Diabetes typ 2 innebär att kroppens vävnader som är beroende av insulin har blivit insulinresistenta. Sjukdomen kan vara svår att upptäcka och kan vara långt gången redan vid diagnostisering. Sjukdomen kan innebära stort lidande för patienten med ökat vårdbehov, långa vårdtider och förändrad livssituation. Första steget i behandlingen är livsstilsförändring, vilket kan förbättra sjukdomstillståndet. Livsstilsförändring kan även bidra till ökat välbefinnande och hälsa. Sjuksköterskan kan fungera stödjande i patientens hälsoprocesser och bör uppmuntra samt stärka patienten till förändrad livsstil. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med livsstils- förändring vid diabetes typ 2. 11 kvalitativa artiklar analyserades och sammanställdes i en litteraturstudie. I resultatet framkommer tre teman Omgivningens betydelse, Bryta tidigare mönster och Komma till insikt om sin situation. Det framkommer att patienter med diabetes typ 2 har behov av stöd för att göra och bibehålla livsstilsförändring. Stöd kan komma från vården, familj och närstående samt andra i liknande situation. Det visar sig att sjukdomen kan leda till en förändrad syn på sig själv samt ge känslor av skuld, sorg och värdelöshet. Patienter beskriver rädsla av att dö i förtid på grund av sjukdomen, vilket bidrar till en insikt om att sjukdomen är allvarlig. För att livsstilsförändringen ska bli långvarig behöver motivationen till detta komma inifrån. I diskussionen berörs varje tema. Patientens och sjuksköterskans ansvar diskuteras samt vikten av realistiska mål för ökad följsamhet i livsstilsförändringen. I studien diskuteras också hur vården kan bli bättre för patienten genom att ta in olika perspektiv. Psykiska påfrestningar som tillkommer sjukdomen bör ha större del i vården och sjukdomen kan ge en förändrad kropp som både kan begränsa och ge ny tillgång till världen.

<p>Mälardalens högskola har utfört en omvälvande organisationsförändring. Denna förändring har skapat en stark negativ reaktion från personalen på Akademin förhållbar samhälls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie är att ta reda på varför personalen på HST är negativa/positiva till den omorganisation som har skett.</p><p>För att ta reda på detta har jag använt mig av Oregs (2006) modell som använder sig av sex olika orsaker som kan påverka personalens attityd till förändringen. Jag har använt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkät gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009).</p><p>Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn på organisationsförändringen är att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde åtgärdas genom närmare samarbete.</p>

Mälardalens högskola har utfört en omvälvande organisationsförändring. Denna förändring har skapat en stark negativ reaktion från personalen på Akademin förhållbar samhälls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie är att ta reda på varför personalen på HST är negativa/positiva till den omorganisation som har skett. För att ta reda på detta har jag använt mig av Oregs (2006) modell som använder sig av sex olika orsaker som kan påverka personalens attityd till förändringen. Jag har använt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkät gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009). Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn på organisationsförändringen är att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde åtgärdas genom närmare samarbete.

Tidigare forskning har kommit fram till att digitaliseringen förändrar arbetssätten inom redovisning både genom att spara tid och material som papper och pärmar. Tidigare arbetsuppgifter utförs på kortare tid idag med hjälp av automatiseringar och digitala lösningar. Den teknologiska utvecklingen går snabbt framåt och i dagens samhälle måste företagen hålla sig ajour för att kunna konkurrera både när det gäller pris och tiden uppgifter ska utföras på. Arbetssätten förändras ständigt på bekostnad av personalens bekvämlighet och trygghetszon, de måste ofta förändra sina arbetssätt och utveckla sina färdigheter. Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen påverkar personalen på redovisningsavdelningen. Tidigare studier fokuserar ofta på redovisningsekonomens situation på redovisningsbyråer, vi har valt att fokuserar på medelstora företag som sköter sin egen redovisning. Genom en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer undersöker vi personalens attityd gentemot förändring när det gäller digitalisering av arbetssätt. Vi tar hjälp av modellen technology acceptance model konstruerad av Davis 1989. Studien visar att den digitala utvecklingen hos de undersökta företagen ligger på ungefär samma nivå som varandra. Respondenterna har en positiv attityd gentemot fortsatt digitalisering och reducering av monotona arbetsuppgifter. Det kommer alltid att finnas ett visst motstånd mot förändring men att det går att övervinna med rätt information. Resultatet stärker tidigare studiers resultat att för de enskilda individerna är det framför allt användarvänligheten och den upplevda nyttan som är de drivande faktorerna. Däremot kan de inte alltid välja de bäst lämpade programmet då det också är kostnads- och tidsbesparingar som påverkar inköpen. Respondenterna ser positivt på framtiden och ser den fortsatta digitaliseringen som välkommen hjälp i deras yrke.