Syftet med denna studie är att undersöka hur ICA i sina reklamfilmer för Rosa Bandet-kampanjen de årligen genomför i samarbete med Cancerfonden framställer sig själva och vilken retorik som används för att övertala mottagaren. Genom att genomföra en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av en kombinerad semiotisk och retorisk metod kommer dessa frågeställningar kunna besvaras. Kommutationstest kommer att genomföras på var och en av de tre filmer som studeras, för att se vilka paradigm i filmerna som är av störst vikt för att filmerna lyckas kommunicera sina budskap.   Den genomförda analysen visar att alla tre filmer sätter ICA i centrum, och deras goodwill-arbete lyfts fram. Istället för att agera insamlande eller att informera tittarna om hur de konkret kan gå tillväga för att stötta Cancerfonden, framstår filmerna överlag som ett PR-jippo för ICA. Filmerna drar nytta av att vara en del av en långt pågående serie som visats på TV i över 17 år, genom att låta karaktärerna som tittaren till viss del förutsätts känna igen, spela en stor roll i filmerna. Det är karaktärerna som lägger grunden för den komik, känslomässiga utveckling och förtroendeingivande moment som sker i filmerna.

Den här studien handlar om Frihetsrörelsen, en nyetablerad rörelse som fått stor uppmärksamhet efter bland annat evenemanget Tusenmannamarschen där de marscherade mot Sveriges restriktioner som uppkommit på grund av COVID-19. Rörelsen beskriver hur de manifesterar för frihet och sanning och menar att makteliten försöker inskränka på människors frihet genom restriktionerna. Det går att göra kopplingar till flera angränsande subgrupper men vi valde att fokusera på Frihetsrörelsen. Rörelsen har publicerat ett videoklipp på sin egen Youtube-kanal med titeln Max Winter och Filip Sjöström om vikten av att våga stå upp inför 1:a Maj där två av grundarna samtalar om bland annat rörelsens syfte, symbolik, roller, aktivism och tron på ett politisk paradigmskifte. Det finns flera klipp publicerade av rörelsen men med tankte på videoklippets omfång av flertal ämnen som tas upp så valdes det specifika klippet ut att analyseras eftersom det bedömdes informationsrikt. Syftet med studien var att undersöka hur rörelsen genom självpresentation och kommunikation övertygar för att locka fler anhängare och förmedla sitt budskap. Tidigare forskning som undersökts är Shieldmaidens of Whiteness: (Alt) Maternalism and Women Recruiting for the Far/Alt-Right av Mattheis. och #hitlerwasright: National Action and National Socialism for the 21st Century av Jackson. De valdes som forskningsunderlag då båda artiklarna undersöker alternativa rörelser med högerextrema tankegångar, även Frihetsrörelsen är en alternativ rörelse vilket ger relevans. Det har genomförts en retorisk analys där rörelsens användning av appellformerna ethos, logos och pathos analyserats samt deras användning av altercasting har granskats. Huvudfrågeställningen lyder Hur väljer Frihetsrörelsen att presentera sig själva för att förmedla sitt budskap och locka fler anhängare? som besvarats med hjälp av arbetsfrågeställningarna Hur försöker Frihetsrörelsen övertyga med hjälp av ethos, logos och pathos? och Vilka sociala roller tillskriver Frihetsrörelsen män respektive kvinnor för att övertyga dessa att ansluta sig till rörelsen? Trots Frihetsrörelsens prat om att vara ovanför höger och vänster paradigmet så fann vi i studien tydliga kopplingar till de två högerextrema grupperna med tankebanor som till exempel upprätthållning och platsen av traditionella könsroller, vikten av att lyssna på sin intuition, aktivism och val av estetisk stil. Studien landar slutligen i att representanterna för rörelsen, Max och Filip, framställs genom appellformen ethos som till kompetenta och kunskapsrika. De använder sig till stor del av pathos genom till exempel skuldkänslor i deras kommunikation. Altercasting används flitigt som verktyg för att tillskriva anhängare mer könstraditionella sociala roller och identiteter som rörelsen själva kan gynnas av. Frihetsrörelsen är relativt nystartad och det finns många delar man kan välja att forska vidare i. / This study is about Frihetsrörelsen (Freedom movement), a newly established movement that got a lot of attention during the event called Tusenmannamarschen, where they marched against Sweden’s restrictions caused by COVID-19. The movement manifests freedom and truth and they mean that the power-elite is trying to restrict our freedom through these restrictions. There are connections one can make to adjacent subgroups but in this work we put our focus on analyzing Frihetsrörelsen. They have uploaded a video on their Youtube channel with the title: Max Winter och Filip Sjöström om vikten av att våga stå upp inför 1:a Maj (Max Winter and Filip Sjöström about the importance of having courage to stand up at the first of May) where two of the founders talk about the movement's purpose, symbolism, roles, activism and their belief in a paradigm shift. There were several other videos to choose from but because of this particular video’s rich content, we made the decision that it held the most fruitful information for our analysis. The purpose of our study is to examine how the movement, through their self presentation and communication, tries to bring in more followers and mediate their message. Earlier research that we chose to examine is: Shieldmaidens of Whiteness: (Alt) Maternalism and Women Recruiting for the Far/Alt-Right by Mattheis. and #hitlerwasright: National Action and National Socialism for the 21st Century by  Jackson. Which both examined the topic of alternative movements with far-right extremist