The aim of this Master’s thesis is to examine how the introducing of municipal library plans has influenced some compulsory schools in Malmö. I wanted to know if the library plan is a possible way to improve the quality of the school library. Through qualitative interviews with four school librarians and four headmasters, I investigate their knowledge of the library plan and their opinion of the possibilities to realize the directions of the plan. The theoretical framework is based on a model of organizational culture by Bakka, Fivelsdal and Lindkvist. The model shows characteristic features of the local cultures of an organization, external as well as internal. As a complement I also use a model concerning the division of power between the lawmaker and the executor. The result shows that very few among the staff at the schools are familiar with the municipal library plan. The librarians sometimes use the library plan as a support and a checklist in the daily work, but when it comes to the development of the school library, the library plan doesn’t play a crucial part. The apprehension among most of the interviewee is that it is possible to implement the library plan in the long run. One of the reasons to the slowness is the local culture and the history and traditions of the Swedish schools. Differing vocational training and a lack of communication between teachers and librarians makes it difficult to learn from each other and for the teachers to take part of the library culture. The administrative machinery is another obstacle. The shortage of money and the great variety of tasks in the schools delay the implementation of the library plan. / Uppsatsnivå: D

Den nya EU-förordningen GDPR (General Data Protection Regulation) tillämpades under 2018 och har orsakat en hel del förändringar på olika fronter. Främst har de företag och organisationer som hanterar större mängder med personuppgifter blivit påverkade och tvingats till organisationsförändringar för att anpassa sig. Detta dynamiska fenomen har undersökts från flera olika perspektiv under åren, men i och med nya tvingande krafter uppstår ny dynamik. Den externa påverkan som GDPR medför till interna organisationsförändringar är fortfarande ett frågetecken inom forskning och denna ovanliga kontext skapar en utmärkt möjlighet att undersöka samspelet mellan extern påverkan och planerad intern förändring.   Denna studie undersöker vilka interna förändringar GDPR har orsakat inom den enskilda organisationen och vilka effekter detta har medfört. Syftet är därmed att beskriva hur organisationen har påverkats av GDPR med fokus på de olika stadierna i förändringsprocessen. Detta utökas för att få en bredare syn genom att undersöka upplevelserna inom de olika befattningsgraderna inom företaget och därmed få en förståelse för eventuella konsekvenser och utmaningar som har uppstått. Med andra ord ligger övergripande fokus på de organisationsförändringar som uppstår i en tvingad planerad förändring till följd av den externa kraften GDPR.   För att uppnå detta på bästa sätt och kunna skapa en grundläggande förståelse har denna studie använt sig av kvalitativ metod. Med detta i åtanke har en fallstudie gjorts på företaget A3, innehållande en observation samt semi-strukturerade intervjuer inom de olika nivåerna i företaget. Utifrån dessa har den empiriska datan kunnat framställas och gett väga för studiens resultat. Resultatet innehåller bland annat de olika uppfattningarna av GDPR som har getts av ledningen, middle-managers och medarbetarna. I grunden har dessa varit relativt lika men med hänsyn till att olika nivåer uppmärksammar olika synsätt på processen och dess effekter. Vidare har resultaten kunnat analyseras utifrån det teoretiska ramverket, med stort fokus på den sammanfattande modellen som kombinerar externa teorier med interna för att skapa en helhetsbild.   Sammanfattningsvis har analysen funnit att företaget omedvetet har använt sig av flera teorier för en lyckad organisationsförändring, men det har även uppmärksammats en del avvikelser. Exempelvis har företaget använt sig av agilt arbetssätt för att lättare anpassa sig, men inte utnyttjat kommunikationsteorier som vill inkludera alla, utan de har valt att begränsa kommunikationen i olika stadier. I slutändan har författarna funnit att företaget saknar uppföljning på en helhetsnivå för att kontrollera att alla inom företaget förstår och efterlever direktiven. Detta kan även medföra att behövliga förändringar i processen inte upptäcks, utan faller mellan stolarna på grund av den saknade kunskapen av problemen. Utifrån detta har rekommendationer till möjliga anpassningar erbjudits för att skapa uppföljning på en helhetsnivå.

