This thesis discusses how the informal structures at the medical research university Karolinska Institutet (KI) contributes to increased efficiency. KI has the ambition to become one of the world's leading medical research universities, which they hope to accomplish through, among other things, strong leadership. Since studies are being done at KI about the organisation itself, we wanted to contribute to that, and informal leadership was an phenomenon not yet written about. Through observation of a research group at one of the institutions at KI we gather the empirical evidence that shows that there is an informal structure which allows the organisation to thrive. Previous studies have shown that in small research groups, informal structures contribute to a rise in productivity, efficiency and creativity. The method we use is short term ethnography which is the most useful for us to gather both field notes and notes from ethnographic interviews. That is because we got to apply both our own interpretations to our material, but also apply our informants’ opinions in our data. We mostly use Max Weber's theories about authority with focus on charismatic authority. In the results we draw competing dualities between meritocracy and administration as well as formal and informal structures. The result is that, in the small research group we observed, there is a strong informal hierarchy which acts as a support for the formal leaders and helps make daily tasks more efficient. We conclude that even though we can’t generalize our results, we could find a pattern of the same kind of results if we do this study within other research groups at KI or even at a different research university in Sweden.

No description available.

Syftet med denna uppsats är huvudsakligen att ta reda på hur det kommer sig att Lean har implementerats på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna med stor framgång, medan det inte fått samma genombrott på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Empirin är baserad på  semistrukturerade intervjuer som genomförts med tre intervjupersoner från respektive sjukhus för att få både ledningens och medarbetarnas uppfattning. Empirin har sedan analyserats utifrån våran teoretiska referensram som omfattar New Public Management, Service Management Theory, Värdestjärnan, Lean, Lean Healthcare samt Värdebaserad Vård. Vi har kunnat urskilja skillnader mellan sjukhusens sätt att förbereda och implementera Lean samt effekterna av arbetet. Bland annat visar resultatet att Karolinska Universitetssjukhuset varit bättre på att utbilda och informera sina arbetare och därmed motivera och engagera dem, samt varit bättre på att mäta och därmed har konkreta resultat att visa på.

Vid diagnostisering av hjärtsjukdomar används ofta ekokardiografi för kartläggning av hjärtats storlek, funktion och blodflöde. Dessa undersökningar utförs dagligen på Fysiologkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Idag sker inmatning av undersökningsvärdena manuellt och sparas i pappersarkiv. Målet med detta projekt var att skapa en databas som tar hand om dessa värden och effektiviserar det dagliga arbetet. Detta projekt är en fortsättning på ett tidigare projekt från 2012, vilket inte kunde avslutas i tid. Databasen har skapats i databasprogrammet FileMaker och har till stor del utformats efter en modifierad version av den kravspecifikation som sattes upp i det tidigare projektet. Projektet resulterade i en databas som för närvarande går under namnet CardioEchoBase (CEB) vilken uppfyller alla de krav som ställdes förutom automatisk importering av värden från ultraljudsmaskiner. / When diagnosing heart diseases echocardiography is often used for identification of cardiac size, function and blood flow. These examinations are carried out daily at the Department of Clinical Physiology at Karolinska University Hospital. Today, entry of examination values is done manually and stored in paper files. The goal of this project was to create a database that takes care of these values and streamlines their daily work. This project is a continuation of a prior project from 2012, which could not be completed in time. The database has been created in the database software FileMaker and has mainly been designed after a revised version of the specification of requirements set in the previous project. The project resulted in a database that currently goes by the name CardioEchoBase (CEB) which meets all the requirements that was set besides automatic import of data from ultrasound machines.