ideas, Frihetsrörelsen can also be classified as such and therefore is relevant. We have conducted a rhetorical analysis using the forms of appeal that consists of ethos, logos and pathos as well as altercasting. Our main research question is as follows: How does Frihetsrörelsen present themselves to mediate their message and attract new followers?. This question is answered by our work questions: How does Frihetsrörelsen convince with the help of ethos, logos and pathos? and What social roles do Frihetsrörelsen ascribe to men and women to convince them of joining the movement? Even though Frihetsrörelsen talks about being above the paradigm of right and left politics, we found that they have distinct connections to the two far-right extremist groups we examined, with thoughts such as upholding the traditional views of gender roles, acknowledgement of your intuition, activism and selection of an aesthetic style. The study concludes that the representatives, Max and Filip, are presented through the ethos form of appeal as competent and knowledgeable. For the most part they use pathos through feelings of guilt in their communication. Altercasting is used frequently as a tool to assign their followers with more traditional gender roles and identities that the movement itself benefits from. Frihetsrörelsen is somewhat newly established and there are many pieces you can choose to continue researching.

In the 10s, the researcher and surgeon Paolo Macchiarini was employed at Karolinska Institutet and the Karolinska University Hospital in Stockholm, Sweden. When Swedish Television published a documentary series in 2016 about Paolo Macchiarini, it revealed several scandals linked to his activities at the units that led them to crisis. Shortly thereafter, suspicions were raised against Paolo Macchiarini for research fraud and unethical operations, which he was later convicted for in the Supreme Court in 2023. This study aims to investigate Karolinska Institute and Karolinska University Hospital's external crisis communication regarding the Macchiarini case through a rhetorical content analysis. The purpose of the study is to find out whether the units communicated during the crisis to repair their trust through the defense strategies Image Repair Theory, apologia, situational crisis communication theory and the rhetorical appeal forms ethos, pathos and logos. The analysis will be based on all articles published by the units via their own websites between 2017 and 2024, with the study's theoretical framework as a basis. The study's analysis and results show that Karolinska Institute and Karolinska University Hospital have largely used various crisis management strategies in the published articles in accordance with Image Repair Theory, apologia, situational crisis theory as well as the forms of appeal. The result of the study shows that Karolinska Institute and Karolinska University Hospital frequently use strategies to repair their reputation by separating themselves from Macchiarini and use fact-based arguments such as external investigations as a base for their facts in their crisis communication. Karolinska Institute and Karolinska University Hospital, at the same time show several actions taken within Karolinska Institute and Karolinska University Hospital to improve and ensure that something similar does not happen again. The results of the study also show that Karolinska Institute and Karolinska University Hospital have been open and transparent in their communication. / Under 10-talet anställdes forskaren och läkaren Paolo Macchiarini vid Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Sverige. När Sveriges Television publicerade en dokumentärserie 2016 gällande Paolo Macchiarini avslöjades flertalet skandaler kopplade till hans verksamhet vid enheterna som ledde dem till kris. Det uppdagades kort därefter misstanke gentemot Paolo Macchiarini för forskningsfusk samt oetiska operationer, vilket han senare under 2023 kom att dömas för i Högsta Domstol. Denna studie ämnar således att undersöka Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhusets externa kriskommunikation gällande Macchiarinifallet genom en kvalitativ retorisk innehållsanalys. Syftet med studien är att ta reda på huruvida enheterna kommunicerat under krisen för att reparera sitt anförtroende genom försvarsstrategierna Image Repair Theory, apologia, situational crisis communication theory samt de retoriska appellformerna ethos, pathos och logos. Analysen kommer baseras på samtliga artiklar som enheterna publicerat via deras egna webbsidor mellan perioden 2017 till och med 2024, med studiens teoretiska ramverk som grund. Studiens analys samt resultat visar på att Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhuset till stor del använt sig av olika krishanteringsstrategier i de publicerade artiklarna i enlighet med Image Repair Theory, apologia, situational crisis theory såväl som appellformerna. Studiens resultat visar på att Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset använder sig frekvent av strategier för att reparera deras anseende genom att särskilja sig själva från Macchiarini, och använder sig av faktabaserade argument som exempelvis externa utredningar som grund till sin fakta i sin kriskommunikation. Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar samtidigt på en rad åtgärder som införts inom Karolinska Institutet samt Karolinska Universitetssjukhuset för att förbättra samt att se till att något liknande inte händer igen. Studiens resultat visar även på att Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset varit öppen och transparant i sin kommunikation.

