The Covid-19 crisis has affected society in different ways. Something that is apparent is to the extent that it has shaken societal structures and put them on the test. Hospital care is certainly no exception. In this study, leaders from Karolinska University hospital are investigated from a perspective in how their leaders' leadership skills have been affected during the Covid-19 pandemic. This is done through a focus group interview with a team that have acted as leadership consultants during the pandemic for these leaders. The purpose of this study is tosee how the development of the leaders' leadership skills have looked in such a crisis that Covid-19 has been in Karolinska University hospital. The study has shown that the consultants have supported the hospital in constructing new routines and offering new tools to handle the crisis. This in spite of clear challenges where the consultant team have worked through digital platforms with an unclear starting point in regards to what they can accomplish within the organization. Through an overview of their work since the pandemic started as well as a reflection regarding what has turned out to be key strategies as well as successes and hardships an insight into their work has been formed. This insight indicates that compassion, communication, presence and visibility have been key skills for leaders to possess during the crisis at Karolinska hospital. This can be compared to a transformational leadership style which will be described further in this essay, and this study supports earlier research meaning that this leadership style is highly useful for leaders to possess when organisations or other groups they lead are in a crisis. / Covid-19 krisen har påverkat samhället på väldigt olika sätt. Någonting som är tydligt är hur mycket det omskakat samhällets strukturer och satt dem på prövning. Här är sjukvården minst sagt inget undantag. I denna studie undersöks ledare vid Karolinska Universitetssjukhuset från ett perspektiv kring hur de påverkats i deras ledarförmågor under Covid-19 pandemin. Detta görs genom en fokusgruppsintervju med ett team som agerat ledarskapskonsulter under pandemin för dessa ledare på Karolinska Universitetssjukhuset. Syftet med denna studie är att se hur utvecklingen av ledares ledarförmågor sett ut i en sådan kris som Covid-19 varit inom Karolinska Universitetssjukhuset. Studien har visat att konsultteamet stöttat sjukhuset i att bygga upp nya arbetssätt och gå tillgång till nya verktyg för att hantera krisen. Detta trots utmaningar; där konsultteamet arbetat över digitala verktyg med en otydlig utgångspunkt kring vad de kan åstadkomma inom organisationen. Genom en överblick över deras arbete sedan pandemins början samt en reflektion kring vad som visat sig vara viktiga strategier samt framgångar och motgångar har en insikt i deras arbete formats. Denna insikt indikerar att medmänsklighet, kommunikation, närvaro och synlighet har varit viktiga egenskaper förledare att inneha under krisen på Karolinska Universitetssjukhuset. Detta kan liknas vid en transformativt ledarskapsstil som kommer att diskuteras vidare i denna uppsats, och denna studie stöttar tidigare forskning kring att denna ledarskapsstil är användbar för ledare att inneha när organisationer eller andra grupper de leder befinner sig i kris.

Personalen på barnavdelningen Albatross, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har känt av ett behov av att på ett användarvänligt och lättåtkomligt sätt komma åt information om antalet lediga och upptagna rum på avdelningen. Förslag på en visuell digital lösning till avdelningen skulle kunna bidra till att skapa effektivare arbete. Karolinska Universitetssjukhuset har för nuvarande ingen lösning för att uppfylla detta behov. Projektet som beskrivs i denna rapport handlar om att ta fram en förslagsmodell för att möta personalens behov. Modellens utformning baserades på personalens önskemål för rumsvisning. Modellen skapades utifrån diskussion med sjukvårdspersonal, en observationsstudie samt analys av data från Karolinskas journalsystem, TakeCare. Inspiration till modellen hämtades från en befintlig prototyp på enheten Strategisk Sjukvårdsutveckling och Vårdproduktion, Karolinska Solna. Arbetet utmynnade i en rumsvisningsmodell som skapades i programmet Tableau och integrerades med en rörelsesensor. Modellen kan detektera aktivitet av rörelse i ett rum och presentera denna aktivitet i rumsvisningmodellen i Tableau. Denna modell kan dock inte i nuläget redovisa för vem som befinner i rummet eller om rummet har kvitterats. För att uppfylla dessa kriterier behöver förslagsmodellen utvecklas mer omfattande. Detta är ett potentiellt vidare arbete inom området. / The staff at the children's ward Albatross, Karolinska University Hospital in Huddinge, have identified a need to access information about the number of vacant and occupied rooms in the department in a user-friendly and easily accessible way. Suggestions for a visual digital solution to the department could help create more efficient work. Karolinska University Hospital has currently no solution to forfill this need. The project described in this report is about developing a proposal model to try to forfill the needs of the staff. The model design was based on the staff's wishes for room displaying. The model was created on the basis of discussion with healthcare professionals, an observation study and an analysis of data from Karolinska's journal system, TakeCare. Inspiration for the model was taken from an existing prototype on the Unit Strategic Health Care and Care Production, Karolinska Solna. The work resulted in a space display model created in Tableau Software and integrated with a motion sensor. The model can detect movement activity in a room and present this activity in the Table View model in Tableau. However, this model can not currently display for who is in the room or if the room has been subscribed. In order to meet these criteria, the proposal model needs to be developed more extensively. This is potential further work in the field.