Syftet med vår undersökning är att undersöka möjligheter och hinder förlärarstudenter vid Malmö Högskola att genomföra utbytesstudier genomutbytesprogrammet Erasmus. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:Vilken bild ger några lärarstudenter vid Malmö Högskola av genomförandet avsina utbytesstudier med Erasmusprogrammet? Vilken bild gerErasmuskoordinatorn vid Malmö Högskola av deras arbete med lärarstudentersutbytesstudier? Vilken bild ges av människor som arbetar medinternationaliseringsfrågor vid fakulteten lärande och samhälle på MalmöHögskola om utbytesstudiers betydelse för lärarstudenter? För att kunna besvarafrågeställningarna har vi använt oss utav forskning som rör bland annatlärarstudenters mobilitet, internationalisering och interkulturell kompetens. Dennatidigare forskning visar på låg mobilitet hos lärarstudenter samtidigt som det ställsnya krav på lärare i en allt mer internationaliserad värld.Studien har genomförts med hjälp utav kvalitativa intervjuer med tvålärarstudenter vid Malmö Högskola, som genomfört utbytesstudier genomErasmusprogrammet samt en gruppintervju med personal vid Malmö Högskola.Genom vår insamlade empiri framkommer det från studenterna en positiv syn påderas utbytesstudier, de menar att de har påverkat dem både på ett personligt samtpå ett professionellt plan. Däremot framkommer det att lärarutbildningen vidMalmö Högskola inte har ett tydligt arbetssätt för att utbytesstudier ska bli såutvecklande som möjligt för lärarstudenter.

I detta examensarbete undersöker jag hur institutionerna inom Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet arbetar med alumnverksamhet, det vill säga kontakten med före detta studenter. Jag har intervjuat ansvariga för alumnverksamheten på respektive institution, samt fakultetens utbildningsansvarige. Genom detta ställer jag det konkreta arbetet på institutionsnivå och relationen till centrala beslut och riktlinjer. Syftet är att belysa hur institutionerna bedriver alumnverksamhet och relationen till det rektorsbeslut som fattades rörande alumnverksamheten 2005. Resultatet jag fann var att alla institutioner arbetar med alumnverksamhet i någon mån, men i olika grad och på olika sätt även om många likheter finns. Rektorsbeslutet är inte fullt ut implementerat i linjen, och det huvudsakliga stödet till institutionernas alumnarbete kommer i de flesta fall från den centrala alumnkoordinatorn. Troligtvis kan detta examensarbete ge insikt som kan nyttjas av de studerade institutionerna för att ytterligare stärka arbetet, samtidigt som även andra institutioner kan ta lärdom av det som presenteras.

Syftet med denna studie är att studera elever som läser ett högskoleförberedande program på gymnasiet i årskurs tre och deras val att påbörja ett  högskoleprogram med yrkesexamen direkt efter studenten. Frågeställningarna vi lyfter är vilken betydelse högskoleutbildning har för ungdomarna i deras karriärvalsprocess, vilka strategier de tar sig an för en högskoleutbildning samt vilka identitetskonstruktioner ungdomarna gör i valet till högskola. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer på olika skolor med elever som läser sista året på gymnasiet och har sökt in till ett högskoleprogram. Under tidigare forskning tas områden knutna till vår frågeställning upp. Forskningen lyfter olika påverkningsfaktorer i valet till utbildning, både på samhälleliga som individuella plan och hur identiteten konstrueras i förhållande detta. 
Vi analyserar vår empiri med teorierna Careership (1997), Career construction theory (2005) samt begreppet Strange attractor (2011). Vi valde dessa för att identifiera faktorer som ligger bakom respondenternas karriärval, vad de ser som möjligt samt hur de finner meningsskapande strategier för att ta sig an sin karriär. Analysen visar att högskolans betydelse är stor för respondenterna och en karriär via högskolan som det enda och naturliga valet. Deras sociala bakgrund har en betydelse i beslutet att välja högskoleutbildning direkt efter gymnasiet, på så sätt kan de förvalta och föröka det bildningskapital de tillskansat sig under sina studier och via föräldrarna. I valet till högskoleprogram ser vi att respondenterna berättar något om sig själva och gör ett identitetsarbete. De ser ett mervärde i valet av utbildning. Högskoleprogrammet möter deras individuella värderingar och därmed finner dem valet till högskolan som meningsfullt. Respondenterna intar olika strategier för att ta sig an en högskole-utbildning direkt efter studenten. De väljer breda utbildningar och är inte främmande för att hantera uppkomna situationer som felval med alternativa strategier.

