Studien undersöker olika fastighetsmäklarprogram i Sverige och om valet av högskola eller universitet påverkar framtida arbetstillfällen. Bedömer framtida arbetsgivare studenterna efter högskola och universitet samt längden på fastighetsmäklarutbildningen? I Sverige är det den statliga myndigheten Fastighetsmäklarnämnden (FMN) som kontrollerar, utbildar, informerar och registrerar fastighetsmäklare. FMN har tagit fram de formella utbildnings- och praktikkrav som krävs för en registrering till fastighetsmäklare. Utbildningskravet är satt till minst 120 högskolepoäng, vilket motsvarar två års högskolestudier vid ett utbildningsinstitut som har av FMN godkänt fastighetsmäklarprogram. I studien granskas de högskolor och universitet som erbjuder fastighetsmäklarprogram om 120 högskolepoäng respektive 180 högskolepoäng. Avgränsningen i studien har satts till fastighetsmäklarprogram som inriktar sig mot fastighetsförmedling och fastighetsvetenskap. Studien omfattar Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle, Högskolan Väst, Luleå Tekniska Universitet och Malmö Högskola. Studien undersöker även kommande arbetsgivares syn på studenter som söker arbete och deras syn på praktik. Enkätundersökningen omfattar kontorsansvariga vid fastighetsmäklarkontor från, Bjurfors, Fastighetsbyrån, HusmanHagberg, SkandiaMäklarna och SvenskFastighetsförmedling i Stockholm, Göteborg och Malmö. I studien utfördes en kvantitativ enkätundersökning i två delar, en till alumner från de valda högskolorna och universiteten samt en till kontorsansvarig vid respektive fastighetsmäklarkontor från de olika städerna. Litteraturstudierna baserades på webbsidor och kataloger från respektive utbildningsanordnare samt artiklar från branschtidningar. Resultatet från undersökningen visar att tidigare studenter väljer utbildning med hänsyn till information från kurskataloger samt var studenten bodde vid tidpunkten för ansökan. Praktiktidens genomförande skiljer sig åt beroende på vilket fastighetsmäklarkontor studenten praktiserar hos. Av de tillfrågade fastighetsmäklarkontoren tog samtliga emot praktikanter. Majoriteten av de tillfrågade fastighetsmäklarkontoren arbetar efter Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd för vad praktiken bör bestå av. Studien visar att studenterna inte värdesätts olika av arbetsgivarna beroende på utbildningslängd eller examenstyp. Enligt några tillfrågade kontorsansvariga märks en viss skillnad i kunskap mellan studenter som studerat 120 respektive 180 högskolepoäng. / This is a study about Real Estate University Programmes in Sweden and how the choice of educational institution affects job opportunities. Do potential employees consider where the students have been studying and how long the education has been? In Sweden there is a government agency called Fastighetsmäklarnämnden (FMN) (translated: the Estate Agents Board) who has a roll of controlling, educating, informing and register the Estate agents. FMN has some educational-, formal- and practical requirements before someone can be registered as a Real Estate Agent. One of the educational requirements is to obtain at least 120 higher education credits, corresponding to two years at university, at a real estate program which has been approved by FMN. In the study, programs with 120- and 180 higher education credits are included. There are a number of educational institutions which offer real estate programs. Delimitation has been done in consideration of the real estate university programmes focusing on real estate and property science. Therefore, the following educational institutions have been chosen to be included; Luleå University of Technology, Malmo University, University of Borås, University of Gävle and University West. Furthermore, the study investigated real estate agencies opinions about former students who had applied for jobs and if the companies accepted trainees. Real estate agencies included in the study are; Bjurfors, Fastighetsbyrån, HusmanHagberg, SkandiaMäklarna and SvenskFastighetsförmedling. The selected companies are based in Stockholm, Gothenburg and Malmo.                             The result is based on a quantitative survey in two parts, one to former students and one to franchisees/office managers at each real estate agency. A literature study based on web-pages, course catalogues from each University, and articles from trade magazines were performed. The results demonstrate that former students choose course because of information from the University and depending on where the students lived at the time of applying. The companies do not evaluate former students differently based on 120- and 180 higher education credits degrees. However, some companies do experience differences in knowledge from students, which studied 120- compared to 180 higher education credits degrees.

No description available.

