Ledarskap är en viktig aspekt för alla typer av organisationer, hur ledarskapet ska organiseras och vilken ledarskapsstrategi som väljs skiljer sig avsevärt mellan olika organisationer. I denna studie utforskas en särskild ledarskapsstrategi, nämligen coachande ledarskap och dess inverkan på en medelstor organisation inom logistiksektorn. Studien syftar till att fördjupa förståelsen av denna ledarskapsstrategis betydelse och direkta påverkan. För att besvara studiens syfte genomfördes semistrukrurerade intervjuer med både ledare och medarbetare inom företaget, vilket resulterade i totalt tio intervjuer; varav sex med ledare och fyra med medarbetare. Studiens resultat pekar på en övervägande positiv syn på det coachande ledarskapet bland både ledare och medarbetare. Trots detta, framkommer det ett tydligt behov av ytterligare utbildning och fastare ramar kring hur detta coachande förhållningssätt bör praktiseras. De insatser som för närvarande görs för att integrera ett coachande ledarskap framstår som bristfälliga och lever inte upp till företagets ambitioner om att införliva ett coachande ledarskap som ska genomsyra hela verksamheten. Studien föreslår att företaget behöver strukturera upp sin coachingprocess samt en mer skräddarsydd coachingutbildning för ledarna. Detta är nödvändigt för att förverkliga visionerna om en organisation som präglas av ett meningsfullt och effektivt coachande ledarskap. Ett genomtänkt och välfungerande coachande ledarskap har potential att inte bara förbättra interna relationer och arbetsdynamik utan även stärka företagets position i en konkurrensutsatt bransch.

Föreliggande studie undersöker de fem förbundskaptener som verkar i flick- (F16, F17 och F19), ungdoms- (U23) och damlandslaget i fotboll. Syftet med undersökningen är att skaffa sig kunskap om deras uppfattning om coaching och ledarskap samt undersöka hur förbundskaptenerna coachar och leder under landslagssamlingarna.  Metoderna är intervjuer samt observationer vid matcher och träningar hos samtliga aktuella landslag. Undersökningen har tagit del av Svenska fotbollförbundets tre styrdokument för utbildning av flick-, ungdoms-, och damspelare på landslagsnivå, Spelarutbildningsplan från F15 till A-landslag (2010), Arbetssätt och roller, från F15-U20 (2013) samt Spelarutbildningsplan 2013. Förbundskaptenerna anger att de är formade av sina första år inom idrotten. De har samtliga en lång fotbollskarriär som spelare och tränare. Ledarskapet utgår från spelarnas delaktighet och inflytande. Delaktighet, nyfikenhet och aktivitet är nyckelord för spelarna. Förbundskaptenerna arbetar med ett coachande förhållningssätt och ledarskap där strävan är att spelarna motiveras till egna problemlösningar och beslut. Mål sätts av spelare och ledare tillsammans utifrån de resurser som finns. Förbundskaptenernas uppgift är att skapa förutsättningar för att uppnå målen. Förbundskaptenerna ställer frågor och finns med som stöd, utbildare, guider och utvecklare med syfte att ge spelarna förutsättningar att nå uppsatta mål. Arbetssättet skiljer sig mellan träning och match. Vid match använder ledarna ett mer auktoritärt ledarskap och spelarnas möjligheter till egna beslut minskar. / The present study examines the five national coaches operating in girls’ team (F16, F17 and F19), Youth team (U23) and the national team in women's soccer. The purpose of the survey is to obtain knowledge about their perceptions of coaching and leadership and to explore how head coaches were coaching and leading teams during the collections. The methods are interviews and observations during matches and training sessions by all the present national team. The study has noted Swedish Football Association three policy documents for education of girls, youth, and women players at the national team level, Player program from F15 to A-national team (2010), Operation and roles, from F15-U20 (2013) and Player Study 2013.    Coach lights indicate that they are shaped by their first years in the sport. They all have a long soccer career as a player and coach. Leadership starts from the players' participation and influence. Participation, curiosity and activity are key words for the players. Coaches are working with a coaching approach and leadership with the purpose being that the players motivated for their own solutions to problems and decisions. Goals are set by players and officials together on the resources that are available. Coach's task is to create conditions for achieving the objectives. Coaches are asking questions and are there as support, trainers, guides and developers aiming to give players opportunities to reach their goals. The approach differs between training and matches. During the match, the leaders use a more authoritarian leadership and players' ability to reduce their own decisions.

No description available.

No description available.