<p>Intranets can streamline workflow processes, improve communication and add value to the employees of an organization. Companies that don’t take advantage of the potential in their intranet is a common phenomenon. In connection with a migration project dealing with a switch of content management system it turned out that SAS Technical Services lacked clear objectives and strategies for the use of their intranet. Thereby they didn’t make the most of the possibilities an intranet brings.</p><p>The work with this thesis began with collecting the experiences the company could take with them from the migration project. This was followed by a mapping over the use of the intranet and the employees’ attitudes towards it. Furthermore it was examined what benefit the intranet generated and how it could be increased. Tools used for this work were interviews and surveys among others.</p><p>The results show that there are several areas where there is room for</p><p>improvement. Areas that are primarily covered are organizational change, information management, usability, competition and knowledge management. The results are made concrete in objectives with strategies how to reach these.</p> / <p>Intranät kan effektivisera arbetsprocesser, förbättra kommunikation och ge mervärde till medarbetarna i en organisation. Att företag inte utnyttjar potentialen i sitt intranät är ett vanligt förekommande fenomen. I samband med ett migreringsprojekt med byte av publiceringssystem för intranätet upptäcktes det att SAS Technical Services saknade tydliga målsättningar och strategier för bruket av sitt intranät. Därmed tog de inte vara på de möjligheter som ett intranät medför.</p><p>Arbetet med denna uppsats inleddes med att sammanställa de erfarenheter företaget kunde tillgodoräkna sig från genomförandet av migreringsprojektet. Därefter inleddes en kartläggning över användandet av intranätet och medarbetarnas attityder till det. Vidare undersöktes nyttan som intranätet genererade och hur denna kunde ökas. Som verktyg i undersökningen användes bland annat intervju och enkät.</p><p>Resultaten visar att det finns utrymme för förbättring inom flera områden. Främst är det ämnen som organisationsförändring, informationshantering, användbarhet, konkurrens och knowledge management som berörs. Resultaten konkretiseras i målsättningar och strategier för att nå dessa.</p>

<p>Ledarskap är ett komplext begrepp som innehåller många olika faktorer och har olika innebörder för många människor. Som ledare för en mindre butik är du ensam om att utöva ett ledarskap och är då också ensam om att hantera de eventuella konflikter och svårigheter som uppstår. Som ledare får du dagligen hantera förändringar av olika slag och en utmaning blir att undvika att det uppstår oro och konflikter personalen emellan. Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur butikschefer inom modebranschen tänker om hur de med sitt ledarskap kan undvika oro och konflikter vid organisationsförändringar. Delsyftet är att undersöka hur de allmänt kan påverka personalen på ett positivt sätt. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod för att besvara mitt syfte och utfört fem ostrukturerade intervjuer. Jag har fokuserat på frågor som rör butikschefens roll vid en konflikt och hur hon anser med sitt ledarskap kunna undvika att det uppstår konflikter. Resultatet visar att ledarskap är ett mycket komplext ämne och att det inte finns något färdigt ledarkoncept att följa. Butikschefer använder sig av olika metoder för att hantera konflikter ute i verksamheterna och vissa element stämmer överens med det forskare rekommenderar. Dock visar det sig att butikschefer upplever konflikter endast som något negativt medan forskare visar att det även finns positiva sidor vid en konflikt. Min undersökning visar på olika begrepp som är relevanta och bör tas i beaktning vid hantering av konflikter.</p>

Ledarskap är ett komplext begrepp som innehåller många olika faktorer och har olika innebörder för många människor. Som ledare för en mindre butik är du ensam om att utöva ett ledarskap och är då också ensam om att hantera de eventuella konflikter och svårigheter som uppstår. Som ledare får du dagligen hantera förändringar av olika slag och en utmaning blir att undvika att det uppstår oro och konflikter personalen emellan. Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur butikschefer inom modebranschen tänker om hur de med sitt ledarskap kan undvika oro och konflikter vid organisationsförändringar. Delsyftet är att undersöka hur de allmänt kan påverka personalen på ett positivt sätt. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod för att besvara mitt syfte och utfört fem ostrukturerade intervjuer. Jag har fokuserat på frågor som rör butikschefens roll vid en konflikt och hur hon anser med sitt ledarskap kunna undvika att det uppstår konflikter. Resultatet visar att ledarskap är ett mycket komplext ämne och att det inte finns något färdigt ledarkoncept att följa. Butikschefer använder sig av olika metoder för att hantera konflikter ute i verksamheterna och vissa element stämmer överens med det forskare rekommenderar. Dock visar det sig att butikschefer upplever konflikter endast som något negativt medan forskare visar att det även finns positiva sidor vid en konflikt. Min undersökning visar på olika begrepp som är relevanta och bör tas i beaktning vid hantering av konflikter.