The purpose of this essay is primarily to investigate the possibility of and the rules concerning using quotas in the field of admission to university. Secondly, an investigation of whether the Swedish Police Academy has been conducting this method during the years of 2009 and 2010 is made. They are currently accused of having discriminated applicants due to their gender and ethnicity. In order to examine the legal arena as far as possible the laws of discrimination, both including the legislations and regulations assumed by the EU as well as the Swedish laws in this field, will be studied. The laws of discrimination will be put in relation to the legal possibilities of making exceptions from the principle of equal treatment. Positive actions in the field of gender equality and ethnicity, e.g. choosing a person of the underrepresented sex over another of the opposite sex with equal qualifications in an employment situation, are examples of these exceptions constituted but the EU. Sweden has implemented some of these rules, both concerning the labour market as well as in the field of university education, of which the majority is positive discrimination. Using quotas in universities is currently forbidden by the EU and therefore also in the Swedish legislation. Along with the legal investigation, a study of the admission process within the Swedish Police Academy is carried out by examining the current rules as well as other relevant material. The method used in this essay is the dogmatic approach. Also, a social science perspective is applied by putting the prevailing rules in a societal context through the empirical study. By interviewing both teachers and students in the Police Academy, values and attitudes towards the idea of using quotas in the admission process are explored. Thus, possible societal advantages and disadvantages are presented even though the use of quotas in the university field is forbidden. Finally, the results from this empirical study is compared with and analyzed in relation to other material presented in this essay.

<p>Familj och arbete är två centrala områden i människans liv. Vi ägnar inte bara stor del av vår </p><p>tid åt arbets- och familjeliv, mycket av våra tankar, ambitioner och drömmar kretsar också </p><p>kring dessa områden. Därför utgör arbets- och familjeförhållanden betydelsefulla faktorer i </p><p>människors liv. Med utgångspunkt i den livspusseldebatt som så ofta diskuteras idag är vårt </p><p>syfte att ta reda på hur kvinnor hanterar sin studie eller arbetssituation. Genom intervjuer med </p><p>fem studenter och fem anställda på Högskolan i Halmstad med hemmavarande barn i åldern </p><p>0- 6 år försöker vi få en djupare förståelse kring vilka förutsättningar de har, vilka hinder och </p><p>svårigheter de möter samt vilka val och prioriteringar de gör. Vidare önskar vi få en djupare </p><p>förståelse för hur yrkeskarriär eller studier och familj kan kombineras. Genom att sätta </p><p>kvinnor med hemmavarande barn i fokus bidrar dessutom studien till att hålla </p><p>jämställdhetsfrågorna i arbetet vid liv. Förutom att kvinnor och mammor bör få chansen att </p><p>göra karriär så handlar det även om kontroll och makt att kunna utvecklas i yrkeslivet. De </p><p>teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen rör föräldralagstiftning och jämställdhetsdokument, </p><p>normen kring arbete och familj samt teorier om arbete och studier i kombination med </p><p>familjeliv. Studien har visat att problematiken kring frånvaro på grund av sjuka barn är </p><p>återkommande för både de anställda och studenterna vid Högskolan i Halmstad. Studien har </p><p>även visat att Högskolan i Halmstad som lärosäte och arbetsplats lyckats bättre med att skapa </p><p>goda förutsättningar för de anställda att kombinera arbete och familj än de har för studenterna. </p><p>Högskolans jämställdhetsdokument och likabehandlingsplan är ambitiöst utformade men det </p><p>krävs fortfarande mycket praktiskt arbete för att uppnå de uppsatta målen.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong><p>Syftet var att studera hur idrottslärarstudenter återskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Vilka exempel på upprätthållande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? På vilka sätt bryter studenterna mot de i klassen rådande genuskontrakten? Hur förändras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten?</p><strong><p>Metod</p></strong><p>Under en tre veckors period utfördes åtta löpande observationer med fokus på kritiska händelser. De kritiska händelserna vi fokuserade på var då könsroller upprätthölls och då rådande könsmönster bröts. För att få en djupare förståelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusåterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfället sex intervjuer av kvalitativ karaktär. De sex studenter som valdes ut för intervju representerade de fyra diskurser, vad gäller genusåterskapande, som vi uppmärksammade under observationerna.</p><strong><p>Resultat</p></strong><p>Resultaten visar att studenterna oftast grupperar sig efter kön under idrottslektionerna, de upprätthåller på detta vis dikotomin. De manliga studenterna är mer aktiva före, under och mellan lektionerna än de kvinnliga och tar även större plats under gymnastiklektionerna samt vågar ta i mer och göra svårare övningar. De kvinnliga studenterna är mer försiktiga och avvaktande under gymnastiken men har mer framträdande roller under danslektionerna. Vissa kvinnliga studenter har brutit mot genuskontrakten genom att vara delaktiga i de manliga studenternas aktiviteter eller vågat utmana sig själva i gymnastiken. På samma sätt har de manliga studenterna brutit när de har suttit ner och umgåtts med de kvinnliga innan lektionerna eller när de har visat rädsla eller omtanke.</p><strong><p>Slutsats</p></strong><p>Lärarstudenterna återskapar genus utifrån fyra olika diskurser. Majoriteten av studenterna befinner sig oftast i någon av de upprätthållande diskurserna, men dessa grupperingar är inte fasta och studenterna träder in och ut ur dem i olika situationer.</p></p><p><p>Syfte</p></p>

