Vid diagnostisering av hjärtsjukdomar används ofta ekokardiografi för kartläggning av hjärtats storlek, funktion och blodflöde. Dessa undersökningar utförs dagligen på Fysiologkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Idag sker inmatning av undersökningsvärdena manuellt och sparas i pappersarkiv. Målet med detta projekt var att skapa en databas som tar hand om dessa värden och effektiviserar det dagliga arbetet. Detta projekt är en fortsättning på ett tidigare projekt från 2012, vilket inte kunde avslutas i tid. Databasen har skapats i databasprogrammet FileMaker och har till stor del utformats efter en modifierad version av den kravspecifikation som sattes upp i det tidigare projektet. Projektet resulterade i en databas som för närvarande går under namnet CardioEchoBase (CEB) vilken uppfyller alla de krav som ställdes förutom automatisk importering av värden från ultraljudsmaskiner. / When diagnosing heart diseases echocardiography is often used for identification of cardiac size, function and blood flow. These examinations are carried out daily at the Department of Clinical Physiology at Karolinska University Hospital. Today, entry of examination values is done manually and stored in paper files. The goal of this project was to create a database that takes care of these values and streamlines their daily work. This project is a continuation of a prior project from 2012, which could not be completed in time. The database has been created in the database software FileMaker and has mainly been designed after a revised version of the specification of requirements set in the previous project. The project resulted in a database that currently goes by the name CardioEchoBase (CEB) which meets all the requirements that was set besides automatic import of data from ultrasound machines.

<p>Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförändringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvården och därmed förbättra vårdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vården och på så sätt även stärka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat några effekter i form av förbättrad vårdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen. Detta har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning bland patienter på sjuk-huset.</p><p>Undersökningen visar att patienternas uppfattning om den främsta avsikten till fusionen inte överensstämmer med ansvariga beslutsfattares. Patienterna tror att den främsta avsikten till sammanslagningen var ekonomiska fördelar. En orsak till detta kan vara en allmän uppfatt-ning om att förändringar i offentlig verksamhet enbart sker för att spara pengar, en annan för-klaring är troligtvis medias bevakning och fokusering på kostnaderna för sammanslagningen. Få patienter uppfattar någon skillnad i vårdkvaliteten före och efter sammanslagningen, vilket eventuellt kan bero på att den genomfördes så pass nyligen. Detta behöver i sig inte betyda att det inte finns några skillnader utan snarare att eventuella effekter är lättare att mäta på längre sikt. Det fanns heller inte några stora skillnader i jämförelsen av den förväntade och upplevda vårdkvaliteten. Resultatet är intressant då kundundersökningar gällande service och kvalitet ofta visar på motsatsen, dvs. att kunder har relativt höga förväntningar i förhållande till vad de sedan upplever att de får.</p>

Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförändringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvården och därmed förbättra vårdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vården och på så sätt även stärka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat några effekter i form av förbättrad vårdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen. Detta har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning bland patienter på sjuk-huset. Undersökningen visar att patienternas uppfattning om den främsta avsikten till fusionen inte överensstämmer med ansvariga beslutsfattares. Patienterna tror att den främsta avsikten till sammanslagningen var ekonomiska fördelar. En orsak till detta kan vara en allmän uppfatt-ning om att förändringar i offentlig verksamhet enbart sker för att spara pengar, en annan för-klaring är troligtvis medias bevakning och fokusering på kostnaderna för sammanslagningen. Få patienter uppfattar någon skillnad i vårdkvaliteten före och efter sammanslagningen, vilket eventuellt kan bero på att den genomfördes så pass nyligen. Detta behöver i sig inte betyda att det inte finns några skillnader utan snarare att eventuella effekter är lättare att mäta på längre sikt. Det fanns heller inte några stora skillnader i jämförelsen av den förväntade och upplevda vårdkvaliteten. Resultatet är intressant då kundundersökningar gällande service och kvalitet ofta visar på motsatsen, dvs. att kunder har relativt höga förväntningar i förhållande till vad de sedan upplever att de får.