Hur myndigheter kommunicerar under kristider spelar en avgörande roll för hur både samhälle och näringsliv hanterar en kris. Denna deskriptiva studie undersöker hur Folkhälsomyndigheten kommunicerat under två pandemier, Covid-19 och Ebola, för att beskriva hur en svensk myndighet kommunikativt hanterat allvarliga kriser. Studien har tillämpat en kvantitativ innehållsanalys för att granska en större mängd publikationer och mäta teoretiskt intressanta egenskaper i Folkhälsomyndighetens kommunikation. För att fylla vad vi menar är en forskningslucka, den kvantitativa retorikanalysen, har operationaliseringar av centrala retoriska begrepp gjorts. Två urval har gjorts från Folkhälsomyndighetens nyhetsarkiv; ett totalurval av Ebola-publikationer (N=12) och ett slumpmässigt urval av Covid-19-publikationer (n=83), vilket sammantaget resulterade i 95 analysenheter. Dataanalys av publikationerna genomfördes i dataanalysprogrammet SPSS. Vår studie fann att Folkhälsomyndighetens riskkommunikation var dynamisk och anpassades utefter hur allvarlig en kris var och hur den utvecklades. Exempelvis manifesterade myndigheten risker när utvecklingen av Covid-19 var oroväckande och tvärtom, när pandemin var mindre allvarlig under sommarmånaderna. Myndigheten axlar huvudsakligen en rådgivande roll i kristider, i närmare 9 av 10 fall framkommer en eller flera uppmaningar om hur samhället bör förhålla sig till Covid-19. Vidare visar analysen att myndigheten vilade sin argumentation på sakliga eller statistiska bevis (ex. dokument eller forskningsrapporter) i mer än 70 procent av fallen, vilket tyder på ett rationellt övertygande. Studien visar prov på hur en kvantitativ retorikanalys kan genomföras och fyller därmed en forskningslucka. Vidare diskuteras vilka för- och nackdelar som uppstår när teoretiska begrepp omvandlas (operationaliseras) till mätbara variabler. / How authorities communicate during times of crisis plays a crucial part in how society and commerce manages a crisis. This descriptive analysis examines how the Swedish public health authority Folkhälsomyndigheten has communicated during two pandemics, Covid-19 and Ebola, in goal of depicturing how a Swedish government agency has communicated whilst handling a serious risk to public health. The study has applied a quantitative content analysis to examine a large number of publications and measure theoretically interesting properties in Folkhälsomyndigheten’s communication. Central rhetorical concepts have been operationalized and measured in order to fill what we perceive to be a research method gap, the quantitative rhetorical analysis. Two samples have been drawn from Folkhälsomyndigheten’s news archive; a complete sample of Ebola publications (N=12), and a sample of Covid-19 publications (n=83), resulting in a total of 95 units. The data analysis of the publications was performed using the data analysis program SPSS. Our study found that Folkhälsomyndigheten’s risk communication was dynamic and adapted to how severe a crisis was and how it developed. For example, the agency manifested the risks when Covid-19’s development was alarming, and the other way around when the development was less alarming during summer months. The agency primarily holds an advisory role in times of crisis; in almost 9 out of 10 cases one or more appeals or guidelines to the general public is apparent, on how society should adapt to Covid-19. Furthermore, our analysis shows that the agency bases their arguments on facts and statistics evidence (e.g. documentation or research reports) in more than 70 percent of the cases. Which suggests a rational persuasion tactic. The study exemplifies how a quantitative rhetorical analysis can be executed, and thus fills a research gap. In addition, the study discusses the pros and cons of converting (operationalizing) theoretical concepts to measurable variables.