Abstract   Title: Coaching Leadership - A win-win situation?   Level: Final assignment for Master Degree in Business Administration   Author: Helena Gustafsson   Supervisor: Pär Vilhelmson   Date: 2012 – mars   Aim: The purpose of this study is to examine how companies use the coaching leadership and how the employees perceive to have a manager who uses this way to lead.   Method: The study was conducted as a qualitative study in which interviews was an important feature. The information I gathered is the basis for analysis and final discussion. The material has been collected through personal interviews with two managers and then I send questions to the employees by e-mail that they responded. This is to get such an interesting empirical data as possible. With this qualitative approach, I got a deeper understanding of how managers and employees perceive it to work with the so-called Coaching leadership.   Result & Conclusions:  Coaching leadership is theorized to be motivating for employees than the traditional because it is based on a person in charge should have the role of helping the employees to strengthen and develop the staff. In order that the employees increase the performance of companies. This is consistent with respondents´ views in relation to the coaching style of leadership advantages. The study has shown that both companies are well aware that that communication and information are key ingredients to get their employees involved so they feel involved in what goes on in the company. Employees will be more motivated to take responsibility and solve any problem that may arise. In this way, believe the two respondents in the leading position that the results are better for business. Respondents use a coaching style of leadership which is consistent with the theory. Coaching leadership is here to stay.   Suggestions for future research: This study has shown that there is reasoning among managers and scientist around the firms improves the results using the Coaching Leadership. This is something that I think we should continue research on and produce measurable results on whether it really is so that companies using a coaching style of leadership among their managers can get better results. The two companies that I have examined so both managers are convinced of the improved results, but they can not reveal any figures on this, which I think would be interesting to see.   Contribution of the thesis: The studies contribution is to clarify how the company can have the help of the coaching leadership when they work with their staff. The study shows that with a coaching style of leadership the companies get their employees more involved, solution-oriented and that they take grater responsibility for their work. There are also those who believe that it improves the results for companies as the use of coaching   Key words: Coaching, leader, manager, coaching leadership, coach, traditional leadership / Sammanfattning   Titel: Det coachande ledarskapet - En win-win situation?   Nivå: Magisteruppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Helena Gustafsson   Handledare: Pär Vilhelmson   Datum: 2012– mars   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur företag använder sig av det coachande ledarskapet och hur medarbetarna upplever det att ha en chef som använder sig av detta sätt att leda.   Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ studie, där intervjuer är ett viktigt inslag. Den information jag samlat in ligger som grund för analys och slutdiskussion. Materialet har samlats in genom personliga intervjuer med två chefer sedan har frågor skickats till medarbetare via mejl som de besvarat. Detta för att få en så intressant empiri som möjligt. Med den kvalitativa metoden fick jag en djupare förståelse för hur chefer och medarbetare uppfattar det att arbeta med det så kallade coachande ledarskapet.   Resultat & slutsats: Det coachande ledarskapet anses i teorin vara mer motiverande för medarbetarna än det traditionella eftersom det bygger på att man som chef ska ha en hjälparroll som ska stärka och utveckla medarbetarna. På det sättet ökar de prestationen inom företagen. Detta stämmer väl överens med respondenternas åsikter när det gäller det coachande ledarskapets fördelar. I studien har det visat sig att båda företagen är väl medvetna om att kommunikation och information är viktiga ingredienser för att få sina medarbetare engagerade så de känner delaktighet i det som sker i företaget. Medarbetarna blir de mer motiverade, tar ansvar och löser de problem som kan uppstå. På detta sätt tror de två respondenterna i ledande ställning att resultaten blir bättre för företagen. Respondenterna använder sig av ett coachande ledarskap och som stämmer väl överens med det som står i teorin. Det coachande ledarskapet har kommit för att stanna.   Förslag till vidare forskning: Denna studie har visat att det finns ett resonemang bland chefer och forskare att företagen förbättrar resultaten med hjälp av det coachande ledarskapet. Detta är något som jag anser att man bör forska vidare kring och ta fram mätbara resultat på om det verkligen är så att företagen med hjälp av ett coachande ledarskap bland sina chefer kan få bättre resultat. I de två företagen som jag granskat så är båda cheferna övertygade om att man förbättrat resultaten men de kan inte visa upp några siffror på detta, vilket jag tycker vore intressant att ta del av.   Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att tydliggöra hur man inom företag kan ha hjälp av det coachande ledarskapet då man arbetar med sin personal. Studien visar att med ett coachande ledarskap får företagen sina medarbetare mer delaktiga, lösningsinriktade samt att de tar ett större ansvar för sitt arbete. Det finns även de som anser att man förbättrar resultaten för företagen då man använder sig av coaching.   Nyckelord: Coaching, ledare, chef, coachande ledarskap, coach, traditionellt ledarskap

