<p>Denna uppsats är en fallstudie av hur Corporate Social Responsibility (CSR) tolkas av medarbetarna i fallföretaget SJ. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur CSR kommuniceras inom SJ, att utreda hur CSR-arbetet översätts av medarbetarna samt vilken inverkan detta kan ha på medarbetarnas arbetssituation och uppfattning om sin arbetsgivare. Internkommunikationsteori används för att redogöra för hur CSR kommuniceras inom SJ och översättningsteori används för att utreda hur medarbetarna tillskriver det som kommuniceras betydelse. För att kunna utreda vilken inverkan CSR kan ha på medarbetarna redogörs även för ett antal potentiella effekter tidigare studier kunnat påvisa att CSR-arbete kan medföra. Det empiriska materialet i denna fallstudie utgörs av semistrukturerade intervjuer med medarbetare, data från dokumentstudier samt kvantitativ data från en medarbetarenkät. Studien visar att internkommunikationen av CSR inom SJ har två huvudfunktioner; att informera och att engagera. Den interna översättningen av CSR avgörs till hög grad av de inblandade aktörerna och den organisationsspecifika kontexten. Studien visar också att CSR-arbetet har inverkan på medarbetarna då de upplever relevans-, kunskaps- och prestationsproblem gällande CSR-arbetets koppling till det egna arbetet. Uppfattningen av SJ som arbetsgivare tycks uteslutande ha påverkats positivt och medarbetarna uppger att de upplevt en ökad samhörighet och vi-känsla till följd av deltagande i CSR-arbetet.</p>

Denna uppsats är en fallstudie av hur Corporate Social Responsibility (CSR) tolkas av medarbetarna i fallföretaget SJ. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur CSR kommuniceras inom SJ, att utreda hur CSR-arbetet översätts av medarbetarna samt vilken inverkan detta kan ha på medarbetarnas arbetssituation och uppfattning om sin arbetsgivare. Internkommunikationsteori används för att redogöra för hur CSR kommuniceras inom SJ och översättningsteori används för att utreda hur medarbetarna tillskriver det som kommuniceras betydelse. För att kunna utreda vilken inverkan CSR kan ha på medarbetarna redogörs även för ett antal potentiella effekter tidigare studier kunnat påvisa att CSR-arbete kan medföra. Det empiriska materialet i denna fallstudie utgörs av semistrukturerade intervjuer med medarbetare, data från dokumentstudier samt kvantitativ data från en medarbetarenkät. Studien visar att internkommunikationen av CSR inom SJ har två huvudfunktioner; att informera och att engagera. Den interna översättningen av CSR avgörs till hög grad av de inblandade aktörerna och den organisationsspecifika kontexten. Studien visar också att CSR-arbetet har inverkan på medarbetarna då de upplever relevans-, kunskaps- och prestationsproblem gällande CSR-arbetets koppling till det egna arbetet. Uppfattningen av SJ som arbetsgivare tycks uteslutande ha påverkats positivt och medarbetarna uppger att de upplevt en ökad samhörighet och vi-känsla till följd av deltagande i CSR-arbetet.

Kvalitetsrörelsen avspeglar sig i managementteknologier såsom TQM och NPM som implementerats inom den privata- och offentliga sektorn. Inom NPM används MBO som dess främsta verktyg. MBO kan vid en jämförelse ses som en motsats till det TQM sägs stå för. Beställar-utförarmodellen som brukas inom NPM har privata sektorn som utförare. Det huvudsakliga syftet för denna studie är att undersöka om två organisationer tillämpar TQM eller MBO eller dessa i kombination. Vidare syftar studien i att se om organisationerna översatt delkomponenter av dessa eller dess helhet. En bifråga inom studien är att undersöka beställarnas roll i spridningen via upphandlingarna och på vilket sätt den tvingande isomorfismen yttrar sig. Slutligen kommer de två fallens resultat att jämföras. Den teoretiska referensramen utgörs av teoribildning kring TQM, MBO, Översättningsteori och Tvingande isomorfism. Studien genomfördes via en kvalitativ flerfallsstudie bestående av semi-strukturerade intervjuer med två organisationer. Resultatet presenterar organisationernas mål, värderingar, arbetssätt, verktyg samt interna och externa krafters påverkan. De slutsatser som dragits visar på att organisationerna tillämpar TQM och MBO i kombination med reservation för att alla komponenter inom managementteknologierna inte adopterats och översatts. Den tvingande isomorfismen yttrar sig i krav på kvalitetsledningssystem och krav på miljöfordon. En skillnad som identifierats är präglingen från de två organisationernas respektive bransch där uppstartstiden skiljer. Likheter som urskilts är arbetssättet med både kvalitetsmål och resultatmål.

Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter: revisionskommittéer på ”resande fot”. Bakgrund: Allt fler länder väljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance från andra länder, oftast från de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestämmelse eller förordning. Då det har påvisats tydliga skillnader mellan olika länders corporate governance system, kan det ifrågasättas om det verkligen fungerar att överföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vad som händer meden regulativ reform då den införs i en ny kultur och affärskontext. Som exempel på en regulativ reform har vi i vårt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext. Metod: För att komma fram till vad som kan hända med en implementerad regulativ reform i en ny kultur och affärskontext, har vi valt att titta närmare på implementeringen av revisionskommittéer i Sverige. Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer från en annan kultur och affärskontext kommer att omtolkas då den överförs till en ny kontext. Oavsett hur det ursprungliga konceptets syfte ser ut,kommer det att översättas, om inte medvetet så omedvetet, i enlighet med de värderingar som mottagaren är präglad av på grund av den omgivande kontexten. Vårt teoretiska bidrag stödjer de argument som finns inom ramen för skandinavisk institutionell teori som säger att ett organisationskoncept kommer att justeras i enlighet med den lokala kontexten. Vidare forskning: För vidare forskning föreslår vi att en undersökning görs efter det att den regulativa reformen, revisionskommittéer, har implementerats i svensk lagstiftning och hur detta påverkar det svenska corporate governance systemet.

<p>Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter:</p><p>revisionskommittéer på ”resande fot”.</p><p>Bakgrund: Allt fler länder väljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance från andra länder, oftast från de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestämmelse eller förordning. Då det har påvisats tydliga skillnader mellan olika länders corporate governance system, kan det ifrågasättas om det verkligen fungerar att</p><p>överföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vad som händer meden regulativ reform då den införs i en ny kultur och affärskontext. Som exempel på en regulativ reform har vi i vårt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext.</p><p>Metod: För att komma fram till vad som kan hända med en implementerad</p><p>regulativ reform i en ny kultur och affärskontext, har vi valt att titta närmare på implementeringen av revisionskommittéer i Sverige.</p><p>Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer från en annan kultur och affärskontext kommer att omtolkas då den överförs till en ny kontext. Oavsett hur det ursprungliga konceptets syfte ser ut,kommer det att översättas, om inte medvetet så omedvetet, i enlighet med de värderingar som mottagaren är präglad av på grund av den omgivande kontexten. Vårt teoretiska bidrag stödjer de argument som finns inom ramen för skandinavisk institutionell teori som säger att ett organisationskoncept kommer att justeras i enlighet med den lokala kontexten.</p><p>Vidare forskning: För vidare forskning föreslår vi att en undersökning görs efter det att den regulativa reformen, revisionskommittéer, har implementerats i svensk lagstiftning och hur detta påverkar det svenska corporate governance systemet.</p>