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga behovet av en testbädd för telemedicinska produkter och att analysera krav som medicintekniska företag ställer på en testbäddsmiljö för samverkan med sjukvården. Målet har varit att konkretisera resultatet i en kommersialiseringsplan för Karolinska Testbädd för Telemedicin och eHälsa, vid Medicinsk Teknik på Karolinska Universitetssjukhuset. Vid genomförandet av undersökningen har totalt 19 intervjuer och ytterligare 6 telefonintervjuer genomförts med dels representanter från medicintekniska företag och sjukvården och dels med samarbetsstrukturer för medicinsk teknik och möjliga finansiärer. En enkätundersökning har genomförts för att kvantifiera resultatet från intervjuerna. Webbutskick har gjorts till 279 företag med verksamhet inom områdena medicinsk teknik, IT och telekom. Uppsatsen beskriver hur den kliniska forskningen inom området medicinsk teknik har förändrats de senaste decennierna och hur situationen ser ut idag. Utmaningar som den svenska hälso- och sjukvården står inför presenteras, som demografiska förändringar, ökade sjukvårdskostnader, dyrare behandlingsmetoder och färre kommersialiserade innovationer inom medicinsk teknik.  Omständigheter som påverkar produktutveckling för hälso- och sjukvården belyses, dels genom den regulatoriska gränsdragningen mellan IT-produkter och medicintekniska produkter och dels utifrån en genomgång av forskning inom produkt- och tjänsteutveckling och utifrån de frågor kring hur företag bedriver produktutveckling som ställts i intervjuerna och i webbenkäten. Resultatet visar att företagen i högsta grad är beroende av samarbete med sjukvården i olika faser av sin produktutvecklingsprocess och att flera företag uttrycker ett behov av en testbäddsstruktur. Företagen samarbetar med vården framförallt för att det möjliggör att utveckla mer vårdanpassade produkter. Samarbete med vården ger kortare utvecklingstider och därmed minskade utvecklingskostnader. Det förenklar även arbetet med validering av produkters funktionalitet. Flera företag har utarbetade samarbeten direkt in på vårdavdelningar, medan andra i dagsläget saknar nödvändiga samarbetsstrukturer. Studien har identifierat ett flertal företag som visat intresse för ett samarbete med Testbädden och ytterligare ett antal som har önskat att få mer information om vad Testbädden kan erbjuda. I kommersialiseringsplanen föreslås Karolinska Testbädd för Telemedicin och eHälsa fokusera på sin nisch samt vidareutveckla den kompetens som företagen saknar. Testbädden bör arbeta vidare med att utveckla både externa kontakter och den interna samverkansorganisationen på Karolinska för att möjliggöra effektiva, smidiga och kvalitativa samarbeten mellan företag och sjukhusets avdelningar. / The purpose is to study the demand for a testbed for telemedicine and to analyze the medical device-developing companies’ requirements on the testbed’s facilities when collaborating with the healthcare sector in their product development. The study’s aim is to result in a commercialization plan for Karolinska Testbed for telemedicine and eHealth, at the department of Biomedical Engineering at Karolinska University Hospital. During the study, 19 interviews and 6 telephone-interviews has been held with people from the medical device industry, hospitals, potential funders and collaboration structures which foster medical device development. A web-survey has been sent to 279 companies within the fields of medical technologies, IT and telecom, to quantify the results from the interviews. The study describes how the clinical research on medical technologies has changed over the last decades and what the situation is like today. Present and forthcoming challenges to the Swedish health care system is presented, like demographic changes, increasing healthcare-costs, expensive treatments and the scarcity of medical device innovations being commercialized. Obstacles affecting the medical device development are studied, including the regulatory differences between IT and medical devices. An analysis of the research on product and service development is also looked at from the perspectives on how the medical device companies develop their products, which is derived from both interviews and the web-survey. The result shows that medical device companies rely upon the ability to collaborate with the hospitals in different phases of their product development process and that there is an extensive need for a testbed structure amongst companies. The companies that collaborate with hospitals do it primarily because it makes their products more adaptive to functioning in the settings of healthcare, time to market and development costs can be decreased and it facilitates the process when validating the functionality of their products. Several companies have their ways of collaborating with hospital wards whilst others explicitly lack indispensable collaboration structures. The study has identified some companies which have shown interest in collaborating with Testbed Karolinska for telemedicine and eHealth and other ones whom wish to receive more information on what the testbed can offer them. In the commercialization plan it is suggested that Karolinska Testbed for telemedicine and eHealth shall focus on their niche and elaborate the competency which the companies doesn’t have. It is also suggested that the Testbed continues the work with developing the internal organization within Karolinska to enable efficient, flexible and qualitative collaboration between companies and the clinics at Karolinska University Hospital.