Syftet med studien var att svara på vilka motivationsfaktorer som motiverar medarbetare att nå organisationens mål, vilka som rankas högst av respondenterna och om de kan relateras till det transformativa ledarskapet. Metoden var kvantitativ och empirin togs in via en enkätundersökning. Urvalet var 60 medarbetare på en högstadieskola i södra Skåne, 35 svarade. Resultatet av analysen visar att de högst rankade faktorerna som påverkar medarbetarnas motivation att nå organisationens mål är: att medarbetarnas och organisationens värdegrund stämmer överens att man trivs med kollegorna att arbetet är stimulerande, utvecklande och meningsfullt att man känner förtroende för sin chef att man får uppskattning för de mål man har nått I resultatet analyserades relationen mellan Herzbergs tvåfaktorsteori och det transformativa ledarskapet. Detta bidrog till att studiens hypotes bekräftades, att de högst rankade motivationsfaktorerna kan relateras till det transformativa ledarskapet.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka ett förändringsarbete med fokus på ledarskap, kommunikation, delaktighet och motstånd vid förändringsprocesser med flexibelt arbetssätt i huvudfokus. En kvalitativ forskningsmetod har använts där fem semistrukturerade intervjuer genomförts. För att kunna tolka empirin har vi inspirerats av ett hermeneutiskt förhållningssätt där syftet varit att tolka subjektiva upplevelser och förstå meningsskapande aspekter. Empirin har analyserats utifrån en deduktiv analysmetod som innebär att vi har utgått ifrån de teorier som vi har i fokus enligt frågeställningarna. Resultatet har redovisats utifrån ledarskap,kommunikation, delaktighet och det motstånd som kunnat uppfattats i det aktuella förändringsarbetet. I ledarskapet har några särskilt utmanande aspekter kunnat uppfattats vid flexibelt arbetssätt. Kommunikationen har uppfattats på olika sätt jämfört mellan de yrkesgrupper som representerades i empirin. Dessutom har resultatet visat på att det funnits splittring bland enhetschef och medarbetare där manmenat att delaktigheten i förändringsarbetet varit begränsat på det sätt att det inte funnits planerade tillfällen för medarbetarnas delaktighet, utan den delaktighet som erbjudits har man själv fått ta initiativ till. Det motstånd som uppstått har i storutsträckning handlat om ett motstånd från enhetschefer och förvaltningsledningen. Motstånd har delvis grundat sig i en oro för att man upplever sig ha bristande teknisk kompetens eller rädsla för att bli socialt isolerad. Ett annat motstånd som uppfattats i empirin handlar just om att återgå till det normala efter pandemin då sjukdomstillstånd där den egna förmågan att återhämta sig varit begränsad och där hemarbetet inneburit att medarbetaren mått bättre efter att man givits möjlighet att arbeta hemifrån.

I denna studie undersöks hur ledarskap bland män och kvinnor ser ut i den privata sektorn, därvi valt ett specifikt företag att studera. Frågeställningen är om det finns skillnader i hur enman respektive kvinna antar sin ledarroll och hur denna speglas i organisationen samt vad dentillför den organisatoriska framgången. Frågeställningen studeras utifrån olika ledarskapsstilardär vissa framhävs mer än andra.Fördelningen av studiens population har syftet att företräda ett kvinnligt och ett manligtledarskap för att sedan utföra en analys av hur de olika speglas i organisationen. Intervjueroch observationer utfördes i syfte av att skapa en kontakt med deras ledarroller för att få enverklig uppfattning. Med observationer menas att vi fick chansen att betrakta respektive chefunder en viss tidsperiod för att upptäcka beteendemönster.Resultatet vi fick fram var att egenskaperna inte är könsbaserade utan snarareindividorienterade. Vi kom fram till slutsatsen att en man och en kvinna speglar olika normeri samhället och förväntas ha vissa egenskaper men att det i själva verket handlar om vilkenorientering individen har. Med andra ord vad personen lägger sin allra största fokus på. / This study examines leadership among men and women in the private sector where we havechosen a specific company to study. The question is if there are differences in how a man anda woman assume its leadership role and how this is reflected in the organization. Further morewhat it may add to organizational processes. The study is examined by different leadershipstyles where some emphasized more than others.The choice of the population in this study are supposed to reflect and represent the female andmale leadership where we got an opportunity to make an analysis of how the differences arereflected in the organization. Interviews and observations were carried out with the aim ofcreating a bigger understanding of how their leadership reflects on the staff and theenvironment in general. By observing the leaders, we were able the see different patterns ofbehavior in how they talked, reacted and thinked regarding their staff and the organization. Inother words, we got to see how they really work.The results we got was that there are no differences that are based on the gender, wediscovered that the differences are individualoriented.We came to the conclusion that manand a woman reflects the different standards in society and are expected to have certaincharacteristics, but that it is in fact an individualorientedmatter and difference. In otherwords, it depends on what the person put their greatest focus on.This thesis is written in Swedish.

