No description available.

No description available.

Many libraries in Sweden have since 2008 started to switch their classification system fromSAB (The Swedish classification system) to Dewey (Dewey decimal classification system).Kungliga Biblioteket (National Library of Sweden) decided to switch classification systemfrom SAB to DDC in 2008 and recommend that all libraries in Sweden should also follow. Inrecent years, a number of public libraries have started the transition to DDC. Our thesisfocuses on the public libraries and the librarians view on the matter. The discussed questionsof the thesis are:1. How do the public libraries see a possible transition to DDC?2. Why have some of the public libraries changed their library system to DDC and others havenot?The empirical material of the thesis consists of 47 questionnaire responses that wherethereafter analyzed. Five of the public libraries that answered our questionnaire had began thetransition process to the DDC, thirty-nine of them only used SAB, although more than half ofthem where open to make the transition at some point in the future. Some of the publiclibraries didn’t want to change to DDC because they considered it a system that would not suitthe Swedish conditions very well and therefore preferred the Swedish system (SAB) more.Librarians are divided between those who are positive towards a transition to DDC and thosewho are not. We tried to analyze the librarians’ views from a psychological view based on atheory on individual ́s reactions towards organizational change. However, what we couldinterpret from the answers on our questionnaire, many of the librarians' considerations andthoughts regarding DDC are somewhat similar to earlier discussions about Dewey, which leadus to believe that there has not been made huge progress on the matter.

<p>An ageing population calls for enlarged needs of care and treatments that is followed by an increased demand on social and medical care. Present organization and structure are not adjusted to these new requirements. Due to this fact, necessary alterations ought to be made between and within the different institutional and non-institutional care actors. This work should be settled locally. In this study, the aim was to describe "Chealth care nearby" as being a new standard of care as well as investigate its significance in the co-operation and collaboration between different care actors. A qualitative approach was chosen. Semi-structured interviews were performed with 14 key informants, representing different health- and care actors and politicians. The interviews were analysed according to content analysis, resulting in six main categories. The "Chealth care nearby" is one manner of new thinking when it comes to care of the individual. It brings more focus on the individual and his/her needs of continuity and safety. The groups of individuals, whom in the first place will be influenced by the "Chealth care nearby", are those who suffer from frequent caring needs, old people with several diagnoses, children, young persons with function disorders and people with chronic diseases. Successful elements for the "Chealth care nearby" are concordance and loose organizational limits between different care actors. In this respect, the means are plainness as regards aim, distribution of resources, mutual activity projects and an obvious mission describing all parts of activity.</p>

An ageing population calls for enlarged needs of care and treatments that is followed by an increased demand on social and medical care. Present organization and structure are not adjusted to these new requirements. Due to this fact, necessary alterations ought to be made between and within the different institutional and non-institutional care actors. This work should be settled locally. In this study, the aim was to describe "Chealth care nearby" as being a new standard of care as well as investigate its significance in the co-operation and collaboration between different care actors. A qualitative approach was chosen. Semi-structured interviews were performed with 14 key informants, representing different health- and care actors and politicians. The interviews were analysed according to content analysis, resulting in six main categories. The "Chealth care nearby" is one manner of new thinking when it comes to care of the individual. It brings more focus on the individual and his/her needs of continuity and safety. The groups of individuals, whom in the first place will be influenced by the "Chealth care nearby", are those who suffer from frequent caring needs, old people with several diagnoses, children, young persons with function disorders and people with chronic diseases. Successful elements for the "Chealth care nearby" are concordance and loose organizational limits between different care actors. In this respect, the means are plainness as regards aim, distribution of resources, mutual activity projects and an obvious mission describing all parts of activity.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Uppsatsen är en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstå några personers berättelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förändrats och utvecklats vid lärosätet i Växjö som varit deras arbetsplats under närmare trettiofem års tid inom vilken det skett två stora organisationsförändringar dels vid bildandet av Växjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att få veta något om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de båda organisationsförändringarna. I studien redovisas vad som framkommit ur berättelser från fyra personer med en mycket lång anställningstid och som dessutom är mycket respekterade och har hög kompetens inom sina områden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera något av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i Växjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgår en samstämmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom Växjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstämmigt som föregående.  Det framkommer åsikter som att det innovativa övergick till mer byråkratisk ordning och att man byggde på det som redan var och det som tillkom var forskningen. Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till våren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rätt utbildning är viktigt, alienation, osäkerhet, bekymmer, frågetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap. Fusionen ses inte helt negativt av alla men det finns ändå en oro över medarbetare som inte känner sig delaktiga, känner sig utanför, mår dåligt eller väljer att sluta.

Vår uppsats syfte är att belysa konsekvenser av ett nyinfört samarbete mellan verksamhetsområden inom vård- och omsorgsorganisationer. Genom kvalitativa intervjuer med enhetschefer samt omvårdnadspersonal så har det empiriska materialet samlats in från två olika kommuner i Sverige. För att analysera har vi använt oss av administrativ teori samt teorier om ledarskap. Resultatet visade att enhetschefer tenderar att vara mer positiva inför samarbete som arbetsform än omvårdnadspersonal. Vi menar att även om båda yrkeskategorierna arbetar utifrån samma mål, att ge god omvårdnad för brukarna, så skiljer sig synen på samarbete som arbetsmetod. Vår slutsats är att enhetschefer tenderar att se på samarbete utifrån vad som gynnar organisationen. Omvårdnadspersonal ser istället på samarbete utifrån vad som gynnar arbetsplatsen. / The aim of this study is to investigate the consequences of a newly introduced cooperation between units within social care organizations in Sweden. The empirical data is based on qualitative interviews with two focus groups, care workers (n=4) and unit managers (n=2) in two different muncipalities. For the analysis we have used adminstrative theory and theories of leadership. The result showed that unit managers tend to have more positive attitudes towards cooperation as a way of working, than the attitudes of care workers. We argue that even though they aim for the same result, giving good care for their patients, they have different views of cooperation as a working method. Our conclusion is that unit managers tend to promote the interest of the organisation, while care workers tend to promote their own working conditions when it comes to organizational changes.

Syftet är att med en fallstudie analysera projektarbete inom en enhet på Teliasonera AB med avseende på arbetsmotivation bland medarbetare inom organisationsförändringar. Vi analyserar även om medarbetare inom enheten upplever skillnader mellan internt respektive externt ledarskap inom projektarbete när det kommer till att genomföra aktiviteter som skapar arbetsmotivation. Vi har för att kunna få svar på detta genomfört en förstudie av ett förändringsprojekt inom en enhet där organisationsförändringen var att utveckla befintliga rutiner och implementera ett nytt arbetssätt. Detta under ledning av både intern projektledning och externa konsulter med kompetens inom Change Management. Förstudien har inneburit att intervjua en intern projektledare och två processansvariga ledare inom förändringsarbetet där resultatet i samband med teorier varit hypotesgrundande. Genom metodtriangulering har vi i nästa steg insamlat data genom en enkätundersökning hos medarbetare inom enheten som operativt arbetar med implementering av organisationsförändringar. Vårt resultat och slutsats visar att medarbetare inom enheten inte upplever att det finns någon skillnad i den utsträckning som interna och externa ledare genomför aktiviteter som har en påverkan på arbetsmotivationen. Bidraget med denna studie är att försöka se som medarbetare uppfattar skillnader mellan interna respektive externa ledare och deras förmågor att skapa arbetsmotivation hos medarbetare inom organisationsförändringar.