The use of coaching is fairly up to date in the business world although it’s relatively new. Despite this, there’s a lack of clarity about what coaching is and what it signifies. Our point is however not to define coaching. Based on the normative coaching literature, the purpose is, from a critical discourse analysis to explore the power relations that affect the coach and coached in their relation to each other, so as to be able to criticize managerial coaching relationship as presented in the literature. This will contribute to enabling for a more open discourse. The theoretical image of managerial coaching described by the literature as a democratic exercised leadership by a certain type of behavior and attitudes, will lead to improved organizational performance. For this to be possible, the relationship between coach/manager and coached/co-workers need to be characterized by safety, trust and equality. This is considered to be complex, given the power and dependency relationship prevailed between manager and employee. The empirical data on which the analysis is partly based on, have been collected through semi-structured interviews with a group within the National Insurance Office in Karlskoga, consisting of managers and employees where a coaching leadership is applied. Coaching relationship has been explored with the aid of Faircloughs analytical model and therefore conclusions could be obtained, which is that the coaching relationship is characterized by a variety of power conditions affecting coach and coached in their relation to each other. Among other things, it has emerged that the coach is governing the coached thoughts and thus indirectly also the coached acting. Managerial coaching is therefore considered according to us not to be a democratic exercised leadership but may instead implying to be more controlling in comparison with the “traditional” leadership.

During the last two decades, managerial coaching has become increasingly popular in organizations. Despite its popularity, there is a paucity of empirical evidence in the study of managerial coaching outcomes. The purpose of this study was to examine the relationships between perceived managerial coaching behavior and employee self-reported affective and performance-related outcomes based on perceptions of selected organization employees. Three theories, path-goal leadership, career motivation, and organization support, were used to frame the hypothesized conceptual model of managerial coaching outcomes for the current study. The systematic review of relevant literature identified satisfaction with work, role ambiguity, satisfaction with manager, career commitment, job performance, and organization commitment for the potential outcomes of managerial coaching. A 36-item survey including seven existing instruments was utilized to collect data. An estimation of the readability level for the survey was Flesh-Kincaid Grade Level 7.1. The survey was sent electronically to all employees in the selected government organization. The sample included 431 respondents representing a population of 1,399 employees. Descriptive statistics, principal component analysis, Cronbach‘s alpha estimates for reliability, correlation analysis, two-step modeling techniques for structural equation modeling, and Sobel tests were the analysis methods used in the study. The results of the analyses indicated that the hypothesized conceptual model was adequately supported by the empirical data of the study sample (χ2/df = 3.53; CFI = .91; IFI = .91; RMSEA = .08). The further investigations suggested that managerial coaching had a direct impact on employee satisfaction with work and role clarity and an indirect impact on satisfaction with work, career commitment, job performance, and organization commitment. Role clarity, as a direct outcome of managerial coaching, influenced job performance—such mediation was consistent with the hypothesized model for the study. The hypothesized model had clear and comprehensive illustrations of how managerial coaching affects work and organization-related variables, satisfaction with work, role clarity, career commitment, job performance, and organization commitment. This study provides empirical support to the proposed benefits of managerial coaching in organizations, and enhances the selected theories by offering additional empirical support to them.

The purpose of this prospective, descriptive, cross-sectional, correlational study was to explore the relationship between staff nurses' perceptions of first line manager coaching behaviors and nursing work environment characteristics, professional work satisfaction, job satisfaction, and intent to stay. Staff nurses perceived managers as engaging in certain coaching behaviors more frequently than others. Behaviors that established a mutually trusting and supportive relationship were reported as the most frequently occurring behaviors. Behaviors that supported the development of a mutually trusting and respectful relationship were reported as the most frequently occuring behaviors. Behaviors that supported one-on-one interactions focusing on individual development occurred less frequently. Managerial coaching behaviors were positively correlated with eight work environment characteristics which comprise professional work satisfaction, with medium to large effect sizes noted. Coaching behaviors also demonstrated positive relationships with job satisfaction and intent to stay. Correlational analyses and regression analyses illuminated the relationships between the variables. Mediation analysis of managerial coaching and the eight work environment characteristics defining professional work satisfaction provided more complete understanding of the relationship in prediction of intent to stay. The eight characteristics acted as either total or partial mediators of managerial coaching when predicting intent to stay. Demographic characteristics, managerial coaching and professional work satisfaction explained 41.4% of the variance in job satisfaction. Demographic characteristics, managerial coaching, professional work satisfaction, and job satisfaction explained 37% of the variance in intent to stay. / text

Companies strive to stand up on the marketplace and prosper. Naturally, hiring the best people is necessary as much as facilitating employees to work at their full potential. This present thesis investigates the relationship between managerial coaching and employee's performance. First, using information from interview of managers. And second, using data from a sample of 102 respondents, multiple regression analysis and Pearson correlation analysis was conduced with SPSS software. The result found that managerial coaching as an indirect impact on employee performances. This thesis provides data on coaching effectiveness.