Det är viktigt att alla kan känna sig fria att använda den fysiska miljön. För det krävs bl.a. en god tillgänglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgänglighet bl.a. ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas senast år 2010. Rent konkret ledde planen bl.a. till Boverkets föreskrifter och allmänna råd som anger att enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade senast år 2010. I examensarbetet har jag undersökt om tillgängligheten gäller hela vägen, d.v.s. mellan samt vid olika målpunkter. Genom att granska några viktiga service- och rekreationsmålpunkter i Båstad tätort har det på flera ställen visat sig flaskhalsar som hindrar hela vägens framkomlighet eller orienterbarhet. En viktig slutsats av arbetet är att nyckeln till god tillgänglig miljö är att hitta de svaga punkterna. / Samtliga kartor i dokumentet har givits publiceringstillstånd.

<p>Sammanfattning</p><p>Varje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fått till följd att Karlstads universitet har fått upprätta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska främja studenternas lika rättigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vår studie undersökt faktorerna som påverkar gymnasieelever med utländsk bakgrund när de ska gå vidare till högre studier och jämfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar även till att besvara frågan vad Karlstads universitet kan förbättra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utländsk bakgrund.</p><p>Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv där vi fokuserar teoridelen på attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier. För att nå ut till de rätt målgrupp är kommunikationen mellan Karlstads universitet och gymnasieelever med utländsk bakgrund avgörande och därför har vi valt att titta närmare på olika kommunikationsmodeller.</p><p>Vår undersökning består av både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Den kvalitativa bestod av intervjuer med både gymnasieelever med utländsk bakgrund och representanter från Karlstads universitet. Resultatet av intervjuerna utgjorde grunden till den kvantitativa undersökningen som utfördes i form av en enkätundersökning som skickades ut till ett antal gymnasieskolor i Stockholm och till en skola i Karlskoga.</p><p>Resultaten från empirin visar att skillnaderna inte är så stora mellan elever med utländsk och svensk bakgrund. Båda grupperna har likartade preferenser och behov när det gäller valet till högre studier. De skillnader som finns, återfinns i anledningarna till val av en viss studieort och vissa universitet/högskolor. Elever med utländsk bakgrund utgav att närhet till familjen är en avgörande faktor vid valet av studieort i större utsträckning än studenter med svensk bakgrund. För dessa är stadens kultur och studentlivet viktigare. Vid val av universitet/högskola är kursutbudet viktigt för studenter med svensk bakgrund medan studenterna med utländsk bakgrund angav närheten till familjen som en viktig faktor.</p><p>Eftersom elever med utländsk bakgrund anger att familjen är det viktigaste vid både val av studieort och universitet bör det av Karlstads universitet utformade meddelandet anknyta till detta. Meddelande kan vara att i en bild visa att Karlstad trots allt inte ligger så långt från exempelvis Stockholm som man kanske tror. Universitetet bör fortsätta att satsa på internet och kurskataloger som informationskällor eftersom det är i dessa medier som eleverna hämtar det mesta av sin information.</p><p>Avslutningsvis ger vi förslag till vidare forskning eftersom vi har upptäckt att det skulle vara intressant att fortsätta att fördjupa sig i frågor som har fallit utanför ramen för vårt arbete.</p>

The purpose of this study is to gain knowledge about the preschool pedagogue’s perspective, values and way of thinking in terms of interculturality. Furthermore, to then compare this knowledge in relation to Södertörn University intercultural profile. Above this, we want to differentiate what can happen between the two. The more isolated purpose of the aforementioned study is not to find right nor wrong, but to gain knowledge about the experienced reality of the pedagogue and as to how this mirrors preschool operations. The question formulation of the study is: which perspective and ways of thinking are conveyed in Södertörn University intercultural profile? Which perspective and ways of thinking in terms of interculturality can be found in pedagogues that are active within the preschools we have visited? What can occur in the engagement between the two? The study is qualitative, and the method constitutes of interviews and observations. Eight pedagogues have participated in the study, whereof two participated in a pilot study. The theoretical viewpoints of the study is selected theories and aspects regarding phenomenology. These have been used to find explanations for the experienced reality of the pedagogues in terms of interculturality. The pivotal conclusion in our study is that Södertörn University definition of interculturality deviates from both contemporary research, as well as what appears in testimony from the pedagogues, which in turn is part of their daily world. This deviation consists of that Södertörn University has a widened definition of interculturality where more cultural aspects are included. A consecution of this conclusion is that the pedagogues who meet in the workplace can have different perceptions regarding intercultural work.