Denna avhandling handlar om förändringsprocesser i sjukvården: hur förändringsaktörer agerar, reagerar och interagerar samt vad som påverkar deras agerande. Syftet är att bidra till en ökad förståelse för hur förändringsprocesser i sjukvården går till. En klinisk, longitudinell studie följer en rad förändringsprocesser på en radiologiavdelning under fyra år, med en ny verksamhetschef med icke-medicinsk bakgrund. Det höga förändringstrycket i vården har gjort medarbetarna förändringströtta. De är ibland kritiska till nya förändringar oavsett mål och medel. Konflikter och samspelet mellan sjukvårdens olika perspektiv och världar, mellan den medicinska och styrnings- och kontrollvärlden, har en avgörande betydelse för förändringsprocessen. Möjligheterna till en god förändringsprocess blir större om personer i verksamheten har eller tillägnar sig de sex förändringskompetenser som identifierats som viktiga verktyg för förändringsledare. De sex handlar om projektledning, processutveckling, organisations- och strukturförändringar, förståelse för och integration av olika kompetenser och världar, emotionella processer och kommunikation och samordning. En förändringsledare i vården behöver uppnå förtroende och vara en integratör av perspektiv för att lyckas. Niklas Källberg är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Hans forskning och undervisning handlar om förändringsprocesser och förändringsledarskap i vård och om sorg. Han är också delägare i Helseplan, ett nordiskt tjänsteföretag inom hälso- och sjukvårdssektorn som arbetar med analyser och stöd vid förändring. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2013</p>

Den svenska sjukvården har kritiserats för att vara ineffektiv och trots tidigare reformer kvarstår problemen. Managementidén värdebaserad vård utvecklades som en lösning på problemen och ämnar effektivisera sjukvården genom att sätta patienten i fokus. Eftersom värdebaserad vård är utvecklad för den amerikanska sjukvården syftar den här studien till att undersöka hur idén har tagits emot i en svensk sjukvårdskontext. Detta undersöktes på avdelningen för brännskadade vid Akademiska sjukhuset. Teorin om översättning användes för att analysera hur idén förändrats genom individernas egna tolkningar, och teorin om särkoppling användes för att utreda huruvida den planerade förändringen fungerat i praktiken. Resultat: Flera komponenter i värdebaserad vård hade tagits bort under planeringsstadiet, de flesta på grund av att det svenska systemets utformning inte medgav dessa förändringar. I de komponenter som infördes gjordes vissa tillägg till ursprungsidén för att den behövde konkretiseras. Vid analysen av hur idén tagits emot i det dagliga arbetet visade det sig att vissa förändringar inte fick det utfall som planerats, vilket tyder på att oavsiktliga särkopplingar har skett. Idén är dock fortfarande under implementering och särkopplingarna kan bero på att organisationen ännu inte hunnit anpassa sig.