Den svenska sjukvården har kritiserats för att vara ineffektiv och trots tidigare reformer kvarstår problemen. Managementidén värdebaserad vård utvecklades som en lösning på problemen och ämnar effektivisera sjukvården genom att sätta patienten i fokus. Eftersom värdebaserad vård är utvecklad för den amerikanska sjukvården syftar den här studien till att undersöka hur idén har tagits emot i en svensk sjukvårdskontext. Detta undersöktes på avdelningen för brännskadade vid Akademiska sjukhuset. Teorin om översättning användes för att analysera hur idén förändrats genom individernas egna tolkningar, och teorin om särkoppling användes för att utreda huruvida den planerade förändringen fungerat i praktiken. Resultat: Flera komponenter i värdebaserad vård hade tagits bort under planeringsstadiet, de flesta på grund av att det svenska systemets utformning inte medgav dessa förändringar. I de komponenter som infördes gjordes vissa tillägg till ursprungsidén för att den behövde konkretiseras. Vid analysen av hur idén tagits emot i det dagliga arbetet visade det sig att vissa förändringar inte fick det utfall som planerats, vilket tyder på att oavsiktliga särkopplingar har skett. Idén är dock fortfarande under implementering och särkopplingarna kan bero på att organisationen ännu inte hunnit anpassa sig.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Scania har gått tillväga vid översättning av Lean samt hur organisationen håller denna reform vid liv. Det började på sent 80-tal då Scania hade hög personalomsättning som ledde till sjunkande kvalite och missnöjda kunder. Ledningen på Scania skickade en grupp till Toyota för att ta inspiration och kunskap om hur Toyota arbetade med Lean. Vilket resulterade i att Scania påbörjade sitt första Lean projekt. Det första Lean projektet utvecklades vidare vilket resulterade till slut i Scania production system som är Scanias version av Lean. Ända sedan 90-talet har Scania arbetet utifrån Lean och för att det aldrig ska prioriteras bort och glömmas bort har Scania en del metoder som de arbetar med för att ständigt hålla Lean vid liv. Bland annat punkt ronder, standardiserat ledarskap och ständig utveckling av Scaniahuset som är en illustration av Scania production system. Studien är en fallstudie och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer på en tillverkande avdelning på Scania, även interna dokument analyserades i syfte att få en mer nyanserad uppfattning av Scaniahusets delar och punktronder. Vi har utgått ifrån översättningsteori samt tidigare forskning om Lean vid utformning av frågebatteri samt vid analysering av den insamlade data. / The purpose of this study is to examine how Scania has proceeded in the translation of Lean and how the organization keeps this reform alive. It started in the late 80s when Scania had high staff turnover that led to declining quality and customer satisfaction. The management at Scania sent a group to Toyota for inspiration and acquire knowledge about how Toyota worked with Lean. This resulted in Scania starting its first Lean project. The first Lean project was further developed, which ultimately resulted in the Scania production system, which is Scania's version of Lean. Ever since the 90s, Scania’s work has been Lean based and for it to never be deprioritized and forgotten, Scania has some methods that they work with to keep Lean alive. For instance, rounds, standardized leadership and constant development of the Scania house which is an illustration of Scania production system. This case study was conducted through semi-structured interviews at a manufacturing department at Scania. Internal documents were also analyzed in order to gain a more nuanced view of Scania’s various parts and rounds. We, when designing our questions and in the analysis of the collected data, have our basis in a translation theory and previous research on Lean.

This thesis aims to examine, through a comparative study with the original text, some of the translation choices made during the linguistic and cultural recoding process for the Italian readers of the Guta saga, one of the first historical and literary works of medieval Sweden, written in ancient Gutnic. The contrastive study of some passages of the original text of the Guta saga and of the Italian translation follows the method of critical analysis of literary translation developed by the French theorist Antoine Berman. This method aimed at finding the ‘deforming tendencies’ inherent in the act of translation, that threaten the translator's practice and influence in an unconscious way his linguistic and literary choices. The results of the thesis highlight on the one hand the presence in the Italian translation of the Guta saga of some of the ‘deforming tendencies’ outlined by Antoine Berman in his Analysis of translation, such as rationalization, clarification and expansion with the consequent destruction of rhythms, qualitative and quantitative impoverishment, ennoblement and the destruction of linguistic patterns, and on the other hand some ‘resistance strategies’ applied by the translator in order to delimit the ‘deforming tendencies’. This thesis also sheds light on some of the conscious and unconscious motivations, such as the original ambivalence of the translation project and the translator’s awe due to the aura of sacredness of this work, which underlie the ‘deforming tendencies’ and the ‘resistance strategies’ that have been observed. / Questa tesi si propone di esaminare, attraverso uno studio comparativo con il testo originale, alcune delle scelte traduttive operate durante il procedimento di ricodificazione linguistica e culturale per il pubblico italiano della Guta saga, una delle prime opere storiche e letterarie della Svezia medievale, redatta in gutnico antico. Lo studio contrastivo di alcuni passaggi del testo originale della Guta saga e della traduzione italiana segue il metodo di analisi critica della traduzione letteraria del teorico francese Antoine Berman, atto a reperire i sistemi di deformazione che minacciano la pratica del traduttore e operano in modo inconsapevole sul piano delle sue scelte linguistiche e letterarie. I risultati della tesi evidenziano, da un lato, la presenza di alcune delle tendenze deformanti delineate da Antoine Berman nella sua Analitica della traduzione, quali la razionalizzazione, la chiarificazione e l’allungamento con la conseguente distruzione dei ritmi, l’impoverimento qualitativo e quantitativo, la nobilitazione, la distruzione dei sistematismi, e, dall’altro, alcune strategie di resistenza applicate dal traduttore che limitano tali deformazioni. La presente tesi getta altresì luce su alcune delle motivazioni consce e inconsce, quali ad esempio l’ambivalenza originaria del progetto di traduzione e il sentimento di soggezione del traduttore di fronte all’aura di sacralità dell’opera tradotta, che stanno alla base delle tendenze deformanti e delle strategie di resistenza riscontrate.

