En viktig grund i det värdebaserade ledarskapet är samspelet mellan individernas och organisationens värderingar. Denna blanddesignstudie har gjorts i en svensk organisation som tillämpar värdebaserat ledarskap, i syfte att besvara forskningsfrågan: hur överensstämmer individernas värderingar med organisationens? I denna blanddesignstudie har en enkätundersökning gjorts där svaren från 32 kvinnor och 10 män i åldrarna 18- 65 använts. Resultaten visade att individernas värderingar har återfunnits i de diskurser som visar organisationens värderingar. Författarna har dragit slutsatsen att individernas och organisationens värderingar är samstämmiga.

Värdegrunden kan beskrivas som en ledstjärna, en kompass, ett riktmärke och som något som skapar trygghet. En gemensam värdegrund är något som de flesta större organisationer har och arbetar med. En del i att arbeta utifrån den gemensamma värdegrunden är att leda, och i studien knyts att leda efter värden till det värdebaserade ledarskapet. Uppsatsens syfte är att beskriva kommunala första linjens chefers upplevelse av att arbeta utifrån organisationens gemensamma värdegrund. Forskningsfrågorna är Om och på vilket sätt upplever cheferna att de arbetar efter organisationens gemensamma värdegrund? och Vilka möjligheter och hinder upplever cheferna själva av att arbeta utifrån organisationens gemensamma värdegrund? Metoden var en kvalitativ fallstudie där åtta intervjuer använts för att samla in empirin. Resultatet har analyserats utifrån uppsatsens teoretiska referensram baserad på Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. Resultatet i studien visar att cheferna: betraktar den gemensamma värdegrunden som något där allting börjar och slutar, och som en trygghet i sitt beslutsfattande och arbete mot organisationens olika mål; försöker skapa en närhet mellan den gemensamma värdegrunden och det operativa arbetet dels för sig själv, dels för medarbetarna, dels för organisationens kunder; inte bara förstår sin roll utan är den; vid upplevelsen av stressiga dagar har en uppfattning om att de inte alltid arbetar med alla värdeord, det finns med andra ord någon form av gradering i deras upplevelse. Något som kan verka möjliggörande och hindrande för cheferna är: medarbetarens mognad; tiden; svårigheten att samla hela arbetsgruppen; den fysiska distansen under hela eller delar av arbetsdagen.

Många svenska offentliga myndigheter har under senare år genomgått stora omorganisationer och försökt att förändra och förbättra sin styrning. I denna studie beskrivs Försäkringskassans senaste förändringsinitiativ samt hur cheferna uppfattar införandet av en ny styrmodell inom myndigheten. Uppsatsen är uppbyggd kring en intervjustudie, och då avsikten är att belysa chefers upplevelser av en organisationsförändring har en kvalitativ ansats använts. I studien har empirisk data samlats in genom djupintervjuer med chefer vid olika nivåer inom myndigheten. Studien indikerar att det idag ställs nya krav på ledning och styrning för att leva upp till ambitionen att vara en modern myndighet. Inom Försäkringskassan upplever cheferna att införandet av den nya styrmodellen varit nödvändig för att leva upp till de förväntningar som de svenska medborgarna har på myndigheten.

The aim of this master thesis is to examine how leadership in public libraries is constructed discursively in the Swedish library field of today. The empirical material reviewed is job postings and articles from three library related journals.The thesis seeks to identify what different leadership discourses can be found by looking at definitions, forms of address, present actors and themes emerging. It also aims to examine the contingent presence of late modern leadership theories in the order of discourse. The leadership theories primarily investigated are New Public Management (NPM) and value-based leadership.The theoretical starting point of the thesis is discourse theory, developed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. In the analysis a model of four phases is used; in which central concepts of discourse theory help identify the discourses. Three different discourses are identified in the material:The change discourse is based on the idea that change is a general condition for leadership in public libraries. The presence of NPM can be seen in this discourse in terms of a rational view of the employees.The relation discourse is oriented towards development of the individual and the relationship between leader and personnel. One can see many characteristics of a value-based leadership but also a tendency of wanting to justify their operations in terms of NPM.The participatory discourse is a mainly critical discourse. There are some elements of value-based leadership, but the perspective is the employees’ and focus lies on a collective sense of professional community. / Program: Bibliotekarie

Syftet med studien var att svara på vilka motivationsfaktorer som motiverar medarbetare att nå organisationens mål, vilka som rankas högst av respondenterna och om de kan relateras till det transformativa ledarskapet. Metoden var kvantitativ och empirin togs in via en enkätundersökning. Urvalet var 60 medarbetare på en högstadieskola i södra Skåne, 35 svarade. Resultatet av analysen visar att de högst rankade faktorerna som påverkar medarbetarnas motivation att nå organisationens mål är: att medarbetarnas och organisationens värdegrund stämmer överens att man trivs med kollegorna att arbetet är stimulerande, utvecklande och meningsfullt att man känner förtroende för sin chef att man får uppskattning för de mål man har nått I resultatet analyserades relationen mellan Herzbergs tvåfaktorsteori och det transformativa ledarskapet. Detta bidrog till att studiens hypotes bekräftades, att de högst rankade motivationsfaktorerna kan relateras till det transformativa ledarskapet.

