Högskolorna utbildar fler journaliststudenter, men antalet arbetstillfällen i branschen ökar inte alls i samma takt. För att belysa det här förhållandet har fyra företrädare för olika journalistutbildningar på högskolenivå intervjuats – vid Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Intervjuerna har genomförts genom en halvstrukturerad metod. Huvudfrågorna i de halvstrukturerade intervjuerna har varit journalistutbildningens uppgift och ansvar, vad journaliststudenterna bör kunna och hur väl de är anpassade för arbetslivet samt vilken attityd studenterna har till sin utbildning. Intervjupersonernas uttalanden har jämförts med bland annat Högskoleverkets utvärdering av journalistutbildningarna, där begreppet högskolemässighet, att vissa kvaliteter skiljer ut högskolornas utbildningar från övriga, är centralt. Studien visar ett synsätt där studenternas behov och önskemål tillvaratas och där målet för de intervjuade är att studenterna ska vara anpassade till arbetsmarknaden. Företrädarna för högskolorna är relativt nöjda med sina utbildningar och tror att även journalisterna är tillfredsställda. Det finns också en strävan att blanda momenten i utbildningarna så optimalt som möjligt, för att göra utbildningarna mer högskolemässiga. Studenterna ska med andra ord erhålla särskilda akademiska kunskaper i kombination med att de också anpassas till yrkeslivet. Sökandet efter den optimala utformningen av utbildningsprogrammen ska förhoppningsvis ske med hänsyn till balans i integrationen mellan teori och praktik, anser högskolornas företrädare. Vidare menar de att studenternas medelålder ska vara tillräckligt hög och att dessas följsamhet i såväl teknisk utveckling som tendenser på arbetsmarknaden vad gäller exempelvis anställningsformer ska vara god.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat ledarskap.

Offentliga aktörer styrs allt mer mot att tillsammans möta och finna lösningar på framtida utmaningar. Samverkan blir ett sätt för berörda parter att samordna resurser, dela kompetenser och formulera gemensamma plattformar och åtgärder. Exempel på sådana aktörer är kommuner och universitet eller högskolor, som bl.a. samverkar kring kompetensförsörjning, forskning och regional utveckling. Den här typen av samverkan ligger utanför aktörernas formella beslutsordning, vilket gör att de tillsammans måste komma överens om former för hur samverkan kan organiseras och styras. Syftet med denna studie är att undersöka hur samverkan mellan universitet och kommun organiseras och styrs. Som teoretiskt perspektiv används nätverksstyrning. Det empiriska underlaget utgörs av en fallstudie där analysobjektet är ett samarbetsavtal mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet, kallat Lyskraft. Fallstudien används för att undersöka hur organisation och styrning av samverkan genom nätverksstyrning kan förstås. Analysen grundar sig på fyra centrala begrepp inom teorin om nätverksstyrning: motiv, ömsesidighet, struktur och resultat. Motiven till samverkan relateras mycket till etableringen av ett campus i kommunen samt till viljan att skapa en ”kunskapsbro” mellan parterna. När det gäller ömsesidighet tar den sig bl.a. uttryck i viljan att utveckla campus och skapa förutsättningar för studenterna att dels bedriva studier och dels komma ut i arbetslivet. Men det finns också ett djupt förtroende och en ömsesidig vilja att upprätthålla samarbetet. Strukturen kring samarbetet består i ett formellt ramavtal, en basfinansiering, en beslutande ledningsgrupp med beredande sakområdesgrupper, kontaktpersoner med ansvar för det löpande arbetet samt rutiner för dokumentation och uppföljning. Mötesplatserna har en viktig funktion som kontaktförmedlare och dörröppnare, medan finansiering och implementering av gemensamma aktiviteter snarare sköts av respektive parts ordinarie verksamheter än i en gemensam utförarorganisation. Resultaten är flera, och kan beskrivas dels som konkreta projekt och aktiviteter och dels som mer mjuka värden som förtroende, tillit och öppna kontaktvägar. Studien visar att det stora värdet med samverkan är att genom förtroendeskapande kontakter, identifiering av gemensamma motiv av ömsesidigt intresse samt regelbundna mötesplatser lägga grunden för konkreta samverkansaktiviteter i nästa led, på operativ nivå i respektive organisation.

Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning. När det gäller privata och offentliga organisationer finns det en hel del olikheter som bidrar till hur man jobbar inom respektive område. Riktlinjer, tillvägagångssätt, mönster och inte minst marknadsmiljö skiljer privata organisationer från de offentliga. Inom den privata sektorn har organisationer större valfrihet när det gäller bestämmandet av priser och organisationsstruktur. Inom den offentliga sektorn sker bestämmandet och beslutsfattandet på en högre hierarkisk nivå. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera aspekter av interprissättning inom offentlig högskolesektor. Metod: I studien används en kvalitativ undersökningsmetod där urgångspunkten är semistrukturerade intervjufrågor. Personliga intervjuer hålls med ekonomichefen samt de olika institutionernas prefekter inom Södertörns Högskola(SH). Resultat och slutsatser: Sveriges Universitet och Högskole Förbund (SUHF) har tagit fram en redovisningsmodell som har implementerats av 40 olika högskolor/universitet i Sverige. Denna modell har även används på SH sedan år 2010. I enlighet med SUHF modell så strävar man efter full kostnadstäckning. Med fullkostnadstäckning avses att man täcker kostnadsbärarens direkta och indirekta kostnader. Till stor del ser man positivt på användandet av internprissättning inom SH då den tycks ge en rättvisande bild, ökad kostnadsmedvetenhet samt underlättar uppföljning av budget och kontroll av intern styrning. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utföra en större studie av liknande karraktär. Inom offentlig verksamhet till exempel, sjukhus, landsting och kommuner. En bredare empiri skulle bidra till en bättre generalisering mellan slutsater och den teoretiska referensramen.

Examensarbetet inom produktutveckling - konstruktion har utförts under perioden april till juni 2012 och omfattar 15 högskolepoäng, en högskoleingenjörsexamen. Examensarbetet skrivs för Mälardalens Högskola.Efter kontakt med projektgruppens handledare Philip Järpenby påbörjades arbetet med att kartlägga underhållet, samt utveckla ett underhållssystem för AT Modellprodukter AB i Eksjö, Småland. AT Modellprodukter AB hade då ingen koll på vilket underhåll företagets fabrik krävde. Även få verktyg användes för att öka förståelsen kring begreppet underhåll, eller för att få någon sorts styrning på underhållet i verksamheten.Med produktutveckling i åtanke har projektgruppen använt sig av diverse produktutvecklingsverktyg för att kunna presentera det underhållshjälpmedel som presenteras i den här rapporten. För att nå bästa möjliga resultat så har produktutvecklingsverktyg anpassats efter projektets behov.En stor del i examensarbetet har varit att gå in på djupet vad begreppet underhåll egentligen innebar i praktiken. Detta ledde projektgruppen till att åka på flertalet studiebesök för att undersöka hur underhåll bedrevs idag. Även en konkurrensanalys gjordes för att se vilka krav resultatet hade på sig.Efter en omfattande idégenerering och diskussion med AT Modellprodukter AB kunde projektgruppen enas om hur underhållssystemet skulle se ut och vad som skulle finnas i systemet. Tidigt i projektet visste projektgruppen att AT Modellprodukter AB ville att underhållssystemet skulle integreras i deras Intranät, vilket projektgruppen genom examensarbetet har tagit hänsyn till.Utöver arbetet med att ta reda på vad som AT Modellprodukter AB:s underhållssystem ska innehålla har projektgruppen även utvecklat en mall som beskriver underhållet för en produkt på ett enkelt och effektivt sätt, samt utvecklat ett förslag på hur operatörer och ledning ska påminnas frekvent om vilket underhåll som för dagen är högst prioriterat.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur och i vilken utsträckning före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola etablerar sig på den journalistiska arbetsmarknaden. För att få en bild av den journalistiska arbetsmarknaden undersöks i den här studien vad de före detta journalistikstudenterna har för anställningar, och om anställningsformen skiljer sig beroende på hur många år en före detta journalistikstudent varit tillgänglig på arbetsmarknaden. Hur de före detta journalistikstudenterna ser på sina möjligheter inom branschen, vad de har för mål med sina nuvarande arbeten samt vad de tror om sina möjligheter att nå målen i förhållande till vilken anställningsform de har undersöks också i den här studien. För att knyta ihop detta diskuteras hur arbetsmarknad och anställningsförhållanden påverkar journalisternas autonomi och deras ställning som yrkesgrupp. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och undersökningsmaterialet består av 436 före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola. De före detta journalistikstudenterna är telefonintervjuade och har besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 74 procent. Studien visar att en tredjedel av Södertörns högskolas före detta journalistikstudenter arbetade som journalister i en fast anställning vid svarstillfället. Vidare arbetade en tredjedel i en tillfällig anställning eller som frilans och resterande var inte yrkesaktiva inom journalistik överhuvudtaget. Av de som läste sin sista termin för fem år sedan hade dubbelt så många en fast anställning i förhållande till de som läste sin sista termin för två år sedan. De allra flesta har fått sitt arbete genom någon slags kontakt och vanligaste vägen till kännedom om arbete var genom praktik eller tillfällig anställning. En viktig slutsats i den här studien är att arbetsmarknaden för journalister är uppdelad mellan fast anställda och tillfälligt anställda, vikarierna är de som i högst utsträckning vill vara kvar på sina arbetsplatser om tre år men få av dem tror att de kommer vara kvar. Studien visar att de allra flesta yrkesaktiva före detta journalistikstudenter från Södertörns högskola bedömer sina möjligheter på den journalistiska arbetsmarknaden som goda (över medel). I analysdelen sammankopplas insamlad empiri med tidigare journalistikforskning och teorier om det nya arbetslivet. De flesta av studiens resultat går i linje med tidigare forskning kring journalisternas arbetsmarknad. Det finns inte särskilt mycket forskning på hur kontakter inom mediebranschen spelar in vid rekryteringsprocesserna och därför anser vi att denna studie tillför något nytt och viktigt på det journalistiska forskningsfältet!

