Problembakgrund: Kompetens för tillväxt är ett nyskapat EU projekt som syftar till att hjälpa småföretagare i Sörmland att ta del av den kompetens som finns hos studerande på högskolan. Tanken med detta är att göra det tillgängligt för företag att utveckla sina verksamheter genom att gratis erhålla tjänster de annars inte hade haft råd med. Med anledning av att det är så pass nytt är det relevant att undersöka hur dessa samarbeten ser ut och vad de inblandade parterna, det vill säga studenterna, företaget, högskolan samt kompetens för tillväxt bör tänka på för att få ett lyckat resultat. Syfte: Att ta reda på vad de inblandade parterna i ett innovationssamarbete bör tänka på samt hur arbetet ska uppnå en vinn - vinn situation. Metod: Uppsatsen är skriven med en kvalitativ forskningsmetodik och med en induktiv ansats. Arbetet har grundats på en fallstudie där författarna har bedrivit deltagande observation av samarbetet med beställaren. Resultat: I resultatet redovisas faktorer som författarna finner relevanta för ett lyckat samarbete inom kompetens för tillväxt. Bland dessa faktorer nämns kommunikation, tillit, samarbetsmentor och kontrakt som de viktigaste.

Mälardalens högskola har utfört en omvälvande organisationsförändring. Denna förändring har skapat en stark negativ reaktion från personalen på Akademin förhållbar samhälls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie är att ta reda på varför personalen på HST är negativa/positiva till den omorganisation som har skett. För att ta reda på detta har jag använt mig av Oregs (2006) modell som använder sig av sex olika orsaker som kan påverka personalens attityd till förändringen. Jag har använt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkät gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009). Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn på organisationsförändringen är att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde åtgärdas genom närmare samarbete.

<p>En organisationskultur är unik i sig och varierar mellan organisationer och är själva kärnan i organisationen. Då få tidigare studier har gjorts om akademiska organisationskulturer inom högskolevärlden blev detta ett intresse och ligger till grund för studien. Undersökningsobjektet är Jönköpings International Business School, JIBS, och dess organisationskultur.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och öka förståelse för en del av JIBS organisationskultur. Vilka värderingar har de anställda om organisationskulturen och hur kommuniceras den, hur socialiseras de nya studenterna in i organisationskulturen av personal och ledning, och vad kommunicerar de artefakter som finns på JIBS, är de frågeställningar som har använts. Då detta var relativt outforskat är studien explorativ och är avsedd att ge en försmak av en del av JIBS organisationskultur. En kvalitativ metod valdes för att belysa organisationskulturen och genom 7 stycken samtalsintervjuer och en övergripande observation samlades det empiriska materialet in.</p><p>Resultaten av studien visar på att JIBS organisationskultur genomsyras av den akademiska värld de anställda lever och arbetar i. Kulturen är individualistisk, kritisk, heterogen, konfliktfylld, påverkad av förändringar som har skett, relativt dold och omedveten hos de anställda, samt oklar och obestämd men ändå påtaglig i organisationen. De anställda har en del gemensamma värderingar men som inte alltid överrensstämmer med organisationens värderingar. Det råder en ovisshet om vilken kultur de har, hur de kommunicerar den och vilken betydelse den har för organisationen och dess anställda.</p>

En organisationskultur är unik i sig och varierar mellan organisationer och är själva kärnan i organisationen. Då få tidigare studier har gjorts om akademiska organisationskulturer inom högskolevärlden blev detta ett intresse och ligger till grund för studien. Undersökningsobjektet är Jönköpings International Business School, JIBS, och dess organisationskultur. Syftet med uppsatsen är att beskriva och öka förståelse för en del av JIBS organisationskultur. Vilka värderingar har de anställda om organisationskulturen och hur kommuniceras den, hur socialiseras de nya studenterna in i organisationskulturen av personal och ledning, och vad kommunicerar de artefakter som finns på JIBS, är de frågeställningar som har använts. Då detta var relativt outforskat är studien explorativ och är avsedd att ge en försmak av en del av JIBS organisationskultur. En kvalitativ metod valdes för att belysa organisationskulturen och genom 7 stycken samtalsintervjuer och en övergripande observation samlades det empiriska materialet in. Resultaten av studien visar på att JIBS organisationskultur genomsyras av den akademiska värld de anställda lever och arbetar i. Kulturen är individualistisk, kritisk, heterogen, konfliktfylld, påverkad av förändringar som har skett, relativt dold och omedveten hos de anställda, samt oklar och obestämd men ändå påtaglig i organisationen. De anställda har en del gemensamma värderingar men som inte alltid överrensstämmer med organisationens värderingar. Det råder en ovisshet om vilken kultur de har, hur de kommunicerar den och vilken betydelse den har för organisationen och dess anställda.

