No description available.

Läraryrket är idag utsatt för flertalet förändringar som ställer krav på flexibilitet och professionalitet. Syftet med vår aktionsforskningsstudie var att öka förståelsen kring huruvida yrkesverksamma lärare med lång erfarenhet kan använda praxisnära reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De åtta gymnasielärare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnära reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehåll, samt kopplingar till tyst kunskap. Analysen tolkades sedan med teorier för transformativt lärande och tyst kunskap som bakgrund. Den slutsats vi kunde dra var att reflektion är ett värdefullt verktyg för yrkesutveckling, och att den tysta kunskapen kan vara till stor hjälp om den synliggörs. Det är dock svårt att tydligt se ett transformativt lärande i lärarnas reflektioner, varför vi förordar en mer omfattande studie för att tydligare fastställa reflektionens möjligheter för lärare.

Syftet med studien har varit att analysera spelberoende personers process genom en kris och dess lärande. Studien har gjorts genom kvalitativa livsberättelseintervjuer, tematisk analys och Mezirows tio faser vilka utgår från fas ett: ett desorienterat dilemma. I studien undersöktes hur en spelare tar sig igenom en allvarlig kris och vad individen lär sig under en kris. De tio faserna har sökts i materialet och sedan knutits till sju teman: Kris, Lögner, Avslöjandet, Ta tag i problemen, Socialt stöd och relationer, Lärdomar och utveckling samt Efter krisen. Analysen och resultatet har visat att nästan alla Mezirows faser finns i processen hos de spelberoende. Det betyder att resultatet till stora delar bekräftar teorin och analysmetoden. De intervjuade har genomgått faserna 1-9 förutom hos en person där fas fyra inte kan bekräftas. Om fullständig transformation har uppnåtts kan studien inte med säkerhet fastställa. Det finns skäl att tro att deltagarna har närmat sig detta i olika grad. Det sociala stödet och vikten av relationer är något som tydligt framkommer i resultatet. Ambitionen har varit att studien kan komma att vara till gagn i diskussion eller utformning av framtida behandling för spelberoende.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärprocesser som leder till att tydlighet uppstår hos individer i arbetslivet och vilka faktorer som främjar dessa processer. Tydlighet lyfts ofta fram som en viktig faktor för välbefinnande och prestation i arbetslivet, samtidigt som en ökande komplexitet inom och utanför organisationer gör att individen befinner sig i ett mer mångfacetterat sammanhang. Tidigare forskning har mestadels fokuserat på mål- och rolltydlighet, och visat på ett antal positiva följder för både organisation och individ om detta finns, samtidigt som otydlighet i mål och roller har en tydligt negativ påverkan på både organisations- och individnivå. Empirin i uppsatsen består av data som samlats in genom en kombination av semistrukturerad intervju och enkät. Intervjuerna har analyserats genom innehållsanalys med hermeneutisk ansats, medan en statistisk analys har gjorts av enkätsvaren. Resultaten visar på att tydlighet i arbetslivet är ett sammansatt begrepp med ett antal olika aspekter, som alla är viktiga för att individen ska uppleva en tydlighet. Skapandet av tydlighet i arbetslivet är en aktiv lärprocess där det egna utforskandet, relationer med andra, egen reflektion, dialog och eget prövande är viktiga komponenter. En upplevd tydlighet och förståelse för den egna rollen, hur den ska utföras och det organisatoriska sammanhanget ger en trygghet i att kunna hantera situationer som uppkommer. Tydligheten är dock inte statisk, utan förändringar påverkar den så att den hela tiden behöver justeras, och större förändringar i arbetslivet sätter i gång en mer omfattande lärprocess.

Det är oundvikligt att det uppstår arbetsplatskonflikter, då det förekommer konflikter i alla mellanmänskliga relationer. Konfliktsituationer kan hämma organisationsutvecklingen samt medföra en risk att ohälsa på arbetsplatsen uppstår. Tidigare forskning visade att Human Resources (HR) är en viktig del i konflikthanteringen. Vidare belyser tidigare forskning att konflikter som hanteras konstruktivt kan bidra till bättre samarbetsklimat, synliggörandet av nya perspektiv samt organtisationsutveckling. Syftet med denna studie var att belysa HR-personals erfarenheter av konflikthantering och lärande på arbetsplatsen och hur detta kan bidra till förändring. Transformativt lärande och känsla av sammanhang (KASAM) är två teorier som användes för studiens analys och resultatdiskussion. Det genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med HR-personal. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera studiens empiri, vilket resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att HR är en betydelsefull stödfunktion till chefer i hanteringen och uppföljningen av konflikter. Dessutom visade resultatet att konflikthantering bidrar till att medarbetarna förändrar sina synsätt och perspektiv samt att de fått en ökad förståelse för varandra. Avslutningsvis kunde en konstruktiv konflikthantering bidra till att medarbetarna fick en ökad förståelse för konflikter och dess uppkomst.