<p>Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts väldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hälso- och sjukvården hade försämrats. På grund av denna upp – och nedgång har olika metoder tagits fram i syfte att förbättra effektiviteten. I vår undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som är en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som är skräddarsydd för privata företag och har därför varit svår att tillämpa på offentliga företag, såsom hälso- och sjukvården.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hälso- och sjukvården. Vilka resultat har styrningsmodellen gett Karolinska Universitetssjukhusets labb – och akutdivision? På vilket sätt har den varit positiv då den anses vara en relativ nyanvänd modell?</p><p>Metod: För att uppnå vårt syfte har vi kontaktat två personer från Karolinska Universitetssjukhuset; en controller som ansvarar för BSC på labbdivisionen i Solna och annan som arbetar på akutdivisionen i Huddinge. Detta för en kvalitativ datainsamling, där vi genom att ha genomfört djupgående intervjuer har fått detaljrik information. Vidare har vi gjort en kvantitativ datainsamling då vi har delat ut enkäter som består av både strukturerade – och öppna frågor till de anställda på divisionerna.</p><p>Resultat: För att kunna använda BSC på divisionerna har personalen anpassat modellen till sin egen verksamhet. Förändringar har gjorts och vissa punkter har lagts till. Både ledningen och medarbetarna är nöjda men tycker dock att den har vissa brister och kombineras därför med andra metoder. Däremot har BSC bidragit med många fördelar som har lett till att divisionerna har fått en bättre balans i arbetet, det vill säga, att det inte enbart fokuseras på ekonomin utan att det även tas hänsyn till andra bidragande faktorer som till exempel ökad samsyn. Dock har både labb – och akutdivisionen haft lite problem med uppföljning och</p><p>aktiviteter som är anknutna till BSC.</p>

Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts väldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hälso- och sjukvården hade försämrats. På grund av denna upp – och nedgång har olika metoder tagits fram i syfte att förbättra effektiviteten. I vår undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som är en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som är skräddarsydd för privata företag och har därför varit svår att tillämpa på offentliga företag, såsom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hälso- och sjukvården. Vilka resultat har styrningsmodellen gett Karolinska Universitetssjukhusets labb – och akutdivision? På vilket sätt har den varit positiv då den anses vara en relativ nyanvänd modell? Metod: För att uppnå vårt syfte har vi kontaktat två personer från Karolinska Universitetssjukhuset; en controller som ansvarar för BSC på labbdivisionen i Solna och annan som arbetar på akutdivisionen i Huddinge. Detta för en kvalitativ datainsamling, där vi genom att ha genomfört djupgående intervjuer har fått detaljrik information. Vidare har vi gjort en kvantitativ datainsamling då vi har delat ut enkäter som består av både strukturerade – och öppna frågor till de anställda på divisionerna. Resultat: För att kunna använda BSC på divisionerna har personalen anpassat modellen till sin egen verksamhet. Förändringar har gjorts och vissa punkter har lagts till. Både ledningen och medarbetarna är nöjda men tycker dock att den har vissa brister och kombineras därför med andra metoder. Däremot har BSC bidragit med många fördelar som har lett till att divisionerna har fått en bättre balans i arbetet, det vill säga, att det inte enbart fokuseras på ekonomin utan att det även tas hänsyn till andra bidragande faktorer som till exempel ökad samsyn. Dock har både labb – och akutdivisionen haft lite problem med uppföljning och aktiviteter som är anknutna till BSC.

