 pandemin. Mezirows teori om transformativt lärande användes som teoretiskt perspektiv för studien och användes som tolkningsredskap för att besvara vilka faktorer som påverkat distansarbete och återgång till den fysiska arbetsplatsen och vilka erfarenheter medarbetare upplevt vid dessa förändringsprocesser i samband med Covid-19 pandemin. Studien baseras på åtta intervjuer med kontorsarbetande medarbetare där samtliga har erfarenhet av att till största del arbetat på distans under Covid-19 pandemin. Studien visade att det upplevda distansarbetet och återgången till den fysiska arbetsplatsen bidragit med erfarenheter. Resultatet visade att flexibiliteten vid distansarbete upplevs som den mest fördelaktiga faktorn samtidigt som tekniken är den faktor som ställer till mest problem. Dessutom framkommer saknaden av kollegorna och upplevd isolering som en av de främst utmanande faktorerna vid distansarbete och att få träffa sina kollegor igen upplevs vara den mest positiva faktorn vid återgången till den fysiska arbetsplatsen. De främsta utmaningarna med att komma tillbaka till den fysiska arbetsplatsen är både de störningsmoment som kontorsmiljön innebar och att behöva mötas i verkligheten och inte längre sitta trygg bakom en skärm. Slutligen visar studiens resultat att erfarenheterna från de upplevda förändringsprocesserna gällande arbetssituationen under Covid-19 pandemin resulterat i ett önskemål om att i framtiden arbeta utifrån en hybrid arbetsmodell som inkluderar både distansarbete och att arbeta på den fysiska arbetsplatsen. / This study aims to contribute with knowledge about the transformation process experienced by office working employees both during teleworking and returning to the physical workplace due to the Covid-19 pandemic. Based on Mezirow's theory of transformative learning, this study aims to answer what influencing factors and experiences employees experienced in transformation processes due to the Covid-19 pandemic. The study is based on eight interviews with office working employees who were mostly teleworking during the Covid-19 pandemic. This study shows that both teleworking and the return to the physical workplace contributed with experiences and the results show that the perceived flexibility in teleworking was the main positive factor, while technology was the most problematic. In addition, the lack of colleagues and perceived isolation emerges as the main challenges in teleworking and meeting their colleagues again was considered the best thing about returning to the physical workplace. The main challenges in returning to the physical workplace were both the disturbances that the office environment entailed and the challenge of now facing people in real life. Finally, the results of the study show that the experience from the perceived transformation processes regarding the work situation during the Covid-19 pandemic, has resulted in a desire for a hybrid working model in the future that includes both teleworking and working in the physical workplace.

Efter att jag har genomfört en litteraturgenomgång fann jag ett forskningsgap som berör chefers yrkesidentitet och deras reflexivitet. Studiens syfte är därför att bidra med mer kunskap om hur chefer beskriver sin yrkesidentitet och hur de reflekterar kring sitt ledarskap. Min ambition är att fylla ett forskningsgap som berör chefers yrkesidentitet och deras reflexivitet. Kvalitativ metod användes för att undersöka hur respondenterna tänker och beter sig i olika situationer som berör yrkesidentitet och reflektion. Narrativa semistrukturerade intervjuer tillämpades som kvalitativ forskningsmetod för att samla in data. Totalt intervjuades åtta chefer från olika nivåer i företagshierarkin i ett IT konsultföretag med minst 200 anställda. En teoretisk analysmodell och tidigare forskning tillämpades för att kunna analysera och tolka empirin. Empirin består av två kategorier och sex innehållskategorier som är strukturerade utifrån studiens två forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan som lyder "Hur beskriver chefer sinyrkesidentitet i ett företag?" är relaterad till kategorin yrkesidentitet och de tre innehållskategorierna: hur ledarskap utövas, företagets struktur och vad som påverkarledarskapet samt när ledarskap inte utövas. Medan den andra forskningsfrågan som lyder "Hur reflekterar chefer kring sitt ledarskap i ett företag?" är kopplad till kategorin reflektion och de tre innehållskategorierna: situationer som leder till reflektion och icke-reflektion, skapa goda förutsättningar för anställda och att förbättra sig samt tidens roll vid mest respektive minst reflektion. Studiens slutsatser är att respondenterna ville lyssna på sina medarbetare innan respondenterna tog ett beslut och vara allmänt öppna för feedback. Företagets struktur, aspekter inom och utanför företagets kontext kunde påverka ledarskapet. I de fall ledarskap inte utövades var för att exempelvis medarbetare skall kunna utvecklas. Reflektion kring ledarskapet kan utlösas i form av utvärderingar med underställda, innan en tuff sak skall framföras och sättet att kommunicera med underställda. Reflektion kring sitt ledarskap var framträdande kring att utveckla sina medarbetare och underlätta deras arbete. Respondenterna reflekterar och tänker kritiskt kring sitt ledarskap mest efter arbetsdagen och minst under arbetsdagen. De som var reflexiva på arbetet var oftast meta-reflexiva. / After I conducted a literature review, I found a research gap that concerns managers' professional identities and their reflexivity. The purpose of the study is therefore to contribute with more knowledge about how managers describe their working identity and how they reflect on their leadership. My ambition is to fill a research gap that affects managers' working identity and their reflexivity. Qualitative method was used to examine how the respondents think and behave in different situations that affect working identity and reflection. Narrative semi-structured interviews were applied as a qualitative research method to collect data. A total of eight managers from different levels in the company hierarchy were interviewed in an IT consulting company with at least 200 employees. A theoretical analysis model and previous research were applied to analyze and interpret the empirics. The empirics consist of two categories and six content categories that are structured along the study's two research questions. The first research question that reads "How do managers describe their working identity?" is related to the category of working identity and the three content categories: how leadership is exercised, the company's structure and what affects the leadership and also when leadership is not exercised. While the second research question is "How do managers reflect on their leadership in a company?" is linked to the category of reflection and the three content categories: situations that lead to reflection and non-reflection, create good conditions for employees and to improve yourself and also the role of time in most and least reflection, respectively. The conclusions of the study are that respondents wanted to listen to their employees before the respondents took a decision and be generally open to feedback. The company's structure, aspects within and outside the company's context could affect leadership. In cases where leadership was not exercised where for example so employees could be developed. Reflection on leadership can be triggered in the form of evaluations with subordinates, before a tough thing is to be presented and the way of communicating with subordinates. Reflection on their leadership was prominent in developing their employees and facilitating their work. The respondents reflect and think critically about their leadership most after the working day and least during the working day. Those who were reflexive at work were usually meta-reflexive.