This dissertation gives a back-ground presenting what Education for Sustainable Development (ESD) and pedagogical drama is, and it presents research on drama-use in ESD. The aim of the study is to explore drama as a tool in adult learning for sustainable development, in a Western context. The assumption is made that drama does have a potential as a tool in learning for sustainable development, and the question of how is raised. The study has a qualitative approach and by interviewing five drama teachers it explores possibilities and difficulties with using drama in ESD and what makes drama useful in ESD. Phenomenography has been used as the method to analyse the phenomenon Drama teachers’ perceptions of drama in adult learning for sustainable development. The result shows both possibilities and difficulties with using drama in ESD and four categories of description are presented: Conditions for Drama, where sufficent time, skills of the leader, ethical awareness and voluntary participation are described as prerequisites for drama. The category Meet is about creating a group climate that is the basis of all drama work. The category Learn is about acquiring knowledge, becoming motivated and equipped to act for sustainable development. Drama is helpful here as it is action-oriented, fun and evokes emotions that can lead on to reflection and motivation.  Create is the last category, where focus is on a deeper understanding of yourself as an actor in a larger context. Drama is described as a tool to become a co-creator of something new and focus is on a larger societal change, rather than individual behavioural change for sustainable development. Transformative learning is presented as a theoretical framework and the results show that the learning discribed in the category Create can be seen as transformative. / Uppsatsens bakgrund ger en sammanfattning av vad lärande för hållbar utveckling (LHU) respektive dramapedagogik är, samt exempel på studier kring dramaanvändning i LHU. Studiens syfte är att undersöka drama som verktyg i vuxnas lärandeprocesser kring hållbar utveckling i en västerländsk kontext. I studien görs antagandet att drama är ett användbart verktyg för detta och ställer forskningsfrågorna: Vad gör dramapedagogik användbart som verktyg i vuxnas lärande för hållbar utveckling? samt Vilka möjligheter och svårigheter finns det med att använda drama som del vuxnas i lärande för hållbar utveckling? Studien har en kvalitativ ansats och undersöker genom intervjuer med fem dramapedagoger vilka möjligheter och svårigheter det finns med drama som verktyg i LHU samt vad som gör drama användbart i LHU. Analysmetoden fenomenografi används för att undersöka fenomenet Dramapedagogers uppfattningar om drama som verktyg i vuxnas lärande för hållbar utveckling. Resultatet, som visar på både möjligheter och svårigheter med drama i LHU, presenteras i studiens utfallsrum med fyra beskrivningkategorier: Förutsättningar för drama, där tillräckligt med tid, kompetens hos ledaren, etisk medvetenhet och frivillighet för deltagarna beskrivs som förutsättningar för drama. Beskrivningskategorin Mötas handlar om att skapa det goda gruppklimat som är centralt i allt dramaarbete. I kategorin Lära sätts lärandet i centrum, här handlar det om att inhämta kunskap och bli motiverad och rustad att agera för hållbar utveckling. Skapa är den sista kategorin där kunskapen tas vidare till en djupare förståelse av sig själv som aktör i ett större sammanhang och förmågan att bli skapande utifrån detta. Transformativt lärande presenteras som en teoretisk ram och resultatet visar att i kategorin Skapa sker ett transformativt lärande.

För att mångfalden av människor i arbetslivet ska kunna tillvaratas, uppskattas och erkännas krävs ett organisationsklimat ochettledarskap som möjliggör detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett meningsskapande kring mångfald kommer tilluttryck inom Sveriges Television, då produkten ska nå en mångfaldig publik.Sveriges Television är ett public service-företag vars uppdrag är att nå ut till tv-tittare i hela Sverige, vilket förutsätter en mångfaldig produkt. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda på Sveriges Television. Intervjuerna har transkriberats och resultatet hartolkats utifrån Piagets konstruktivistiska lärandeteori och Mezirows teori om transformativt lärande. Våra viktigaste resultat visar att det som upplevs som meningsskapande kommer till uttryck i relationen mellan det som anses värdefullt och det lärande som de anställda får ta del av. Det är engagemanget för mångfaldsfrågor och på vilket sätt det talas om mångfald som gör det värdefullt. Förutsättningar för lärande kan vara att organisationen stödjer mångfaldsarbetet och medarbetarna har en öppen syn för olikheter.