Familj och arbete är två centrala områden i människans liv. Vi ägnar inte bara stor del av vår tid åt arbets- och familjeliv, mycket av våra tankar, ambitioner och drömmar kretsar också kring dessa områden. Därför utgör arbets- och familjeförhållanden betydelsefulla faktorer i människors liv. Med utgångspunkt i den livspusseldebatt som så ofta diskuteras idag är vårt syfte att ta reda på hur kvinnor hanterar sin studie eller arbetssituation. Genom intervjuer med fem studenter och fem anställda på Högskolan i Halmstad med hemmavarande barn i åldern 0- 6 år försöker vi få en djupare förståelse kring vilka förutsättningar de har, vilka hinder och svårigheter de möter samt vilka val och prioriteringar de gör. Vidare önskar vi få en djupare förståelse för hur yrkeskarriär eller studier och familj kan kombineras. Genom att sätta kvinnor med hemmavarande barn i fokus bidrar dessutom studien till att hålla jämställdhetsfrågorna i arbetet vid liv. Förutom att kvinnor och mammor bör få chansen att göra karriär så handlar det även om kontroll och makt att kunna utvecklas i yrkeslivet. De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen rör föräldralagstiftning och jämställdhetsdokument, normen kring arbete och familj samt teorier om arbete och studier i kombination med familjeliv. Studien har visat att problematiken kring frånvaro på grund av sjuka barn är återkommande för både de anställda och studenterna vid Högskolan i Halmstad. Studien har även visat att Högskolan i Halmstad som lärosäte och arbetsplats lyckats bättre med att skapa goda förutsättningar för de anställda att kombinera arbete och familj än de har för studenterna. Högskolans jämställdhetsdokument och likabehandlingsplan är ambitiöst utformade men det krävs fortfarande mycket praktiskt arbete för att uppnå de uppsatta målen.

Vi har i arbetet med denna uppsats undersökt hur de könsstrukturer som finns inom den svenska journalistkåren återspeglas på Södertörns högskolas alumner och om man via dem kan skönja en feminisering av den svenska journalistkåren. Med hjälp av en enkät har vi utfört telefonintervjuer med 136 tidigare journaliststudenter som 2008 samt 2011 var registrerade på utbildningens sista termin. Denna studie är en del av ett större projekt på journalistikavdelningen på Södertörns högskola under ledning av professor Gunnar Nygren. Därmed har undersökningen genomförts i snarlikt utförande vid två tidigare tillfällen. Resultatet av dessa undersökningar har vi kunnat använda i denna uppsats. Vi har, med fokus på differenser mellan de olika könen, undersökt aspekter såsom hur stor andel av männen respektive kvinnorna som idag arbetar journalistiskt, vilken anställningsform de har, samt hur lönesättningen ser ut. Vi har även frågat om alumnerna själva anser sig dra någon fördel eller nackdel av sitt kön och vad de tror om sin framtid på den journalistiska arbetsmarknaden. Vi har i denna undersökning kunnat konstatera olika faktum. Den svenska journalistkåren tycks idag , sett till antal yrkesverksamma kvinnor och män, vara jämställd. Bland de nyexaminerade alumnerna från Södertörns högskola är det dock kvinnorna som får flest jobb, mer heltidstjänster och arbetsuppgifter med större ansvar. De är också mer positiva till sin framtid. Trots detta tycks det finnas vissa könsstrukturer kvar inom yrket, inte minst vad gäller vilken sorts journalistik kvinnorna respektive männen producerar. Exempelvis är sportjournalistik fortfarande dominerad av män. Genom alumnerna går det dock att tala om en feminisering vad gäller kvinnornas position på arbetsmarknaden. Men vad gäller vilken sorts journalistik de bedriver verkar det vara en bit kvar innan total jämställdhet inom kåren är ett faktum.

