<p>Denna studie kommer att behandla ämnet om mediastrategier inom svensk HIV/AIDS-forskning. Under hela 1980-talet kom HIVAIDS att spela en betydande roll i samhället, framförallt inom den växande mediasvären. Uppmärksamheten runt en sjukdom var av ett slag som inte tidigare upplevts framförallt för läkarna som behandlade de sjuka i den omfattning de hade möjlighet. Min ambition under detta arbete är att undersöka hur forskarna idag arbetar mot media för att undvika problem med att misstolkas. Hur medveten är arbetet, finns det en tydlig strategi för att undvika en situation som den på 1980-talet då det förekom stor förvirring runt sjukdomen. Undersökningen har baserats på pressmeddelanden från Karolinska institutet vars innehåll fått svara för hur forskarnas strategi utformats. En viktig komponent för analysen har varit att se hur medicinens inre normer påverkat deras sätt och omfattning i vilket de agerat. Genom analysen har det framkommit att forskarnas relation till media idag är mycket professionell och genomtänkt. Det som kan begrundas är att de givetvis alltid kan förbättra sina metoder för interaktion med media. Faran som finns är deras självuppfattning vilket kommer att styra deras framtida ambitioner gällande sitt informationsarbete.</p>

Denna studie kommer att behandla ämnet om mediastrategier inom svensk HIV/AIDS-forskning. Under hela 1980-talet kom HIVAIDS att spela en betydande roll i samhället, framförallt inom den växande mediasvären. Uppmärksamheten runt en sjukdom var av ett slag som inte tidigare upplevts framförallt för läkarna som behandlade de sjuka i den omfattning de hade möjlighet. Min ambition under detta arbete är att undersöka hur forskarna idag arbetar mot media för att undvika problem med att misstolkas. Hur medveten är arbetet, finns det en tydlig strategi för att undvika en situation som den på 1980-talet då det förekom stor förvirring runt sjukdomen. Undersökningen har baserats på pressmeddelanden från Karolinska institutet vars innehåll fått svara för hur forskarnas strategi utformats. En viktig komponent för analysen har varit att se hur medicinens inre normer påverkat deras sätt och omfattning i vilket de agerat. Genom analysen har det framkommit att forskarnas relation till media idag är mycket professionell och genomtänkt. Det som kan begrundas är att de givetvis alltid kan förbättra sina metoder för interaktion med media. Faran som finns är deras självuppfattning vilket kommer att styra deras framtida ambitioner gällande sitt informationsarbete.

Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera risken att smittas per resnatt av sjukdomarna campylobacter-, giardia-, salmonella- och shigellainfektion vid utlandsresor. Det huvudsakliga målet är att undersöka hur risken skiljer sig mellan olika resmål. Ett annat mål är att undersöka hur risken förändras över tid, över årstid och hur risken skiljer sig beroende på resenärens kön och ålder. För att kunna genomföra detta används två databaser. Information om svenskars resvanor för åren 1997 till 2009 finns i den urvalsbaserade databasen TDB (svenska rese- och turistdatabasen). Information om sjukdomsfall med Campylobacter, Giardia, Salmonella och Shigella för samma tidsperiod finns i Smittskyddsinstitutets övervakningssystem SmiNet. För att kunna avgöra hur förklaringsvariablerna påverkar sannolikheten att smittas används en generaliserad linjär modell. Två olika analyser genomförs. Analys A undersöker hur sannolikheten att smittas skiljer sig mellan män och kvinnor och även hur sannolikheten skiljer sig mellan olika landgrupper i jämförelse med Nordiska länder utom Sverige. Analys B undersöker hur sannolikheten skiljer sig mellan åldersgrupper, mellan årstider samt hur sannolikheten har förändrats över tid inom de olika landgrupperna. Resultatet visar att risken att smittas per natt av alla de fyra sjukdomarna är störst i landgruppen Indien och grannländer. Risken att smittas per natt med Campylobacter och Salmonella är minst i Nordamerika. Risken att smittas per natt av Campylobacter, Salmonella och Shigella är signifikant större för kvinnor. Den åldersgrupp som löper störst risk att smittas per natt med Giardia, Salmonella och Shigella är personer i åldern 0-14 år. Säsongsmönstret skiljer sig åt både mellan sjukdomarna och mellan landgrupperna.