Medicinteknisk utrustning (MT) har en stor och avgörande roll i dagens samhälle för att kunna utföra en patientsäker sjukvård. De senaste tekniska framstegen har försett sjukvården med otaliga skräddarsydda MT-produkter för olika behov som uppstår vid behandling av patienterna. Trots detta har vissa hälso- och sjukvårdssektorer särskilda behov som inte kan tillgodoses genom marknadens utbud. När en sådan situation uppstår, tillåter regelverket sjukvårdsverksamheter att utveckla egentillverkade produkter eller modifiera befintlig MT-utrustning för att lösa det specifika sjukvårdsproblemet. Egentillverkning av en MT-produkt är en reglerad process i enlighet med EU-förordning om MT-produkter MDR (EU 2017/745) artikel 5.5. Detta regelverk säkerställer en patientsäker och kvalitetssäkrad MT-utrustning för intern användning inom sjukvårdsverksamheten.  Karolinska Universitetssjukhuset (Karolinska) som är Nordens största sjukhus har, i enlighet med regelverket, tagit fram egna interna riktlinjer för egentillverkning av MT-produkter. Covid-19-pandemin har aktualiserat att tillämpa dessa rutiner i praktiken. Karolinska har vårdat ett stort antal Covid-19-patienter med svåra respiratoriska symptom som har krävt ett särskilt omhändertagande bland annat på intensivvårdsavdelningen (IVA).  Ett av de mest förekommande kirurgiska ingreppen på IVA-patienter under denna period har varit trakeotomi. På grund av de stora svårigheter som uppstår med att flytta patienten till vanlig operationssal har öron-näsa-halsenheten (ÖNH) på Karolinska, som ansvarar för alla kirurgiska trakeotomier på sjukhuset, behövt utföra operationen på patienten i IVA-sängen. För att utföra en mer patientsäker på-plats-operation och förbättra denna ohållbara arbetsmiljö har ÖNH-kirurger önskat och sökt ett mobilt operationsbord som kan dockas till de olika IVA-sängtyperna som finns på sjukhuset. Eftersom detta operationsbord inte fanns att köpa på marknaden har MT-mekaniska verkstaden på Karolinska utvecklat en prototyp av trakeotomibordet som uppfyller ÖNH-kirurgernas specifika behov.  I detta arbete undersöktes egentillverkning av MT-produkter inom Karolinska i samband med utveckling av trakeotomibordet. I detta avseende studerades hela processen som krävs av regelverket och Karolinskas interna föreskrifter, från behovsanalys och definition av MT-produkten till kvalitetssäkring och riskhanteringen som garanterar en godkänd MT-utrustning för intern användning inom Karolinska Universitetssjukhuset. / Medical devices have a crucial role in performing a high-quality healthcare with patient safety in focus. Recent technological advances have provided healthcare systems with countless customized medical products for the various needs that arise in the treatment of patients. Despite this, some health care sectors have special needs that cannot be met by the market supply. In such circumstances, the regulations allow healthcare providers to develop in-house production or modify existing medical equipment to solve the specific need of the medical staff. In-house production of a medical device is a detailed regulated process defined in accordance with MDR (EU 2017/745) Article 5 (5). This regulatory framework ensures a patient-safe and quality-assured medical equipment for internal use within the healthcare.  Karolinska University Hospital (Karolinska), which is the Nordic region's largest hospital, follows the regulatory praxis for in-house production of medical devices. These praxes were put into use during the Covid-19 pandemic. Karolinska had to take care of many Covid-19 patients with severe respiratory symptoms who required special care, including intensive care unit (ICU).  One of the most common surgical procedures on ICU patients during this period was tracheotomy. Due to the complications that occur in moving patients to regular operating theatre, the ear-nose-throat unit (ENT) at Karolinska, which is responsible for all surgical tracheotomies at the hospital, has had to perform operations directly on ICU beds.  To improve the quality of the operations and the surgeon's work condition, the Karolinska ENT have sought a mobile operating table with ability to be docked to various ICU beds, available at the hospital. Since this medical equipment was not available on the market, the medical engineering workshop at Karolinska has developed a prototype of the tracheotomy table that meets the specific needs of ENT surgeons. This project studies the in-house production of a medical device at Karolinska through examining the development of tracheostomy table’s prototype by medical engineering workshop. In this respect, the regulatory requirements that approve the tracheostomy table for internal use within Karolinska University Hospital, are studied.