Personalen på akutmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna har under de senaste åren känt av en högre arbetsbelastning trots att antalet patienter under senare år inte ökat. Karolinska Universitetssjukhuset har inte någon metod för att analysera resursbehovet hos olika patientgrupper och skillnaden mellan dessa. Projektet handlade därmed om att ge Karolinska Universitetssjukhuset en bättre förståelse för olika patienters resursbehov i form av en resursåtgångsmodell. Denna modell skapades genom diskussioner med personal och analys av data från Karolinskas interna datalager, Karda. Från detta skapades en patientgruppsuppdelning med syfte att gruppera patienter med likartade resursbehov. Tidsstudier samt enkäter genomfördes och sammanställdes på akutmottagningen för att framta viktig information. Analys av resultaten som erhölls tyder på att patienter under de senare åren har blivit mer sjuka och därmed mer resurskrävande för sjukhuset. En resursåtgångsmodell skapades vilken kan analysera och jämföra patienters vårdtyngd med varandra via tre parametrar; prioritet och övervakning, vistelsetid och jourtillägg. Dock kan inte denna modell i nuläget analysera alla parametrar samtidigt, utan endast var för sig. För att kunna analysera parametrarna samtidigt behöver modellen och beräkningarna revideras. Detta skulle kunna vara ett fortsatt arbete inom området. / The staff of the emergency department at Karolinska Universitetssjukhuset Solna has in recent years experienced a higher workload, although the number of patients has not increased. Karolinska Universitetssjukhuset do not possess a set method to analyze the resource needs of different patient groups, and the difference between them. The project would thus give Karolinska Universitetssjukhuset a better understanding of different patients' resource needs in the form of a resource consumption model. This model was created through discussions with staff and analysis of data from Karolinska's internal data warehouse, Karda. From this a patient group distribution was created with the aim of grouping patients with similar resource needs. Time studies and surveys were conducted and compiled at the emergency department to generate important information. Analysis of the results obtained suggests that patients have, in recent years, become more ill and therefore more costly for the hospital. A resource consumption model has been created which can analyze and compare the patients' burden of care with one another by three parameters. These are priority and monitoring, period of residence and on-call salary increment. However, this model is not currently able to analyze all parameters simultaneously, only individually. In order to analyze parameters simultaneously the model and calculations would need to be revised. This could be a continuous study for further work in this specific area.

The Covid-19 crisis has affected society in different ways. Something that is apparent is to the extent that it has shaken societal structures and put them on the test. Hospital care is certainly no exception. In this study, leaders from Karolinska University hospital are investigated from a perspective in how their leaders' leadership skills have been affected during the Covid-19 pandemic. This is done through a focus group interview with a team that have acted as leadership consultants during the pandemic for these leaders. The purpose of this study is tosee how the development of the leaders' leadership skills have looked in such a crisis that Covid-19 has been in Karolinska University hospital. The study has shown that the consultants have supported the hospital in constructing new routines and offering new tools to handle the crisis. This in spite of clear challenges where the consultant team have worked through digital platforms with an unclear starting point in regards to what they can accomplish within the organization. Through an overview of their work since the pandemic started as well as a reflection regarding what has turned out to be key strategies as well as successes and hardships an insight into their work has been formed. This insight indicates that compassion, communication, presence and visibility have been key skills for leaders to possess during the crisis at Karolinska hospital. This can be compared to a transformational leadership style which will be described further in this essay, and this study supports earlier research meaning that this leadership style is highly useful for leaders to possess when organisations or other groups they lead are in a crisis. / Covid-19 krisen har påverkat samhället på väldigt olika sätt. Någonting som är tydligt är hur mycket det omskakat samhällets strukturer och satt dem på prövning. Här är sjukvården minst sagt inget undantag. I denna studie undersöks ledare vid Karolinska Universitetssjukhuset från ett perspektiv kring hur de påverkats i deras ledarförmågor under Covid-19 pandemin. Detta görs genom en fokusgruppsintervju med ett team som agerat ledarskapskonsulter under pandemin för dessa ledare på Karolinska Universitetssjukhuset. Syftet med denna studie är att se hur utvecklingen av ledares ledarförmågor sett ut i en sådan kris som Covid-19 varit inom Karolinska Universitetssjukhuset. Studien har visat att konsultteamet stöttat sjukhuset i att bygga upp nya arbetssätt och gå tillgång till nya verktyg för att hantera krisen. Detta trots utmaningar; där konsultteamet arbetat över digitala verktyg med en otydlig utgångspunkt kring vad de kan åstadkomma inom organisationen. Genom en överblick över deras arbete sedan pandemins början samt en reflektion kring vad som visat sig vara viktiga strategier samt framgångar och motgångar har en insikt i deras arbete formats. Denna insikt indikerar att medmänsklighet, kommunikation, närvaro och synlighet har varit viktiga egenskaper förledare att inneha under krisen på Karolinska Universitetssjukhuset. Detta kan liknas vid en transformativt ledarskapsstil som kommer att diskuteras vidare i denna uppsats, och denna studie stöttar tidigare forskning kring att denna ledarskapsstil är användbar för ledare att inneha när organisationer eller andra grupper de leder befinner sig i kris.