För tredjelandsmedborgare är universitets- och högskoleutbildningen i Sverige avgiftsbelagd. En person som vill studera i Sverige betalar först en anmälningsavgift för att kunna bli antagen, och sedan studieavgiften för att få tillträde till utbildningen. Alla högre utbildningar, som leder till en examen, ska hålla hög kvalitet, enligt HL. Frågor som uppstår är huruvida en betalande student har rätt till prisavdrag eller hävning till följd av att en utbildning inte håller hög kvalitet, och, om svaret är jakande, följaktligen enligt vilka regler påföljden kan aktualiseras. För att utreda detta har ett antal rättsfall analyserats, där avtalsrättsliga spörsmål uppkommit mellan den offentliga sektorn och privatpersoner. Av dessa prejudikat dras slutsatsen att, trots inslag av myndighetsutövning, förhållanden av övervägande privaträttslig karaktär ska bedömas enligt civilrättsliga regler. I förhållandet mellan en student och en högskola, torde de privaträttsliga inslagen överväga de offentligrättsliga, varför civilrättsliga bestämmelser bör reglera förhållandet. Denna typ av rättsligt förhållande omfattas dock varken av KKöpL, KtjL eller KöpL, varför jag undersökt huruvida analogier från nyss uppräknade lagar kan göras. Att göra analogislut från KtjL på en utbildning torde inte vara främmande, men inte heller optimalt. Vidare måste frågan när en utbildning är så bristfällig att det kan anses utgöra fel besvaras. Här har jag utgått bland annat från UKÄ:s granskning och utvärdering av kvalitet på högre utbildningar i Sverige. Bedömning att en utbildning håller ifrågasatt kvalitet bör kunna leda till påföljder för högskolan på grund av kontraktsbrott mot studenten. UKÄ:s bedömning torde dock inte vara den enda grunden för påföljd. Brist i kvaliteten bör även kunna åberopas utan sådan granskning, men bevisbördan ligger hos studenten. De påföljder som blir aktuella är i första hand prisavdrag, och vid väsentliga brister hävning. Avhjälpande torde vara svårt att genomföra i dessa fall. Avslutningsvis diskuteras huruvida dagens lagstiftning är tillräcklig eller om ny behövs. Att analogier från exempelvis KtjL kan göras står klart, men det är inte en tillfredsställande lösning i det långa loppet. Med tanke främst på studenternas intresse av att ha en tydlig lagstiftning kring studieavgiften och rättigheterna kring denna, men även högskolans intresse av att erbjuda utbildning av hög kvalitet och vara medvetna om vad som förväntas av dem, torde det mest önskvärda vara ny lagstiftning som reglerar studenternas rättigheter när högskolan inte uppfyller kvalitetskraven.

Sammanfattning Syftet var att studera hur idrottslärarstudenter återskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Vilka exempel på upprätthållande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? På vilka sätt bryter studenterna mot de i klassen rådande genuskontrakten? Hur förändras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten? Metod Under en tre veckors period utfördes åtta löpande observationer med fokus på kritiska händelser. De kritiska händelserna vi fokuserade på var då könsroller upprätthölls och då rådande könsmönster bröts. För att få en djupare förståelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusåterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfället sex intervjuer av kvalitativ karaktär. De sex studenter som valdes ut för intervju representerade de fyra diskurser, vad gäller genusåterskapande, som vi uppmärksammade under observationerna. Resultat Resultaten visar att studenterna oftast grupperar sig efter kön under idrottslektionerna, de upprätthåller på detta vis dikotomin. De manliga studenterna är mer aktiva före, under och mellan lektionerna än de kvinnliga och tar även större plats under gymnastiklektionerna samt vågar ta i mer och göra svårare övningar. De kvinnliga studenterna är mer försiktiga och avvaktande under gymnastiken men har mer framträdande roller under danslektionerna. Vissa kvinnliga studenter har brutit mot genuskontrakten genom att vara delaktiga i de manliga studenternas aktiviteter eller vågat utmana sig själva i gymnastiken. På samma sätt har de manliga studenterna brutit när de har suttit ner och umgåtts med de kvinnliga innan lektionerna eller när de har visat rädsla eller omtanke. Slutsats Lärarstudenterna återskapar genus utifrån fyra olika diskurser. Majoriteten av studenterna befinner sig oftast i någon av de upprätthållande diskurserna, men dessa grupperingar är inte fasta och studenterna träder in och ut ur dem i olika situationer. Syfte

Då båda författarna har gått på folkhögskola var det vår förförståelse av folkhögskolan som ledde in oss på ämnet. Vi ville undersöka hur vanligt det var att folkhögskoleelever sökte vidare till högskolan och i hur stor omfattning folkhögskolan informerade och knöt an till högskola. Vidare sökte vi svar på frågan om social bakgrund kunde vara avgörande för om eleven sökte sig till vidare utbildning. Enligt den litteratur vi tagit del av under resans gång så nämner vissa författare att social bakgrund är avgörande för vidare studier likväl visar det resultat vi fick fram att så inte var fallet. Vi har använt oss av metodtriangulering, det vill säga, både kvantitativ och kvalitativ metod. I den kvantitativa metoden använde vi oss av enkäter som vi delade ut till elever på två folkhögskolors allmänna linje. Den kvalitativa metoden bestod i semistrukturerad intervju med lärare på de två skolorna.