This user study was carried out at the library at Chalmers University of Technology in Gothenburg in the spring of 1999. Chalmers wanted to investigate how much their employees use electronic journals. To facilitate decision-making and be cost effective, the library needed to know about their customers&apos; opinions. The main purpose was to investigate the usage of electronic journals, how the library&apos;s choice of these journals affects the frequency of use and what the attitudes towards them are. A questionnaire was sent out to 2 400 employees; 477 replies were received. The result shows that 55% of the respondents use electronic journals at least once a month. The major advantages of electronic journals are, according to the study, the easy access and the option to work from one&apos;s own desk. The major disadvantage is the difficulty in scanning them. Two thirds of the respondents are willing to let go of the print journal at the library in favour of the electronic one, but only one fifth are willing to give up their departmental subscriptions. For a majority, conditions such as user friendliness and archiving must be fulfilled before electronic journals can be fully accepted. / Uppsatsnivå: D

Arbetet fokuserar på hur min musikaliska röst förändras efter ny kunskap inom programmering av synthljud. Syftet är inte att lära mig allt om synthesizers, utan snarare identifiera vad jag behöver kunna för att på bästa sätt utnyttja kunskapen i mitt filmmusik-arbete och skapa mina egna ljud. I texten beskrivs denna process och mina tankar kring det hela. / <p>Till uppsatsen följer bilagor i form av ljudexempel på de syntljud som jag har programmerat för detta arbete.</p>

The aim of this bachelor-thesis is to study how postgraduates approach open access during times of change within scholarly communication. Our theoretical framework is based upon Knorr Cetinas epistemic cultures and Cullen &amp; Chawners theory that there is a paradigmatic conflict within scholarly communication due to the fact that open access has failed to reach the same level of prominence among researchers as it has within research libraries. We interviewed six postgraduates at Malmö högskola in order to find answers to our research questions. We identified a shared epistemic culture among the postgraduates, which can be explained by the fact that being postgraduates, they all share similar experiences and values. We chose to call this epistemic culture the horizontal epistemic culture. During the interviews institution-specific cultures were expressed as well. These institution-specific cultures we chose to call the vertical epistemic cultures. Our study shows that the basic principle of the open access movement, namely to make all research freely available, has encountered difficulties when it comes to being incorporated within both the horizontal and the vertical epistemic culture. The statements of the postgraduates unanimously show that open access is viewed neither as a concept nor as a real publishing-alternative for them. We can conclude that the statements of the postgraduates show a similar conflict between the traditional publishing system and open access publishing that Cullen and Chawner identified. Research libraries should be aware of these cultures in order to be able to collaborate more efficiently with the postgraduates. / Program: Bibliotekarie

Vad berättar ljud för oss? Olika ljud ger olika konnotationer beroende på vem som lyssnar, vad den har för förkunskaper och erfarenheter. Lyssnandet är i allra högsta grad subjektivt. Vad har en filmmusikkompositör för ansvar? Är det viktigt att vara tydlig i vilka val av ljud kompositören gjort och varför just de ljuden valts ut? Spelar det egentligen någon roll när det subjektiva lyssnandet träder in? Behöver de ljud vi hör vara det vi tror att de är? Det här är några av de frågor som intresserar mig och ligger till grund för det ämne som jag har valt: experimenterande med ljud i filmberättande. I mitt examensarbete har jag både konstnärligt och i denna text reflekterat kring ämnet. / <p>Till uppsatsen följer bilagor i form av ljudfiler och en dokumentär kortfilm, <em>Vi Andra</em>, regi: Sharmarke Binyusuf och Manolo Diaz Rämö, klipp: Jakob Åsell, ljud: Gustaf Forsberg, produktion: Beatrice Pourbagher Garcia.</p><p>Länk till filmen går att få vid meljkontakt.</p>