This master thesis aims to create a user-friendly Excel-based tool tohelp the co-workers at Incoord, a technology consulting companywithin the construction business, to implement circular economy intheir projects. A literature study was done focusing on theconstruction business, circular economy and earlier implementedcircular projects and user-design experience. Interviews were heldwith the co-workers at Incoord to identify where and how circulareconomy can be implemented in the projects at Incoord. In addition,workshops and a case-group meeting were held with the co-workers toset up the requirement specifications for user-design experience andto encourage the co-workers to come up with circular solutions. All of this resulted in a framework that included knowledge aboutuser-design experience and questions encouraging circular solutionsin the projects at Incoord. The framework was used when the digitaltool was created in Excel. The tool was evaluated to make sure thatit met the requirement specifications. It resulted in a toolconsisting of four parts; the first focusing on circular solutionsthat can be made by Incoord themselves, the second advocated toexternal actors, the third focusing on promoting circular materialand the fourth calculating the carbon dioxide reduction whenreprocessing compared to making new materials. The different partscan be adjusted depending on which area of expertise the user isworking within. Points are collected depending on the answers in thedifferent parts, which gives the user a concluding result that showshow circular the current project can be.

Personalen på akutmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna har under de senaste åren känt av en högre arbetsbelastning trots att antalet patienter under senare år inte ökat. Karolinska Universitetssjukhuset har inte någon metod för att analysera resursbehovet hos olika patientgrupper och skillnaden mellan dessa. Projektet handlade därmed om att ge Karolinska Universitetssjukhuset en bättre förståelse för olika patienters resursbehov i form av en resursåtgångsmodell. Denna modell skapades genom diskussioner med personal och analys av data från Karolinskas interna datalager, Karda. Från detta skapades en patientgruppsuppdelning med syfte att gruppera patienter med likartade resursbehov. Tidsstudier samt enkäter genomfördes och sammanställdes på akutmottagningen för att framta viktig information. Analys av resultaten som erhölls tyder på att patienter under de senare åren har blivit mer sjuka och därmed mer resurskrävande för sjukhuset. En resursåtgångsmodell skapades vilken kan analysera och jämföra patienters vårdtyngd med varandra via tre parametrar; prioritet och övervakning, vistelsetid och jourtillägg. Dock kan inte denna modell i nuläget analysera alla parametrar samtidigt, utan endast var för sig. För att kunna analysera parametrarna samtidigt behöver modellen och beräkningarna revideras. Detta skulle kunna vara ett fortsatt arbete inom området. / The staff of the emergency department at Karolinska Universitetssjukhuset Solna has in recent years experienced a higher workload, although the number of patients has not increased. Karolinska Universitetssjukhuset do not possess a set method to analyze the resource needs of different patient groups, and the difference between them. The project would thus give Karolinska Universitetssjukhuset a better understanding of different patients' resource needs in the form of a resource consumption model. This model was created through discussions with staff and analysis of data from Karolinska's internal data warehouse, Karda. From this a patient group distribution was created with the aim of grouping patients with similar resource needs. Time studies and surveys were conducted and compiled at the emergency department to generate important information. Analysis of the results obtained suggests that patients have, in recent years, become more ill and therefore more costly for the hospital. A resource consumption model has been created which can analyze and compare the patients' burden of care with one another by three parameters. These are priority and monitoring, period of residence and on-call salary increment. However, this model is not currently able to analyze all parameters simultaneously, only individually. In order to analyze parameters simultaneously the model and calculations would need to be revised. This could be a continuous study for further work in this specific area.

Purpose - Previous studies suggest that regulatory changes result in an increased audit effort. Given a competitive market setting and audit price negotiation between the auditor and the auditee, it is unclear if an increased audit effort results in higher audit prices. The purpose of this study is to provide the reader with a deeper understanding concerning pricing of audit services. Moreover, we examine if the EU audit reform package, comprising of Directive 2014/56/EU and Regulation (EU) No 537/2014, has had an impact on audit prices. Method - This study was conducted through semi-structured interviews with public authorized accountants from Big 4-firms in order to gain a deeper insight in audit pricing and the EU audit reform. Results - The results in this study show that audit effort has increased as a result of the EU audit reform. In addition, this study provides some support that the increase in audit effort has resulted in higher audit prices. Conclusion - Our main conclusion in this study is that the EU audit reform has resulted in higher audit prices, despite indications that an increased audit effort does not necessarily result in higher audit prices. The main reason behind this uncertainty is due to factors such as the competitive market setting and price negotiation. / Syfte - Tidigare studier indikerar att regelverksförändringar resulterar i en ökad resursåtgång för revisorer. Givet att det råder konkurrens på revisionsmarknaden och att prisförhandlingar sker mellan revisorer och kunder, innebär det oklarheter om en ökad resursåtgång leder till en högre prissättning av revisionstjänster. Syftet med denna studie är att bidra med en djupare förståelse kring prissättning av revisionstjänster. Vidare undersöker viom EU:s revisionspaket, bestående av Direktiv 2014/56/EU och Förordning (EU) Nr 537/2014, har haft en inverkan på prissättningen. Metod - Denna studie utfördes genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer tillhörande Big 4-byråer, för att få en djupare insikt i prissättning av revisionstjänster samt EU:s revisionspaket. Resultat - Resultatet i denna studie visar att resursåtgången för revisorer har ökat som ett resultat av EU:s revisionspaket. Vidare ger denna studie ett visst stöd att ökningen i resursåtgång har lett till en ökad prissättning av revisionstjänster. Slutsats - Vår huvudsakliga slutsats i denna studie är att EU:s revisionspaket har resulterat i en högre prissättning av revisionstjänster, trots att en ökad resursåtgång inte entydigt leder till ökade revisionspriser. Anledningen till denna tvetydighet beror på osäkerhetsfaktorer såsom den konkurrensmässiga marknadssituationen och prisförhandling.