Syftet med studien var att svara på vilka motivationsfaktorer som motiverar medarbetare att nå organisationens mål, vilka som rankas högst av respondenterna och om de kan relateras till det transformativa ledarskapet. Metoden var kvantitativ och empirin togs in via en enkätundersökning. Urvalet var 60 medarbetare på en högstadieskola i södra Skåne, 35 svarade. Resultatet av analysen visar att de högst rankade faktorerna som påverkar medarbetarnas motivation att nå organisationens mål är: att medarbetarnas och organisationens värdegrund stämmer överens att man trivs med kollegorna att arbetet är stimulerande, utvecklande och meningsfullt att man känner förtroende för sin chef att man får uppskattning för de mål man har nått I resultatet analyserades relationen mellan Herzbergs tvåfaktorsteori och det transformativa ledarskapet. Detta bidrog till att studiens hypotes bekräftades, att de högst rankade motivationsfaktorerna kan relateras till det transformativa ledarskapet.

Syftet med föreliggande studie har varit att uppnå ökad förståelse för hur det upplevs att få en synskada i en sen ålder i livet, samt hur synskadade äldre hanterat denna livsförändring.  Studien utgick från semistrukturerade intervjuer av sex äldre personer med synskada i Danmark, som alla drabbats av grav synnedsättning efter att de fyllt 60 år.  En kvalitativ innehållsanalys ledde fram till fyra överkategorier som tillsammans summerar de centrala teman i intervjuerna; Lärande, Coping, Självständighet och Acceptans. Den studie som presenteras här grundar sig i Mezirows teori om transformativt lärande kombinerat med ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv. Studien beskriver hur det att drabbas av en synskada innebär en stor livsförändring som tvingar individen genom en lärande process på flera plan: fysiskt, mentalt och inte minst identitetsmässigt. Studiens konklusion pekar därför på betydelsen av att ha ett holistiskt synsätt när man arbetar med människor som genomgår stora livsförändringar samt behovet av mer kunskap om hur professionella och samhället i övrigt bättre kan stödja individen genom den sorge- och bearbetningsprocess det innebär att förlora sin syn, helt eller delvis, i en sen ålder. / The aim of this study was to improve our understanding of how elderly people, affected by visual loss late in life, experience and handle such a life-changing process. The thesis is based on a qualitative scientific method, in which six elderly participated in semi-structured interviews, after which thematic content analysis was conducted. The analysis resulted in four overarching themes: Learning, Coping, Independence, and Acceptance. This thesis presents a phenomenological study of the experiences of visually impaired elderly people. It is grounded in the concept of the “life-world” - the world we perceive in living our daily lives, and the theory of Transformative learning. Our research aims to highlight the perspective of the senior him- or herself. The results show that learning processes are individual and related to the participants' respective life-worlds and lived experiences. The conclusions show the importance of adopting a holistic approach adapted to the needs of the individual and providing integrated mental health support alongside the conventional low vision intervention.

Denna kvalitativa studie har som syfte att utveckla kunskap om hur undervisning i naturorienterande ämnen kan bidra till att utveckla elevers förmåga till ställningstagande i klimatfrågor. Frågeställningarna som studien har för syfte att besvara är följande: vilka sorters argument förekommer i elevers ställningstagande i klimatfrågor? Och hur kan samtal i undervisningen utveckla elevers förmåga till ställningstagande i klimatfrågor? En undervisningssekvens på tre lektioner har genomförts i två olika klasser. Deltagarna i studien gick i årskurs fem och var 11 till 13 år gamla. Till största del bestod lektionerna av deliberativa samtal i fokusgrupper som observerades och dokumenterades med hjälp av video- och ljudinspelning. Dessutom fördes loggboksanteckningar kopplade till observationerna. Deltagarna fick även genomföra ett förtest och ett eftertest, i syfte att samla in datamaterial för att kunna besvara studiens frågeställningar. Resultatet visade att eleverna använde sig av fyra olika sorters argument i sitt ställningstagande i klimatfrågor, nämligen: estetiska argument, nyttoargument, miljöetiska argument samt klimatargument. Vidare visade resultatet att samtal kan användas för att utveckla elevers förmåga till ställningstagande genom att det möjliggör: lärarens stöd, stöd från andra elever och ifrågasättande av andras argument. Sammanfattningsvis visar denna studie att undervisning i form av samtal kan gynna elevers ställningstaganden i klimatfrågor.