In the 10s, the researcher and surgeon Paolo Macchiarini was employed at Karolinska Institutet and the Karolinska University Hospital in Stockholm, Sweden. When Swedish Television published a documentary series in 2016 about Paolo Macchiarini, it revealed several scandals linked to his activities at the units that led them to crisis. Shortly thereafter, suspicions were raised against Paolo Macchiarini for research fraud and unethical operations, which he was later convicted for in the Supreme Court in 2023. This study aims to investigate Karolinska Institute and Karolinska University Hospital's external crisis communication regarding the Macchiarini case through a rhetorical content analysis. The purpose of the study is to find out whether the units communicated during the crisis to repair their trust through the defense strategies Image Repair Theory, apologia, situational crisis communication theory and the rhetorical appeal forms ethos, pathos and logos. The analysis will be based on all articles published by the units via their own websites between 2017 and 2024, with the study's theoretical framework as a basis. The study's analysis and results show that Karolinska Institute and Karolinska University Hospital have largely used various crisis management strategies in the published articles in accordance with Image Repair Theory, apologia, situational crisis theory as well as the forms of appeal. The result of the study shows that Karolinska Institute and Karolinska University Hospital frequently use strategies to repair their reputation by separating themselves from Macchiarini and use fact-based arguments such as external investigations as a base for their facts in their crisis communication. Karolinska Institute and Karolinska University Hospital, at the same time show several actions taken within Karolinska Institute and Karolinska University Hospital to improve and ensure that something similar does not happen again. The results of the study also show that Karolinska Institute and Karolinska University Hospital have been open and transparent in their communication. / Under 10-talet anställdes forskaren och läkaren Paolo Macchiarini vid Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Sverige. När Sveriges Television publicerade en dokumentärserie 2016 gällande Paolo Macchiarini avslöjades flertalet skandaler kopplade till hans verksamhet vid enheterna som ledde dem till kris. Det uppdagades kort därefter misstanke gentemot Paolo Macchiarini för forskningsfusk samt oetiska operationer, vilket han senare under 2023 kom att dömas för i Högsta Domstol. Denna studie ämnar således att undersöka Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhusets externa kriskommunikation gällande Macchiarinifallet genom en kvalitativ retorisk innehållsanalys. Syftet med studien är att ta reda på huruvida enheterna kommunicerat under krisen för att reparera sitt anförtroende genom försvarsstrategierna Image Repair Theory, apologia, situational crisis communication theory samt de retoriska appellformerna ethos, pathos och logos. Analysen kommer baseras på samtliga artiklar som enheterna publicerat via deras egna webbsidor mellan perioden 2017 till och med 2024, med studiens teoretiska ramverk som grund. Studiens analys samt resultat visar på att Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhuset till stor del använt sig av olika krishanteringsstrategier i de publicerade artiklarna i enlighet med Image Repair Theory, apologia, situational crisis theory såväl som appellformerna. Studiens resultat visar på att Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset använder sig frekvent av strategier för att reparera deras anseende genom att särskilja sig själva från Macchiarini, och använder sig av faktabaserade argument som exempelvis externa utredningar som grund till sin fakta i sin kriskommunikation. Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar samtidigt på en rad åtgärder som införts inom Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhuset för att förbättra samt att se till att något liknande inte händer igen. Studiens resultat visar även på att Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset varit öppen och transparant i sin kommunikation.