Coachande ledarskap tillhör det nya ledarskapsparadigmet och då organisationer verkar i en alltmer komplex omvärld har det blivit viktigare för ledare att underlätta för anställdas lärande. Det coachande ledarskapet kan bidra med just lärande och utveckling av medarbetare. Syftet med denna studie är att beskriva och få fördjupad förståelse för betydelsen av coachande ledarskap för det individuella lärandet inom organisationen och hur det i sin tur gynnar organisationen utifrån coachande medarbetare och coachande ledares perspektiv. I denna kvalitativa studie genomfördes fem intervjuer, varav tre med coachande ledare och två med coachade medarbetare vid två anonyma företag i Sverige. Av resultatet framkommer bland annat att coachande ledarskap har betydelse för både för kognitivt, emotionellt och färdighetsbaserat lärresultat. En bra relationik är dock en grundläggande förutsättning för det individuella lärandet av det coachande ledarskapet och kan förklaras av de grundläggande behov som finns hos människor av trygghet och sociala relationer. Dessutom tyder resultatet på att ledarskapet och ledarens beteenden och färdigheter samt lärtillfällen har en betydande roll i sammanhanget. Nyttan för organisationen är framförallt, ökad effektivitet, ökade idéer och innovation samt förbättrade prestationer. Hilmarsson (2020) påpekar att ”syftet med det coachande ledarskapet är att skapa en positiv kultur där det finns samarbete, effektivitet och hälsa” (Hilmarsson, 2020, s.17). Till det bör tilläggas att det coachande ledarskap även kan leda till lärande och organizational development (OD) inom organisationer. Denna studie har till största del bekräftat tidigare forskning på området och ger en inblick i coachande ledare och coachade medarbetare upplevelser av det individuella lärandet inom organisationer och hur det kommer organisationer till nytta. Då studiens resultat tyder på att relationik, ledarskap och lärtillfällen samverkar och påverkar varandra och förefaller ha betydelse för det individuella lärandet så bör det finnas en möjlighet att optimera lärandet av det coachande ledarskapet och dess resultat om hänsyn tas till detta. Lärresultatet affektivt lärande förefaller vara en stor del av lärresultatet av coachande ledarskap, medan för coaching förefaller det vara kognitiva lärresultat är en skillnad som studien kastat ytterligare ljus på.

Purpose - This thesis aims to explore how employee coaching leads to employee well-being and what features a digital platform for coaching should integrate to ensure employee well-being. This will be done by answering the following research questions; (1) How does employee coaching contribute to employee well-being? and (2) What features should be integrated in a digital platform for employee coaching to foster employee well-being? Method - The study is a single case study where a Swedish consultancy firm that utilises managerial coaching was investigated. An abductive research approach was chosen, and 19 interviews were conducted with employees at the case company and thematic analysis was used to analyse the data. Findings - The findings of the research include how the six explored components for employee well-being were influenced by employee coaching, which feature categories are crucial for the creation of a platform for coaching and what risks the features can help mitigate. Lastly a summary figure that illustrates the interrelations between digital features, risks the employee well-being components is presented. Theoretical contribution - This study adds to existing literature in three ways. First, it contributes to a more nuanced understanding of coaching and its connection to employee well-being. Second, it contributes to a deeper understanding of the correlation between specific features and its outcome on employee well-being. Third, risks associated with the digital platform for employee coaching fostering well-being are presented and how features can be utilised to mitigate or decrease those risks. Practical contribution - The study provides a foundation for the creation of a digital platform as an aid for the coaching process. Practical contributions include guidelines for managers on how to introduce such a tool in an organisation, the importance of individual adaptation and how to handle data sharing. Limitations of the study - The study's main limitation is that it is a single case study, this implies that the research is limited to the case company's individual thoughts and experiences, which in this case is limited to one year of coaching experience. / Syfte - Syftet med studien är att undersöka hur coachning av anställda kan bidra till anställdas välmående samt vilka features en digital plattform kan integrera för att säkerställa anställdas välmående. Detta genom att besvara följande forskningsfrågor; (1) Hur bidrar coachning av anställda till välmående? och (2) Vilka features bör en digital plattform för coachning av anställda ha för att främja välmående? Metod - Studien är en enskild fallstudie av ett svenskt konsultbolag som nyttjar managerial coaching. En abduktiv forskningsansats utsågs lämpad, studien bestod av 19 intervjuer med anställda på företaget och en tematisk analys nyttjades sedan för att analysera datan. Resultat - Resultatet inkluderar hur de sex komponenterna av anställdas välmående blir påverkade av coachning, vilka featurekategorier som är kritiska för skapandet av en digital plattform för coachning och risker features kan mildra. Teoretiskt bidrag - Studien bidrar till existerande litteratur på tre sätt. Först, bidrar det till en mer nyanserad förståelse av coachning och dess påverkan på anställdas välmående. Sedan bidrar det till en djupare förståelse för korrelationen mellan specifika features kategorier och dess påverkan på anställdas välmående. Slutligen, presenteras risker kopplade till en digital coaching plattform för anställdas välmående samt hur olika features kan nyttjas för att mildra dessa risker.  Praktiskt bidrag - Studien bidrar till en grund chefer kan nyttja inför skapandet av en digital coaching plattform för anställdas välmående. Det praktiska bidraget inkluderar riktlinjer för hur chefer ska introducera och integrera en sådan digital plattform i organisationen, vikten av individanpassning och hur data ska hanteras och delas. Studiens begränsningar - Den huvudsakliga begränsningen är att studien är en enskild fallstudie vilket begränsar den till fallföretagets specifika upplevelser och tankar, vilket är begränsat till ett års erfarenhet av coaching av anställda.