Personalen på barnavdelningen Albatross, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har känt av ett behov av att på ett användarvänligt och lättåtkomligt sätt komma åt information om antalet lediga och upptagna rum på avdelningen. Förslag på en visuell digital lösning till avdelningen skulle kunna bidra till att skapa effektivare arbete. Karolinska Universitetssjukhuset har för nuvarande ingen lösning för att uppfylla detta behov. Projektet som beskrivs i denna rapport handlar om att ta fram en förslagsmodell för att möta personalens behov. Modellens utformning baserades på personalens önskemål för rumsvisning. Modellen skapades utifrån diskussion med sjukvårdspersonal, en observationsstudie samt analys av data från Karolinskas journalsystem, TakeCare. Inspiration till modellen hämtades från en befintlig prototyp på enheten Strategisk Sjukvårdsutveckling och Vårdproduktion, Karolinska Solna. Arbetet utmynnade i en rumsvisningsmodell som skapades i programmet Tableau och integrerades med en rörelsesensor. Modellen kan detektera aktivitet av rörelse i ett rum och presentera denna aktivitet i rumsvisningmodellen i Tableau. Denna modell kan dock inte i nuläget redovisa för vem som befinner i rummet eller om rummet har kvitterats. För att uppfylla dessa kriterier behöver förslagsmodellen utvecklas mer omfattande. Detta är ett potentiellt vidare arbete inom området. / The staff at the children's ward Albatross, Karolinska University Hospital in Huddinge, have identified a need to access information about the number of vacant and occupied rooms in the department in a user-friendly and easily accessible way. Suggestions for a visual digital solution to the department could help create more efficient work. Karolinska University Hospital has currently no solution to forfill this need. The project described in this report is about developing a proposal model to try to forfill the needs of the staff. The model design was based on the staff's wishes for room displaying. The model was created on the basis of discussion with healthcare professionals, an observation study and an analysis of data from Karolinska's journal system, TakeCare. Inspiration for the model was taken from an existing prototype on the Unit Strategic Health Care and Care Production, Karolinska Solna. The work resulted in a space display model created in Tableau Software and integrated with a motion sensor. The model can detect movement activity in a room and present this activity in the Table View model in Tableau. However, this model can not currently display for who is in the room or if the room has been subscribed. In order to meet these criteria, the proposal model needs to be developed more extensively. This is potential further work in the field.

FN har tagit fram regler kring främjandet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Detta innebär att allmänna platser och utemiljöer ska vara tillgängliga och användbara för alla. Målet med detta examensarbete är att ta fram typlösningar som är anpassade för personer med nedsatt orienteringsförmåga, med fokus på synnedsättning. Den geografiska avgränsningen är Östra Sjukhuset i Göteborg, men resultatets lösningar skall även vara applicerbara på andra allmänna utemiljöer. Lagar och rekommendationer har jämförts med brukarnas subjektiva upplevelser av utemiljöer för att se om eventuella glapp uppkommer. Av platsobservationerna och studier av lagar och bestämmelser kan det konstateras att strängare krav måste ställas vad gäller tillgänglighet. Att skapa en fungerande tillgänglig och användbar miljö kräver dock inte enbart att regler efterföljs, även kunskap om verklig behov och hur lösningar fungerar i praktiken har en betydande roll.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga behovet av en testbädd för telemedicinska produkter och att analysera krav som medicintekniska företag ställer på en testbäddsmiljö för samverkan med sjukvården. Målet har varit att konkretisera resultatet i en kommersialiseringsplan för Karolinska Testbädd för Telemedicin och eHälsa, vid Medicinsk Teknik på Karolinska Universitetssjukhuset. Vid genomförandet av undersökningen har totalt 19 intervjuer och ytterligare 6 telefonintervjuer genomförts med dels representanter från medicintekniska företag och sjukvården och dels med samarbetsstrukturer för medicinsk teknik och möjliga finansiärer. En enkätundersökning har genomförts för att kvantifiera resultatet från intervjuerna. Webbutskick har gjorts till 279 företag med verksamhet inom områdena medicinsk teknik, IT och telekom. Uppsatsen beskriver hur den kliniska forskningen inom området medicinsk teknik har förändrats de senaste decennierna och hur situationen ser ut idag. Utmaningar som den svenska hälso- och sjukvården står inför presenteras, som demografiska förändringar, ökade sjukvårdskostnader, dyrare behandlingsmetoder och färre kommersialiserade innovationer inom medicinsk teknik.  