Denna uppsats bidrar med förståelse för effektivitet vid kommunalaorganisationsförändringar utifrån kommunernas övergripande uppgifter. Utgångspunktenligger i en organisationsförändring inom Ludvika kommun som resulterade i en nySamhällsbyggnadsförvaltning. Offentlig sektor är intressant att studera då offentligaorganisationer agerar i en komplex omgivning med krav att ta hänsyn till motstridigaintressen. Effektivitet är komplext då det inte finns någon entydig definition av begreppet.Med hänsyn till motstridigheterna i offentliga organisationer adderas ytterligarekomplexitet i begreppet. Kommunernas övergripande uppgifter (samhällsutvecklande kommunen,myndighetsutövande kommunen, kommunen som lokalt samhälle samt kommunen somservicemarknad) består av att hantera både nationella restriktioner men även de lokalamedborgarnas krav och förväntningar. Centralt i studien är en modell som sammankopplardessa olika uppgifter i relation till företagsekonomiska värderingar ochsamhällsvetenskapliga dito. Modellen tar även hänsyn till lokalt respektive statligt styre.Utöver detta utgår studien ifrån teorier gällande effektivitet, vilka sätts i relation till dencentrala modellen. Studiens fallorganisation studerades via intervjuer och dokumentstudier. Den empiriskadatan visade på organisationens prioriteringar, vilka speglade vad som förändrades i ochmed de organisationsförändringar som skedde. Förändringarna visade på att organisationenfått ett större fokus på företagsekonomiska värderingar. Det framkom även attfallorganisationen avsåg förbättra dess måluppfyllelse mot kommunens medborgare, menatt detta varit problematiskt att uppnå då hänsyn inte tagits till långsiktiga konsekvenser.Konsekvenserna innebar att effektivitetsbegreppets motstridigheter blivit framträdande ochpåverkat varandra på oförutsedda sätt. Dessa insikter bidrar till ökad förståelse föreffektivitetsbegreppet i kommunal kontext.

Denna kvalitativa studie har fokuserat på organisatorisk lojalitet inom en storbank i Sverige. Syftet har varit att se hur den organisatoriska lojaliteten förändrats över tid i samband med omorganiseringar så som personalneddragningar inom organisationen. Studien har använt Boulians definition på organisatorisk lojalitet som ett definitionsverktyg, därför har resultatet delats in i de tre blocken; tro och acceptans - bild av organisationen, vilja att vara kvar - trygghet och vilja att anstränga sig - engagemang. Resultatet har sedan kopplats mot Hirschmans teori om sorti och protest samt Allen och Meyers lojalitetsmodell. Utav resultatet kan vi se en stark koppling mellan en sänkt organisatorisk lojalitet i samband med omorganiseringen inom storbanken. Det visas en enad bild bland informanterna om att bilden av företaget förändrats och att tryggheten blivit mindre. Däremot syns en mer splittrad bild gällande engagemanget i arbetet och hur den förändrats över tid. Resultaten som dragits av denna studie har varit viktig, då vi står inför stora samhällsförändringar, framförallt på arbetsmarknaden som idag rör på sig snabbare än förr. Dessa förändringar har bland annat bidragit till omorganiseringar inom många företag, därför kommer studien kunna bidra till detta växande forskningsfält.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring medarbetarnas uppfattningar om lärmöjligheter i samband med en organisationsförändring. För att fånga deras uppfattningar formulerades två forskningsfrågor; Vad upplever medarbetare främjar och hindrar lärande i samband med en organisationsförändring? och Vilka påverkansmöjligheter anser medarbetaren att det finns för det egna lärandet i samband med en organisationsförändring? Studien utgick från en kvalitativ metodansats och empirin hämtades från nio stycken semistrukturerade intervjuer med slumpmässigt utvalda medarbetare från samma avdelning på en svensk myndighet. Empirin analyserades med hjälp av tematisk analys och tolkades utifrån formellt och informellt lärande samt utifrån Nielsen och Simonsens Abildgaards (2013) påverkansmekanismer. Resultatet visade på att det fanns färre aspekter som främjar medarbetarnas lärande. Ett exempel på detta var att det, efter införandet av ett nytt kontorslandskap, uppstod en större känsla av samarbete mellan fler kollegor än innan. Däremot framkom desto fler aspekter som hindrar medarbetarna i deras lärande. Exempelvis upplevde medarbetarna att det inte fanns tillräckligt med stöd eller information från cheferna samt att medarbetarna inte hade mycket inflytande i besluts- och förändringsprocessen. Det fanns en gemensam tanke att medarbetarna kunde påverka små saker såsom inredning och färgval medan de upplevde mindre påverkansmöjligheter på större beslut såsom utbildningsinnehåll och beslut gällande förändringsprocessen i implementeringsfasen.