Personalen på akutmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna har under de senaste åren känt av en högre arbetsbelastning trots att antalet patienter under senare år inte ökat. Karolinska Universitetssjukhuset har inte någon metod för att analysera resursbehovet hos olika patientgrupper och skillnaden mellan dessa. Projektet handlade därmed om att ge Karolinska Universitetssjukhuset en bättre förståelse för olika patienters resursbehov i form av en resursåtgångsmodell. Denna modell skapades genom diskussioner med personal och analys av data från Karolinskas interna datalager, Karda. Från detta skapades en patientgruppsuppdelning med syfte att gruppera patienter med likartade resursbehov. Tidsstudier samt enkäter genomfördes och sammanställdes på akutmottagningen för att framta viktig information. Analys av resultaten som erhölls tyder på att patienter under de senare åren har blivit mer sjuka och därmed mer resurskrävande för sjukhuset. En resursåtgångsmodell skapades vilken kan analysera och jämföra patienters vårdtyngd med varandra via tre parametrar; prioritet och övervakning, vistelsetid och jourtillägg. Dock kan inte denna modell i nuläget analysera alla parametrar samtidigt, utan endast var för sig. För att kunna analysera parametrarna samtidigt behöver modellen och beräkningarna revideras. Detta skulle kunna vara ett fortsatt arbete inom området. / The staff of the emergency department at Karolinska Universitetssjukhuset Solna has in recent years experienced a higher workload, although the number of patients has not increased. Karolinska Universitetssjukhuset do not possess a set method to analyze the resource needs of different patient groups, and the difference between them. The project would thus give Karolinska Universitetssjukhuset a better understanding of different patients' resource needs in the form of a resource consumption model. This model was created through discussions with staff and analysis of data from Karolinska's internal data warehouse, Karda. From this a patient group distribution was created with the aim of grouping patients with similar resource needs. Time studies and surveys were conducted and compiled at the emergency department to generate important information. Analysis of the results obtained suggests that patients have, in recent years, become more ill and therefore more costly for the hospital. A resource consumption model has been created which can analyze and compare the patients' burden of care with one another by three parameters. These are priority and monitoring, period of residence and on-call salary increment. However, this model is not currently able to analyze all parameters simultaneously, only individually. In order to analyze parameters simultaneously the model and calculations would need to be revised. This could be a continuous study for further work in this specific area.

<p>Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförändringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvården och därmed förbättra vårdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vården och på så sätt även stärka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat några effekter i form av förbättrad vårdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen. Detta har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning bland patienter på sjuk-huset.</p><p>Undersökningen visar att patienternas uppfattning om den främsta avsikten till fusionen inte överensstämmer med ansvariga beslutsfattares. Patienterna tror att den främsta avsikten till sammanslagningen var ekonomiska fördelar. En orsak till detta kan vara en allmän uppfatt-ning om att förändringar i offentlig verksamhet enbart sker för att spara pengar, en annan för-klaring är troligtvis medias bevakning och fokusering på kostnaderna för sammanslagningen. Få patienter uppfattar någon skillnad i vårdkvaliteten före och efter sammanslagningen, vilket eventuellt kan bero på att den genomfördes så pass nyligen. Detta behöver i sig inte betyda att det inte finns några skillnader utan snarare att eventuella effekter är lättare att mäta på längre sikt. Det fanns heller inte några stora skillnader i jämförelsen av den förväntade och upplevda vårdkvaliteten. Resultatet är intressant då kundundersökningar gällande service och kvalitet ofta visar på motsatsen, dvs. att kunder har relativt höga förväntningar i förhållande till vad de sedan upplever att de får.</p>

<p>Denna studie kommer att behandla ämnet om mediastrategier inom svensk HIV/AIDS-forskning. Under hela 1980-talet kom HIVAIDS att spela en betydande roll i samhället, framförallt inom den växande mediasvären. Uppmärksamheten runt en sjukdom var av ett slag som inte tidigare upplevts framförallt för läkarna som behandlade de sjuka i den omfattning de hade möjlighet. Min ambition under detta arbete är att undersöka hur forskarna idag arbetar mot media för att undvika problem med att misstolkas. Hur medveten är arbetet, finns det en tydlig strategi för att undvika en situation som den på 1980-talet då det förekom stor förvirring runt sjukdomen. Undersökningen har baserats på pressmeddelanden från Karolinska institutet vars innehåll fått svara för hur forskarnas strategi utformats. En viktig komponent för analysen har varit att se hur medicinens inre normer påverkat deras sätt och omfattning i vilket de agerat. Genom analysen har det framkommit att forskarnas relation till media idag är mycket professionell och genomtänkt. Det som kan begrundas är att de givetvis alltid kan förbättra sina metoder för interaktion med media. Faran som finns är deras självuppfattning vilket kommer att styra deras framtida ambitioner gällande sitt informationsarbete.</p>

Denna studie kommer att behandla ämnet om mediastrategier inom svensk HIV/AIDS-forskning. Under hela 1980-talet kom HIVAIDS att spela en betydande roll i samhället, framförallt inom den växande mediasvären. Uppmärksamheten runt en sjukdom var av ett slag som inte tidigare upplevts framförallt för läkarna som behandlade de sjuka i den omfattning de hade möjlighet. Min ambition under detta arbete är att undersöka hur forskarna idag arbetar mot media för att undvika problem med att misstolkas. Hur medveten är arbetet, finns det en tydlig strategi för att undvika en situation som den på 1980-talet då det förekom stor förvirring runt sjukdomen. Undersökningen har baserats på pressmeddelanden från Karolinska institutet vars innehåll fått svara för hur forskarnas strategi utformats. En viktig komponent för analysen har varit att se hur medicinens inre normer påverkat deras sätt och omfattning i vilket de agerat. Genom analysen har det framkommit att forskarnas relation till media idag är mycket professionell och genomtänkt. Det som kan begrundas är att de givetvis alltid kan förbättra sina metoder för interaktion med media. Faran som finns är deras självuppfattning vilket kommer att styra deras framtida ambitioner gällande sitt informationsarbete.

Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförändringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvården och därmed förbättra vårdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vården och på så sätt även stärka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat några effekter i form av förbättrad vårdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen. Detta har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning bland patienter på sjuk-huset. Undersökningen visar att patienternas uppfattning om den främsta avsikten till fusionen inte överensstämmer med ansvariga beslutsfattares. Patienterna tror att den främsta avsikten till sammanslagningen var ekonomiska fördelar. En orsak till detta kan vara en allmän uppfatt-ning om att förändringar i offentlig verksamhet enbart sker för att spara pengar, en annan för-klaring är troligtvis medias bevakning och fokusering på kostnaderna för sammanslagningen. Få patienter uppfattar någon skillnad i vårdkvaliteten före och efter sammanslagningen, vilket eventuellt kan bero på att den genomfördes så pass nyligen. Detta behöver i sig inte betyda att det inte finns några skillnader utan snarare att eventuella effekter är lättare att mäta på längre sikt. Det fanns heller inte några stora skillnader i jämförelsen av den förväntade och upplevda vårdkvaliteten. Resultatet är intressant då kundundersökningar gällande service och kvalitet ofta visar på motsatsen, dvs. att kunder har relativt höga förväntningar i förhållande till vad de sedan upplever att de får.

Detta examensarbete, Tidplanering av ett stort byggprojekt är en fördjupning inom byggstyrning med fokus på hur planeringsarbetet kan förbättras. Rapporten baseras på Skanskas planeringsarbete av Nya Karolinska Solna. Fördjupningen bygger på kvalitativa intervjuer med personal ur utvalda projektfaser och erforderliga dokument, som ger en närmare inblick i hur arbetet med tidplanering utförs och kommuniceras. Arbetet resulterade i slutsatsen att ledningsverktyget Last planner får samtliga befattningar på byggarbetsplatsen att kommunicera bättre med varandra och uppmärksammar eventuella problem i god tid. Skanska rekommenderas därför att implementera Last planner i framtida projekt. Skanska bör avsätta mer tid för projektering innan produktionen påbörjar. Detta gör att de minskar risken för förseningar i sina projekt. Tillämpning av 4D‐odeller förenklar förståelsen för hur projektet utvecklas under arbetets gång i jämförelse med det planerade arbetet. Därför kan Skanska med fördel använda sig utav 4D-modellering inom framtida projekt. Skanska rekommenderas att ta fram arbetsmallar för 4D-modelleringen och till stöd för framställandet av 3-veckorstidplaner, där det framgår hur de använder vissa funktioner i planeringsprogrammen samt riktlinjer för hur tidplaner ska utformas. Vi rekommenderar att planerare ges möjligheten att hålla återkommande möten för erfarenhetsutbyte. Även om faserna skiljer sig åt, kan planerare använda sig av varandras erfarenheter i framtida projekt och det är ett bra sätt att bibehålla kunskapen inom Skanska. / This thesis is an in-depth study of building management focusing solely on time planning of a large-scale building project. The report is based on planning within New Karolinska Solna, a project by Skanska. The study was conducted through qualitative interviews on site as well as acquiring necessary documents in relation to the thesis subject. The material that was gathered gave insight into how the time plans are produced  and communicated. This brought about the conclusion that Last planner, a communications method, should be implemented in future Skanska projects as it is a holistic approach to communicating time plans by involving all involved in the project.  The design team should be given more time to finish all necessary drawings before construction work begins. This will result in a decrease of delays caused by lack of drawings. Applying the use of 4D-models clarifies, in a generally understandable way, the development of the construction work in comparison to what was initially planned. Therefor, the usage of such models is an advantage for use in future projects. Develop working templates for 4D-models, and as support for producing 3-week look-ahead time plans, with  clear guidelines for the layout of time plans as well as how certain functions are used within planning programs. We recommend that the planners be given the opportunity to hold regular meetings to exchange ideas and individual experience, even though phases may differ from each other. This would be a positive step in maintaining knowledge within Skanska.