Denna masteravhandling är en undersökning av min professionsidentitet som administratör vid en konstnärlig högskola, där jag utforskar vilka handlingsutrymmen som finns för mina erfarenheter och mitt omdöme som statlig tjänsteman. Mitt syfte är att undersöka vad som formar och styr medarbetares roller och positioner på en konstnärlig högskola, både för de som verkar inom verksamhetsstödet och de som verkar inom kärnverksamheten. Hur uppfattar de sin egen och andras professionsidentitet och uppdrag? Finns det andra faktorer, än yrkeskategori, som påverkar medarbetarnas omdöme och handling och vad kan det i så fall utgöras av? Finns det sociala strukturer på såväl makroplan som inom individuella professionsidentiteter som påverkar den enskildes uppfattning av lojalitet och plikt inom sitt statliga uppdrag på en konstnärlig högskola? Vilka möjligheter och handlingsutrymmen har den enskilde medarbetaren att tillföra sina egna erfarenheter och omdömen?   I min masteravhandling framgår att en diskrepans kan uppstå mellan uppdraget och de egna föreställningarna om yrkesidentiteten. Det är faktorer som kan upplevas som en outtalad maktkamp, ett spänningsfält, mellan framför allt den konstnärliga kärnverksamheten och det förvaltande verksamhetsstödet. De teoretiker jag använder mig av i analysen är framförallt Hannah Arendt och Pierre Bourdieu. I min analys lyfter jag fram vikten av att utrymme ges för den kritiska reflektionen i den enskilda medarbetarens yrkesutövning. / This master's thesis is a study of my professional identity as an administrator at an art college, where I explore the scope for action for my experiences and my judgment as a government official. My purpose is to investigate what shapes and governs employees' roles and positions at an artistic university, both for those who work in business support and those who work in core business. How do they perceive their own and others' professional identity and mission? Are there factors other than occupational category that affect employees' judgment and action, and if so, what do they consist of? Are there social structures on a macro level, as well as within individual professional identities, that affect the individual's perception of loyalty and duty within his or her state assignment at an artistic university? What opportunities and scope for action does the individual employee have to add their own experiences and assessments? In my master's dissertation it appears that a discrepancy can arise between the assignment and one's own ideas about professional identity. These are factors that can be experienced as an unspoken power struggle, a field of tension, between the artistic core business and the administrative business support, above all. The theorists I refer to in the analysis are mainly Hannah Arendt and Pierre Bourdieu. In my analysis, I highlight the importance of providing space for the critical reflection in the individual employee's professional practice. / <p>Författaren är anställd som Utbildningsadministratör vid Institutionen för scenkonst. Stockholms konstnärliga högskola.</p>

When the data protection regulation was introduced in 2018, the aim was to create uniformprotection for privacy in personal data. Despite this, there is still a lack of trust among manyusers about how companies actually process their personal data. This highlights the need fornew methods and tools that can support companies to handle personal data in an ethical andresponsible manner. Based on a theoretical and relational framework for ethics of care, thisstudy developed a set of questions to emphasize ethical reflection in the development ofdata-driven services. Through a design exploratory perspective, the set of questions weredeveloped during iterations, and through two workshops as research methods. The workshopsessions were conducted with researchers from Sweden's research institute as well asrepresentatives from two pseudonymous companies that collaborate in collecting citizens'location data. The result showed that the question package fulfilled different functions ofpromoting care, and thus ethical reflection around the handling of personal data. Theparticipants were aware of the ethical challenges that exist when collecting users' locationdata, based on users' needs. The participants had the ability to illuminate these challengesthemselves, but did not know how to respond to the challenges in practice.