Bakgrund: Användandet av agila metoder, där ett coachande ledarskap förespråkas, ökar i snabb takt. Välutvecklade ledaregenskaper är ingen garanti för ett framgångsrikt coachande ledarskap då det kan finnas organisatoriska faktorer som försvårar för ledarens arbete. Tidigare forskning har studerat vilka organisatoriska förutsättningar som är viktiga för coachande ledarskap, men inte i en agil kontext, varför denna studie behövs. Syfte: Studiens syfte är att identifiera och analysera organisatoriska förutsättningar för coachande ledarskap i en agil kontext. Metod: Denna studie är en kvalitativ enfallsstudie där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta teamledare på Saab AB, Linköping. Resultat: Genom denna studie har vi identifierat sex stycken förutsättningar för coachande ledarskap i en agil kontext. Två av dessa relaterar främst till implementeringsprocessen medan övriga fyra berör upprätthållandet av ett coachande ledarskap i en agil kontext. Förutsättningarna är; förståelse för förändring, utbildning & individuella mål, organisationskultur, strategi & mål, tydliga roller samt målstyrning. De två sistnämnda är förutsättningar som inte belysts inom tidigare litteratur om coachande ledarskap men som är viktiga i en agil kontext. / Background: The usage of agile methods where a coaching leadership style isrecommended, is increasing quickly. Well-developed leadership capabilities are noguarantee for a successful coaching leadership since there are organizational factors thatmight make it difficult. Earlier studies have investigated which organizational prerequisitesthat are important for coaching leadership, but not in an agile context, why thisstudy is needed. Aim: The aim of the study is to identify and analyze organizational prerequisites formanagerial coaching in an agile context. Method: The study is a qualitative case study where semi structured interviews have beenconducted with eight team leaders at Saab AB, Linköping. Results: Through this study we have identified six different prerequisites for coachingleadership in an agile context. Two of these mostly relate to the implementation processwhereas the other four affect the maintenance of a coaching leadership in an agile context.The prerequisites are; understanding changes, training & individual goals,organizational culture, strategy & goals, clear roles and management by objectives. Thelast two have not been highlighted in existing literature about coaching leadership, butare important in an agile environment.

The study shows that today's leaders find that generation Y is more adaptable and in need of more feedback unlike previous generations. We have also come to the conclusion that today's leaders need decentralized approaches to generation Y. The majority of leaders suggest that generation Y questions, advances and demands leadership, which also has a positive impact on the organization in the long run. Today's leaders find it challenging to handle all the different individuals and generations present in the labor market today. For example, there are differences in how much freedom employees want, the degree of maturity among employees varies and leaders have a fear that generation Y will leave the workplace if they fail to meet their needs. We can thus see a pattern of how today's leaders adapt coaching, leadership, communication, and also skills development across different individuals rather than generations. / Studien visar att dagens ledare upplever att generation Y är mer förändringsbenägna samt i behov av mer feedback till skillnad från tidigare generationer. Vi har även kommit fram till att dagens ledare behöver ha ett decentraliserat förhållningssätt gentemot generation Y. Majoriteten av ledarna antyder att generation Y ifrågasätter, går snabbt framåt samt ställer krav på ledarna vilket också har en positiv inverkan på organisationen på lång sikt. Dagens ledare upplever att det är en utmaning i att hantera alla olika individer och generationer som finns på arbetsmarknaden idag. Det framgår exempelvis skillnader i hur stor frihet medarbetarna vill ha, att graden av mognad bland medarbetare varierar och att ledarna har en rädsla för att generation Y ska lämna arbetsplatsen om de inte lyckas möta deras behov. Vi kan alltså se ett mönster i hur dagens ledare anpassar coaching, ledarskapet, kommunikationen och även kompetensutveckling utefter olika individer snarare än utefter generationer.