Bakgrund: Användandet av agila metoder, där ett coachande ledarskap förespråkas, ökar i snabb takt. Välutvecklade ledaregenskaper är ingen garanti för ett framgångsrikt coachande ledarskap då det kan finnas organisatoriska faktorer som försvårar för ledarens arbete. Tidigare forskning har studerat vilka organisatoriska förutsättningar som är viktiga för coachande ledarskap, men inte i en agil kontext, varför denna studie behövs. Syfte: Studiens syfte är att identifiera och analysera organisatoriska förutsättningar för coachande ledarskap i en agil kontext. Metod: Denna studie är en kvalitativ enfallsstudie där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta teamledare på Saab AB, Linköping. Resultat: Genom denna studie har vi identifierat sex stycken förutsättningar för coachande ledarskap i en agil kontext. Två av dessa relaterar främst till implementeringsprocessen medan övriga fyra berör upprätthållandet av ett coachande ledarskap i en agil kontext. Förutsättningarna är; förståelse för förändring, utbildning & individuella mål, organisationskultur, strategi & mål, tydliga roller samt målstyrning. De två sistnämnda är förutsättningar som inte belysts inom tidigare litteratur om coachande ledarskap men som är viktiga i en agil kontext. / Background: The usage of agile methods where a coaching leadership style isrecommended, is increasing quickly. Well-developed leadership capabilities are noguarantee for a successful coaching leadership since there are organizational factors thatmight make it difficult. Earlier studies have investigated which organizational prerequisitesthat are important for coaching leadership, but not in an agile context, why thisstudy is needed. Aim: The aim of the study is to identify and analyze organizational prerequisites formanagerial coaching in an agile context. Method: The study is a qualitative case study where semi structured interviews have beenconducted with eight team leaders at Saab AB, Linköping. Results: Through this study we have identified six different prerequisites for coachingleadership in an agile context. Two of these mostly relate to the implementation processwhereas the other four affect the maintenance of a coaching leadership in an agile context.The prerequisites are; understanding changes, training & individual goals,organizational culture, strategy & goals, clear roles and management by objectives. Thelast two have not been highlighted in existing literature about coaching leadership, butare important in an agile environment.

Denna studie syftar till att ge chefer bättre förutsättningar att coacha personal genom att undersöka vilka svårigheter och utmaningar de kan möta i ett coachande (pedagogiskt) ledarskap. Extra fokus riktas mot faktorer som påverkar förutsättningarna för just chefer att coacha i sin chefsroll, som dubbla arbetsroller och personalens mottaglighet. Ansatsen är av kvalitativ design och semistrukturerade intervjuer användes som metod. Utifrån kriterierna att vara chef med personal- och verksamhetsansvar, samt anse sig själv bedriva ett coachande ledarskap, intervjuades fem chefer. Säljö’s (2014) tolkning av det sociokulturella perspektivet har utgjort grund för tematisk analys. Resultaten visar att begreppet coachning definieras på olika sätt av olika chefer, och att det finns en uppfattad fördel om alla visste vad coachning innebar. Det kan vara svårt att hitta tid att coacha i chefsrollen och alla personer inblandade påverkar förutsättningarna. En god relation mellan chef och mottagare är av stor vikt och coachningens effekter påverkar motivationen. Resultaten visar även att ett coachande ledarskap behöver kombineras med andra former av ledarskap, och att avvägningen för användning är svår. Studien bidrar till en ökad förståelse för svårigheter och utmaningar chefer kan möta i ett coachande ledarskap, vilka med förhoppning kan avhjälpas och därmed bidra till ökad kompetensutveckling hos personal.