Omständigheter som påverkar produktutveckling för hälso- och sjukvården belyses, dels genom den regulatoriska gränsdragningen mellan IT-produkter och medicintekniska produkter och dels utifrån en genomgång av forskning inom produkt- och tjänsteutveckling och utifrån de frågor kring hur företag bedriver produktutveckling som ställts i intervjuerna och i webbenkäten. Resultatet visar att företagen i högsta grad är beroende av samarbete med sjukvården i olika faser av sin produktutvecklingsprocess och att flera företag uttrycker ett behov av en testbäddsstruktur. Företagen samarbetar med vården framförallt för att det möjliggör att utveckla mer vårdanpassade produkter. Samarbete med vården ger kortare utvecklingstider och därmed minskade utvecklingskostnader. Det förenklar även arbetet med validering av produkters funktionalitet. Flera företag har utarbetade samarbeten direkt in på vårdavdelningar, medan andra i dagsläget saknar nödvändiga samarbetsstrukturer. Studien har identifierat ett flertal företag som visat intresse för ett samarbete med Testbädden och ytterligare ett antal som har önskat att få mer information om vad Testbädden kan erbjuda. I kommersialiseringsplanen föreslås Karolinska Testbädd för Telemedicin och eHälsa fokusera på sin nisch samt vidareutveckla den kompetens som företagen saknar. Testbädden bör arbeta vidare med att utveckla både externa kontakter och den interna samverkansorganisationen på Karolinska för att möjliggöra effektiva, smidiga och kvalitativa samarbeten mellan företag och sjukhusets avdelningar. / The purpose is to study the demand for a testbed for telemedicine and to analyze the medical device-developing companies’ requirements on the testbed’s facilities when collaborating with the healthcare sector in their product development. The study’s aim is to result in a commercialization plan for Karolinska Testbed for telemedicine and eHealth, at the department of Biomedical Engineering at Karolinska University Hospital. During the study, 19 interviews and 6 telephone-interviews has been held with people from the medical device industry, hospitals, potential funders and collaboration structures which foster medical device development. A web-survey has been sent to 279 companies within the fields of medical technologies, IT and telecom, to quantify the results from the interviews. The study describes how the clinical research on medical technologies has changed over the last decades and what the situation is like today. Present and forthcoming challenges to the Swedish health care system is presented, like demographic changes, increasing healthcare-costs, expensive treatments and the scarcity of medical device innovations being commercialized. Obstacles affecting the medical device development are studied, including the regulatory differences between IT and medical devices. An analysis of the research on product and service development is also looked at from the perspectives on how the medical device companies develop their products, which is derived from both interviews and the web-survey. The result shows that medical device companies rely upon the ability to collaborate with the hospitals in different phases of their product development process and that there is an extensive need for a testbed structure amongst companies. The companies that collaborate with hospitals do it primarily because it makes their products more adaptive to functioning in the settings of healthcare, time to market and development costs can be decreased and it facilitates the process when validating the functionality of their products. Several companies have their ways of collaborating with hospital wards whilst others explicitly lack indispensable collaboration structures. The study has identified some companies which have shown interest in collaborating with Testbed Karolinska for telemedicine and eHealth and other ones whom wish to receive more information on what the testbed can offer them. In the commercialization plan it is suggested that Karolinska Testbed for telemedicine and eHealth shall focus on their niche and elaborate the competency which the companies doesn’t have. It is also suggested that the Testbed continues the work with developing the internal organization within Karolinska to enable efficient, flexible and qualitative collaboration between companies and the clinics at Karolinska University Hospital.