Dagens hälso- och sjukvård är präglad av föränderlighet. Kunskap om undersökningar och behandlingsmetoder hinner snabbt åldras och det utvecklas ständigt nya metoder och teorier för att effektivisera, förbättra, förkorta och underlätta för framför allt patienter men också för omvårdnadspersonal. Evidensbaserad vård har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse och spelar en stor roll i det dagliga arbetet med patienter. Evidensbaserad vård är också en utav sjuksköterskors kärnkompetenser och stimulerar till utveckling och behandling i enlighet med den senaste forskningen. Men till skillnad från tex sjuksköterskor som baserar sin kompetens på evidens, visar aktuell forskning att evidensbaserat ledarskap ännu inte är integrerat i ledarskapets dagliga arbete och implementeringen är hittills bristfällig. Studiens syfte är att jämföra om chefer som är verksamma inom delat ledarskap har bättre förutsättningar att arbeta evidensbaserat än de chefer som är verksamma inom enskilt ledarskap. Dessutom vill författarna undersöka om första linjens chefer känner till och är förtrogna med begreppet evidensbaserat ledarskap och i vilken utsträckning denna modell används för att skapa hållbara processer och beslut. För att besvara studiens frågeställningar användes en webbaserad enkät. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan de cheferna som är verksamma inom delat resp. enskilt ledarskap med avseende på kunskaper samt användningen av evidensbaserat och hållbart ledarskap. Det som var avgörande utifrån studieresultaten var antalet medarbetare som chefer var direkt ansvariga för.

Studiens syfte var att undersöka vilka av värderingarna inom spiritual leadership som framträder i ledarskapet hos ledare i Sverige och om det finns en indikation av spiritual leadership i deras ledarskap. Den teoretiska referensramen grundar sig i ledarskapets betydelse i kvalitetsutveckling, värderingar inom ledarskap och spiritual leadership. Det vetenskapliga förhållningssättet är hermeneutiskt, ansatsen induktiv och datainsamlingsmetoden är mixad metod bestående av både enkätundersökning och intervjuer. Resultatet visar att alla värderingar baserade i spiritual leadership används av ledarna och upplevs även av medarbetarna. Dock finns det en diskrepans mellan ledarnas och medarbetarnas syn på vilka som är mest och minst förekommande. Det finns också en diskrepans kring i hur stor utsträckning som värderingarna upplevs förekomma i ledarskapet. Slutsatsen är att det finns tendenser till viss indikation på spiritual leadership genom att alla värderingar inom spiritual leadership upplevs i ledarens beteende både ur ledarnas- och medarbetarnas perspektiv. Det behövs dock mer djupgående forskning för att till fullo avgöra i vilken grad ett spirituellt ledarskap används bland svenska ledare. / The purpose of the study was to investigate which of the values of spiritual leadership emerges in the leadership of leaders in Sweden, and if there is an indication of spiritual leadership in their leadership. The theoretical framework is based on the importance of leadership in quality management, leadership values and spiritual leadership. The scientific approach is hermeneutic, inductive and the data collection method is a mixed method consisting of both questionnaire and interviews. The resultshows that all values based on spiritual leadership are used by the leaders and are also experienced by the employees. However, there is a discrepancy between the leaders and the employees' views on which ones are the most and least common. There is also a discrepancy around the extent to which values are perceived to occur in leadership. The conclusion is that there are tendencies to some indication of spiritual leadership due to that all values of spiritual leadership are experienced in the conduct of the leader, both from the leaders and the employees perspective. However, more in-depth research is required to fully determine the extent to which a spiritual leadership is used by Swedish leaders. / <p>2018-06-27</p>

