<p>Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären. De huvudsakliga skälen för att studiependla är; närhet till familj/vänner. Huvudsakliga behov och krav är; tillgänglig och samstämmig information, pålitlighet och förutsägbarhet, högre studentrabatter eller avdragsgilla studiependlingsresor mm.</p>

Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären. De huvudsakliga skälen för att studiependla är; närhet till familj/vänner. Huvudsakliga behov och krav är; tillgänglig och samstämmig information, pålitlighet och förutsägbarhet, högre studentrabatter eller avdragsgilla studiependlingsresor mm.

Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera risken att smittas per resnatt av sjukdomarna campylobacter-, giardia-, salmonella- och shigellainfektion vid utlandsresor. Det huvudsakliga målet är att undersöka hur risken skiljer sig mellan olika resmål. Ett annat mål är att undersöka hur risken förändras över tid, över årstid och hur risken skiljer sig beroende på resenärens kön och ålder. För att kunna genomföra detta används två databaser. Information om svenskars resvanor för åren 1997 till 2009 finns i den urvalsbaserade databasen TDB (svenska rese- och turistdatabasen). Information om sjukdomsfall med Campylobacter, Giardia, Salmonella och Shigella för samma tidsperiod finns i Smittskyddsinstitutets övervakningssystem SmiNet. För att kunna avgöra hur förklaringsvariablerna påverkar sannolikheten att smittas används en generaliserad linjär modell. Två olika analyser genomförs. Analys A undersöker hur sannolikheten att smittas skiljer sig mellan män och kvinnor och även hur sannolikheten skiljer sig mellan olika landgrupper i jämförelse med Nordiska länder utom Sverige. Analys B undersöker hur sannolikheten skiljer sig mellan åldersgrupper, mellan årstider samt hur sannolikheten har förändrats över tid inom de olika landgrupperna. Resultatet visar att risken att smittas per natt av alla de fyra sjukdomarna är störst i landgruppen Indien och grannländer. Risken att smittas per natt med Campylobacter och Salmonella är minst i Nordamerika. Risken att smittas per natt av Campylobacter, Salmonella och Shigella är signifikant större för kvinnor. Den åldersgrupp som löper störst risk att smittas per natt med Giardia, Salmonella och Shigella är personer i åldern 0-14 år. Säsongsmönstret skiljer sig åt både mellan sjukdomarna och mellan landgrupperna.

I Sverige pågår ett ständigt arbete med att öka trafiksäkerheten. Sverige har som mål att ha noll dödsolyckor i trafiken, den så kallade nollvisionen. Det är känt att oskyddade trafikanter utsätts för större risker i trafiken och för att uppnå visionen behöver säkerheten för oskyddade trafikanter ökas. Det är i dagsläget svårt att bedöma effekterna av säkerhetsåtgärder som genomförs. För att få fram bättre lösningar i trafiksäkerheten och dra slutsatser om de åtgärder som redan görs behövs insikt om oskyddade trafikanters resmönster. Det här arbetet syftade till att undersöka vilka metoder för uppskattning av oskyddade trafikanters resmönster som finns tillgängliga och kan användas i svenska städer genom att utföra en litteraturstudie. Litteraturstudien utfördes på engelska och svenska texter med sökmotorerna Google Scholar, Web of Science och Scopus. Litteraturgranskningen visade att de vanligaste metoderna som används i Sverige är flödesmätningar och resvaneundersökningar. Internationellt har flera studier utförts med flera andra metoder som kan vara intressanta även för Sverige. Främst bland dem är analyser på data från lånecyklar och GPS-data från crowdsourcing med mobilapplikationer. Slutsatsen som dras från studien är att ingen metod är tillräckligt utvecklad så att den redan idag kan appliceras i svenska städer utan modifikationer. Crowdsourcing med appar som nyttjar mobilens GPS ger mycket bra data att utföra analyser på men ett problem som återfinns i alla studier med crowdsourcing är mängden användare eller användargruppens homogenitet.

Kina är idag en av världens ledande ekonomier och placerar sig på andra plats gällande landets BNP. Under de senaste åren har tillväxten av Kinas turistnäring ökat i en snabb takt. En av de bidragande faktorerna bakom detta är att regler och gränser har luckrats upp och ger kineserna möjlighet att besöka allt fler destinationer världen över. Från år 2000 till 2012 har Kinas utrikesturism ökat från 10 miljoner resor till 83 miljoner. Med sin stadiga årliga befolkningstillväxt beräknar UNWTO, United Nations World Tourism Organization, att 100 miljoner kineser kommer att resa redan innan år 2015. Frågan är om, och hur Sverige ska satsa på att attrahera det ökade antalet resande kineser. / China is currently one of the world's leading economies and is ranked in second place in terms of GDP. In recent years, the growth of China's outbound tourism has increased rapidly. Contributing factors behind the increase are the new rules and regulations regarding outbound tourism, which gives the Chinese people the opportunity to visit more destinations worldwide. From the year of 2000 to 2012, China's outbound tourism has increased from 10 million travels to 83 million. With China’s steady annual population growth UNWTO, the United Nations World Tourism Organization, estimates that 100 million Chinese will be traveling before the year of 2015. The question is whether, and how, Sweden should attract the growing numbers of Chinese travelers