Syftet med denna uppsats är huvudsakligen att ta reda på hur det kommer sig att Lean har implementerats på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna med stor framgång, medan det inte fått samma genombrott på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Empirin är baserad på  semistrukturerade intervjuer som genomförts med tre intervjupersoner från respektive sjukhus för att få både ledningens och medarbetarnas uppfattning. Empirin har sedan analyserats utifrån våran teoretiska referensram som omfattar New Public Management, Service Management Theory, Värdestjärnan, Lean, Lean Healthcare samt Värdebaserad Vård. Vi har kunnat urskilja skillnader mellan sjukhusens sätt att förbereda och implementera Lean samt effekterna av arbetet. Bland annat visar resultatet att Karolinska Universitetssjukhuset varit bättre på att utbilda och informera sina arbetare och därmed motivera och engagera dem, samt varit bättre på att mäta och därmed har konkreta resultat att visa på.

Den svenska sjukvården har kritiserats för att vara ineffektiv och trots tidigare reformer kvarstår problemen. Managementidén värdebaserad vård utvecklades som en lösning på problemen och ämnar effektivisera sjukvården genom att sätta patienten i fokus. Eftersom värdebaserad vård är utvecklad för den amerikanska sjukvården syftar den här studien till att undersöka hur idén har tagits emot i en svensk sjukvårdskontext. Detta undersöktes på avdelningen för brännskadade vid Akademiska sjukhuset. Teorin om översättning användes för att analysera hur idén förändrats genom individernas egna tolkningar, och teorin om särkoppling användes för att utreda huruvida den planerade förändringen fungerat i praktiken. Resultat: Flera komponenter i värdebaserad vård hade tagits bort under planeringsstadiet, de flesta på grund av att det svenska systemets utformning inte medgav dessa förändringar. I de komponenter som infördes gjordes vissa tillägg till ursprungsidén för att den behövde konkretiseras. Vid analysen av hur idén tagits emot i det dagliga arbetet visade det sig att vissa förändringar inte fick det utfall som planerats, vilket tyder på att oavsiktliga särkopplingar har skett. Idén är dock fortfarande under implementering och särkopplingarna kan bero på att organisationen ännu inte hunnit anpassa sig.

I detta arbete studeras värdeskapande inom vårdsektorn. Syftet är att undersöka hur värdeskapande mäts inom vården genom att kvantitativt jämföra värdeskapandet mellan två vårdenheter på Karolinska Universitetssjukhuset. Värdeskapande utgår i detta arbete från det koncept, Värdebaserad Vård (VBV), som utvecklats av ekonomerna Michael Porter och Elizabeth Teisberg. Resultatet från den kvantitativa studien visar att de två studerade vårdenheterna skiljer sig något åt gällande värdeskapande men att dessa skillnader blir väldigt små då hänsyn tas till de behandlade patientpopulationernas egenskaper. Slutsatserna från studien visar att de främsta svårigheterna för en undersökning av detta slag är relaterade till de praktiska metodvalen som behöver göras under undersökningen. För att lyckas med en implementering utav VBV-konceptet behövs ett gediget arbete för att utforma ramverk och procedurer för att mäta och jämföra värdeskapandet.

De flesta av oss har upplevt väntan i vården och hur påtaglig den kan vara. Särskilt när man själv eller någon nära är skadad eller sjuk. En stor del av väntan sker i väntrummen men också i samhället. Som uttryckts inom vårdadministrationen (Region Skåne) finns ett stort behov av bättre lösningar att göra väntan mer meningsfull för patienterna. Syftet med detta arbete har därför varit att undersöka hur man genom användarcentrerad- och tjänstedesignmetodik kan skapa en mer meningsfull väntan. Underlaget för arbetet grundar sig på enkäter och intervjuer inom olika åldersgrupper av patienter. Resultaten visar att särskilt omhändertagande och bättre information för väntande patienter är viktigt men även att det finns en rädsla för smittsamma sjukdomar. De förslag på koncept som fått bäst respons från representanter inom vårdadministrationen är ett Digitalt kösystem samt Vårdvägen, där patienter kan få en mer övergripande bild av sitt vårdförlopp.

Syftet med denna studie är att undersöka hur införandet av managementkonceptet värdebaserad vård upplevs av vårdgivare respektive patienter. Vi vill även undersöka hur arbetet med värdebaserad vård påverkar kvaliteten av vården. I samband med detta vill vi dessutom studera vad införandet av kundbegreppet har haft för konsekvenser för vårdgivare och vårdtagare. Vi har genomfört en kvalitativ forskningsmetod och genom semistrukturerade intervjuer och genomgång av tidigare forskning, har vi kunnat besvara studiens frågeställningar och uppnått dess syfte. Respondenterna av intervjuerna bestod av fem vårdgivare (läkare) och fyra vårdtagare (patienter). Dessa intervjuer utgör, i kombination med tidigare forskning, datainsamlingen. Vårdgivare drabbas och begränsas dagligen i hur de vårdar sina patienter.  Resultatet visar även att implementeringen av värdebaserad vård är problematisk då konceptet är välbekant, men kan inte alltid tillämpas i praktiken. Både vårdgivare och vårdtagare talar om bristen i värde och kvaliteten av vård, till följd av bland annat personal- och platsbristen som råder. Dessutom har det kunnat slås fast att politiken har en avgörande roll i hur sjukvården styrs, och att politikerna har ett inflytande på sjukvården, utifrån inkorrekta ändamål, det vill säga med ekonomi och siffror i centrum. Slutligen har det likaså påvisats att kundbegreppet inom sjukvården inte nödvändigtvis har påverkat vårdgivarnas synsätt på patienter, däremot har det haft en inverkan på styrsättet. Detta i form av att sjukvården mer likt styrs som en affär i syfte att behålla sina kunder, snarare än en plats för vård av sjuka. / The purpose of this study is to investigate how the introduction of the management concept value-based healthcare is experienced by care providers and patients respectively. We also want to investigate how the implementation of value-based healthcare has affected the quality of care. In connection with this, we also want to study what consequences the introduction of the concept of customer has had for care providers and care recipients. We have implemented a qualitative research method and through semi-structured interviews and a review of previous research, we have been able to answer the study's questions and achieved its purpose. The respondents of the interviews consisted of five care providers (doctors) and four care recipients (patients). These interviews, combined with previous research, forms the basis of the data collection.  Caregivers face limitations in their daily care for patients. The implementation of value-based healthcare has been problematic, as it is talked about much more than it is actually applied. Both caregivers and care recipients have reported a lack of value and quality of care, which can be attributed to staff and space shortages. It was also established that politics plays a decisive role in healthcare governance, with politicians focusing on incorrect objectives such as economics and numbers. Finally, the concept of a customer in healthcare has affected the management approach, but not necessarily the caregivers' approach to patients. Healthcare is now governed more like a business with the aim of retaining customers, rather than a place for the care of the sick.