Studien hade som syfte att studera hur ledare inom ett specifikt företag uppfattar sitt eget ledarskap vilket analyseras utifrån ett teoretiskt perspektiv om värdebaserat ledarskap. Syftet operationaliseras genom att behandla frågeställningarna hur företagets ledarna uppfattar sitt eget ledarskap utifrån ledarskapsmodellen på företaget samt hur värdebaserat ledarskap tar sig i uttryck på företaget. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa, internetunderstödda, semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av åtta ledare på företaget och var i första steget ett bekvämlighetsurval som transformerades till ett snöbollsurval. Företaget är en del av en global koncern inom persontransport där vi studerade verksamheten i Sverige. Intervjuerna transkriberades och materialet kodades utifrån temana egen uppfattning av ledarskap, ledarskapsmodellen generellt, specifika förmågor från ledarskapsmodellen och användningsområden för ledarskapsmodellen. Tematiseringen i resultat och analys utgick från studiens två frågeställningar. Resultatet visade att ledarnas egna uppfattningar om sitt ledarskap överensstämde i stort med egenskaperna i ledarskapsmodellen samt att värdebaserat ledarskap framförallt tar sig uttryck genom självutveckling och medarbetarsamtal. Empirin påvisade att ledarskapsmodellen påverkar beteenden hos ledarna eftersom respondenternas utsagor om sitt eget ledarskap härleds till egenskaperna i modellen. Värdebaserat ledarskap tar sig uttryck på företaget genom företagets ledarskapsmodell, ledarnas utsagor och hur de använder sig av modellen i olika kontexter. / The purpose of this study was to examine how leaders within a specific company perceive their own leadership, which is analyzed from a theoretical perspective on values-based leadership. The purpose is operationalized by addressing the issues of how the company's leaders perceive their own leadership based on the leadership model of the company and how values-based leadership manifests itself within the company. The study's empirical data were collected through qualitative, internet-supported, semi-structured interviews. The selection consisted of eight managers at the company and was in it’s first step a convenience sampling that transformed into a chain sampling. The company is part of a multinational corporate group active in the passenger transport industry where the study focused on the business in Sweden. The interviews were transcribed, and the material was coded on the basis of the managers perceptions of leadership, the leadership model in general, specific traits in the leadership model, and areas of use for the leadership model. The thematization of results and analysis was based on the study's two issues. The result showed that the managers own perceptions of their leadership were in line with the characteristics of the leadership model and that values-based leadership was expressed mainly through self-development and staff appraisal. The data demonstrated that the leadership model influences the behavior of leaders because leaders' statements about their own leadership are derived from the characteristics of the model. Values-based leadership is expressed by the company through the company's leadership model, leaders' statements and how they use the model in different contexts.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att utforska hur Covid-19 pandemin har påverkat ledarskapet och organisationens riktning.    Covid-19 pandemin har påverkar olika delar av ledarskapet. Resultaten visar tydligt att chefer känner sig överbelastade eftersom de måste hantera många administrativa uppgifter och alternerande möten. På grund av brist på tid och balans mellan arbete och privatliv har förmågan att ha en helhetssyn, tolka och ta in perspektiv utifrån och in och inifrån och ut varit en utmaning för ledarna. Resultatet indikerar även på behovet av tydliga kommunikationskanaler mellan ledarna, de anställda och deras kunder om vilka åtgärder som krävs för att anpassa sig till den nya situationen som pandemin har medfört.   Under pandemin har organisationerna tvingats att vidta snabba åtgärder baserat på föreskrifterna och begränsningarna från Folkhälsomyndigheten och regeringen. Etablerade digitala kanaler har använts men nya digitala kanaler har behövts identifieras för att skapa interaktion och relationer inom organisationen samt med kunderna.   Den snabba omvandlingen till den digitala världen har påverkat organisationens riktning att tänka annorlunda, vara mer flexibel och anpassningsbar till nya oväntade förändringar, såsom pandemin. Organisationerna har använt nyckelindikatorer för att identifiera och få en tydlig bild av hur pandemin har påverkat organisationens riktning internt och externt gentemot sina kunder. Denna nya digitala omvandling har också tvingat kunderna att gå in på nya digitala plattformar och interagera online med organisationerna. Den nya digitala medvetenheten från kunderna har framkallat nya digitala krav och tjänster som i sin tur har resulterat i behov av nya digitala självservice tjänster och en högre och starkare digital kompetens från organisationens kundtjänst.   En bidragande diskussion till organisationerna och samhället är att hänvisa till begreppet lönsamhet som en värdeskapande effekt som är hållbar över tid, kopplad till tre element: ledarskap, organisationens riktning och kundbehov. / The purpose of this thesis has been to explore how the Covid-19 pandemic has affected the leadership and the direction of the organization.   The Covid-19 pandemic has affected various parts of the leadership. The results clearly indicate that managers feel overloaded since they have to handle a lot of administrative tasks and alternating meetings. Due to lack of time and balance between work and private life, the ability to have a holistic view, interpret and take in perspectives from outside-in and inside-out has been a challenge for the leaders. The results also indicated the need for clear communication between the leaders and the employees and their customers about what actions are required in order to adapt to the new situation that the pandemic has imposed.   During the pandemic the organizations were forced to take fast action based on the regulations and restrictions from the Public Health Agency and the government. Established digital channels were used but new digital channels had to be identified to create interaction and relations within the organization and with the customers.  The fast transformation to the digital world has affected the direction of the organization to think differently and be more flexible and adaptable to new unexpected changes, such as the pandemic. The organizations have used key indicators to identify and get a clear picture of how the pandemic has affected the direction of the organization internally and externally towards its customers. This new digital transformational shift has also forced the customers to enter new digital platforms and interact online with the organizations. The new digital awareness from the customers has induced new digital requirements and services which in turn have resulted in the need for new digital self-services and a higher and stronger digital competence from the organizations customer service.   A contributing discussion to the organizations and to the society is to refer to the concept of profitability as a value-creating effect sustainable over time, connected by three elements: leadership, direction of the organization and customer need. / <p>2021-06-06</p>