Detta kandidatarbete består av en översättning från engelska till svenska av ett utdrag ur Evanna Lynchs memoar The Opposite of Butterfly Hunting (2021), samt en tillhörande kommentar som behandlar de översättningssvårigheter som uppstått under arbetsprocessen. I sin memoar berättar Lynch om sin sjukdomstid i anorexia nervosa, och källtexten består av det avsnitt då hon bestämmer sig för att åka, samt anländer till en rehabiliteringsklinik för ätstörningar i London. I uppsatsen presenteras en övergripande översättningsprincip för arbetet, vilken baseras på Eugene Nidas teori om dynamisk ekvivalens, Hans Vermeers skoposteori samt Andrew Chestermans tankar om översättarens etiska förhållningssätt. Utifrån denna ram analyseras och diskuteras de översättningsproblem som påträffats under översättningsprocessen, samt hur de har bearbetats i enlighet med översättningsprincipen.

In this thesis a comparison is being made between two different translations into Swedish of the Italian novel Lessico famigliare by Natalia Ginzburg from 1963. The first translation (Familjen) was published in 1981 and was made by Ingalisa Munck and the second (Familjelexikon) was made by Johanna Hedenberg and published in 2021. Due to the limited scope of the project, samples to be studied based on qualitative analysis have been chosen from the source text. The main focus has been on the strategies employed by the translators when it comes to culturespecific elements, how they have chosen to deal with dialects and idiolects in the novel, and how they have chosen to deal with foreign words in the text. Some other aspects have also been taken into account, such as rhythm and structure of the text for instance. One aim has been to see if it were possible to discern to what extent, on the basis of the chosen strategies, the translated texts could be considered as adapted to the receiving culture (strategy of acceptability) or as preserving the languageculture of the source text. However, great attention has also been directed towards other factors such as differences due to the time span between the two translations or the individuality of the translator.          The analysis has shown that both of the translators show tendencies to move between the above-described attitudes toward the original text, but that the translation by Munck from 1981 shows less adherence to the original text and a more open attitude to freer translation alternatives. The most obvious example of this is the total restructuring of portions of the source text, reconstruction of sentences and formation of new paragraphs. The translation by Hedenberg demonstrates a will to adhere the source text in all these respects, sometimes also replicating its musicality, rhythm and alliterations. However, as shown by the comparison between individual examples, elements of the two attitudes can be found in both translations. It is not possible to reach a full conclusion based on a qualitative analysis.           Furthermore, the rendition of foreign words suggests that the translators have been working with different types of model readers in mind: Munck with a reader that values the mixing of languages in the novel and the rendering of the bourgeoise Italian culture of the Levi family (and/or with a greater comprehension of French) and Hedenberg with a reader with a greater interest in understanding the text without being disturbed by elements of French in the dialogue – and/or with a lesser knowledge of the French language.          Based primarily on the treatment the word “negro”, observations were made about the ageing of translations and the taboos they can reveal in a specific culture.