Abstract Author: Cecilia Edling Title: First line managers’ experiences of work with the psychosocial work environment - a qualitative study in a university environment. Course: Master thesis of the main area work and health University: University of Gävle, Sweden Aim: Explore and describe experiences first line managers at universities and colleges have of working with the psychosocial work environment. Background: Problems with the psychosocial work environment are growing and is a diffuse area that can be difficult to know how to handle. First line managers have an important role by being a link between higher managers and subordinate employees, but it can also be a complex and difficult role. Metod: Qualitative method with qualitative content analysis. Result: Experiences are that conflicts are difficult to handle and that clarity in the role is affected by the organization of responsibility. The psychosocial work environment is perceived as difficult to work with and structural factors create stress for employees and difficulties for managers to handle. Conclusion: Many of the experiences, and which first line managers experience affects their work with the psychosocial work environment, are specific for universities and colleges. Keywords: psychosocial work environment, first line managers, university and college

Sköndalsinstitutet har bedrivit utbildning sedan 1905, då med kristen diakonal prägel, men genom en lång kamp beviljats statsanslag samt år 1964 fått sin högskolestatus. Med fokus på socialt arbete fick Sköndalsinstitutet år 1993 rätt att examinera socionomer. Idag har utbildning bedrivits i drygt hundra år och numera tillsammans med Ersta och Bräcke som tillsammans utgör Ersta Sköndal högskola Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärosätets kristna prägel och diakonala arv avspeglar sig på utbildningen och hur utbildningen förändrats sedan utbildningen ledde till en socionomexamen år 1993. Källmaterialet jag valt att utgå ifrån är kursplaner på socionomutbildningen mellan åren 1996–2014. De innehåller delkurser termin för termin. Genom att använda mig av en kvalitativ textanalys som metod i granskningen av källmaterialet hoppas jag kunna uppnå mitt syfte att förstå om, hur och varför socionomutbildningen på Ersta Sköndal högskola har förändrats. Genom att vidare använda mig, primärt, av en sekularisering teoretiskt perspektiv vid genomgången av den kvalitativa textanalysens undersökningsresultat min ambition att uppnå en större insikt i de faktorer som påverkat utbildningen i olika riktningar. Mitt resultat visar hur de kristna inslagen inledningsvis är tydliga men att de sedan försvinner helt ur socionomutbildningen. Undersökningens andra del fokuserar på de skillnader mellan utbildningarna, vad som förändras samt de faktorer som, jag ser, ligger bakom förändringarna av det kristna innehållet.

Denna kandidatuppsats har som syfte att ta reda på hur nyexaminerade journaliststudenter från Södertörns Högskola etablerar sig på en allt mer konkurrenskraftig arbetsmarknad. Prognosen säger att journalistjobbet kommer att minska på sikt, samtidigt som det Svenska Journalistförbundet under de senaste två åren tagit fram rapporter som står till grund för deras åsikt; det borde utbildas färre journalister. På andra sidan menar utbildningsansvariga från bland annat Södertörns Högskola och Mittuniversitetet att de årligen utbildar journalister där klara majoriteten av årskullarna får jobb inom journalistik eller journalistiknära områden. Frågan är då, hur orolig bör en journaliststudent idag vara inför framtiden?Studien är av kvantitativ karaktär, genomförd via enkätundersökningar över telefon. Enkäten är en vidareutveckling av en som använts på Södertörns Högskola tidigare till liknande undersökningar och rapporter. Resultatet är sammanställt från ett undersökningsmaterial på 102 enkätsvar från före detta journaliststudenter från Södertörns Högskola som avslutade sina studier 2012 och 2015. Enkätens består, till skillnad från ett par undantag, av svarsalternativ med fasta svar som undersökningspersonerna kunde välja mellan. Studiens svarsfrekvens är 65 procent.Resultatet visade att 62 procent av alla tidigare journaliststudenter som tillfrågats till denna undersökning arbetar idag med journalistik i någon utsträckning. När studenterna delades upp beroende på vilket program de läste visade sig att Södertörns äldsta journalistprogram, Journalistik och Multimedia, satte en större andel journalister i arbete (67 procent) jämfört med 55 procent studenter som studerat Journalistik med samhällsinriktning.

Distansutbildning har funnits i Sverige sedan 1800-talet. Tidigare forskning visar att det både finns positiva och negativa aspekter vid distansstudier, exempelvis kring flexibilitet och kommunikation. Denna studie undersöker studenters upplevda möjligheter och utmaningar med distansstudier. Studien har möjliggjorts genom skriftlig enkätundersökning med sju respondenter som studerat på högskola- eller universitet, vilka befunnit sig i en situation av distansstudier och bidrar med sina erfarenheter från sin studiesituation. Resultatet visar bland annat att kommunikation, teknik och flexibilitet ses som möjligheter med distansstudier, medan brist på social interaktion, disciplin och framförhållning ses som utmaningar.

The purpose of this thesis is to illustrate the causes of plagiarism in higher education and to discuss possible preventive measures against plagiarism. The study is basedon documents containing students´ explanations when being accused of plagiarism before the disciplinary board, as well as on interviews with staff in two colleges/universities in Sweden. This material is analysed with a qualitative approach, and the theoretical lenses used are ethics and information literacy. The result shows that the most common causes of plagiarism according to the students themselves are lack of knowledge, a problematic private situation or that somebody external is to blame. In some cases, several factors coincide. A number of preventive measures are suggested, such as emphasizing the values of the academic tradition, cooperation between different groups of staff and a more prominent role for the teachers in this work. The discussion brings up the different roles of librarians and teachers, and sheds light on the need for future research on how to further clarify the boundaries between the professions as well as their common ground.

Sammanfattning Det är många individer i Sverige som väljer att påbörja eftergymnasiala utbildningar med en målsättning att få ett stimulerande arbete inom sina utbildningsområden. I en del fall blir individer arbetslösa efter avslutade högskole- och universitetsutbildningar och det kan få negativa konsekvenser för individen och samhället. Syftet med vår undersökning har därför varit att utifrån våra respondenters berättelser, belysa och analysera de faktorer som har påverkat att de befinner sig i arbetslöshet. I syftet ingick även att undersöka huruvida de åtgärder som förespråkas av kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen bidragit till att etablera våra respondenter på arbetsmarknaden inom sina utbildningsområden. För att precisera syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Vilka faktorer är det, enligt respondenterna, som har påverkat att de befinner sig i arbetslöshet? Hur anser arbetslösa individer med universitets- eller högskoleutbildning att kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen borde arbeta för att på ett proaktivt sätt hjälpa dem att etableras på arbetsmarknaden? Hur kan individernas berättelser förklaras utifrån begreppen individ- och kontextsystem? Vi har använt oss av kvalitativ metod och intervjuat sju arbetslösa individer med eftergymnasial utbildning. De teoretiska utgångspunkterna som vi använt oss av Beckers Humankapitalteorin, Patton och McMahons System Theory Framework (STF) och Bourdieus kapitalformer. Undersökningens huvudresultat visar på att faktorer som bidragit till att respondenterna befinner sig i arbetslöshet är brist på arbetslivserfarenhet inom utbildningsområdet, brist på socialt nätverk och orättvisa. I resultatet framgår även att respondenterna uppskattade att de kompletterande aktörerna höll i workshops och seminarier men att de hade önskat att de kompletterande aktörerna hade fokuserat mer på individuellt stöd och att de haft större sociala nätverk. Nyckelord: Kompletterande aktör, arbetslöshet, högskola/universitetsutbildning, etablering och karriärutveckling.