Södertörn University was built in the suburb of Stockholm to bring hope for students that aren’t used to study. Ever since the university was built there has been a debate on internet message boards such as Flashback and a discourse has developed in the recent five years. The public discourse has had a negative influence on how the university is perceived by the public. The purpose of this study is to analyze how this discourse has developed the image of the university and how it has evolved. The empirical material consists of messages from the Flashback message board and two electronic articles from Svenska Dagbladet, "Ge Södertörns högskola en ärlig chans att växa" and "Högskolefusk ökar- Södertörns storsatsar". In this study I have processed the material from a thematic analysis and a discourse point of view in a textual interpretation of the board messages and the SvD articles. The result shows that the university's status is presented as low due to negative attitudes among the message board writers. The articles – in contrast - show a positive image of the university and have a less critical position. The criticism is not aimed at Södertörn University as an institution, but the students who attend the university.

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Likabehandlingsprincipen är en mänsklig rättighet av stor vikt. För att tillför-säkra likabehandling finns det uppställda förbud mot diskriminering. Ibland räcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva åtgärder måste vidtas för att främja jämlikheten i samhället. De undantag från diskrimineringsförbu-den som finns i såväl EU-rätten som i den svenska rätten öppnar upp för möj-ligheten att tillämpa positiv särbehandling i syfte att skapa ett mer jämlikt sam-hälle. Det primära syftet med denna uppsats är att utreda var gränsen går mel-lan positiv särbehandling och olaglig diskriminering.</p><p>Användandet av positiv särbehandling är omdebatterat och frågan om möjlig-heten ska tillämpas är kontroversiell. Motståndarna hävdar att den diskrimine-ring som lagstiftaren initialt ville bli av med kommer tillbaka i samband med att särbehandlingen tillämpas. De anser inte att det är möjligt att skapa jämlik-het genom att någon blir bortvald på bekostnad av någon annan. Förespråkarna däremot anser att den positiva särbehandlingen är nödvändig för att uppnå jäm-likhet och att åtgärder i likhet med positiv särbehandling måste finnas. De häv-dar att fördelarna med positiv särbehandling är så stora att de uppväger de nackdelar som de bortvalda drabbas av.</p><p>Formuleringen av såväl diskrimineringsförbuden som av undantagsreglerna till dessa förbud är svepande och deras tillämpningsområde går inte att utläsa ur lagstadgandena. När klarhet inte ges i lagtexten har det istället varit upp till EU-domstolen och de svenska domstolarna att avgöra var gränsen går mellan positiv särbehandling och olaglig diskriminering. Det som framkommit vid domstolsprövningarna är att den starka formen av positiv särbehandling, även kallad kvotering, inte är tillåten enligt varken EU-rätten eller svensk rätt. Kvo-tering som metod är för ingripande genom att den ger automatiskt och ovillkor-ligt företräde, utan möjlighet att välja någon annan än de som utsetts som efter-satta eller underrepresenterade.</p><p>Tillåtligheten av så kallad vanlig positiv särbehandling måste bedömas från fall till fall. EU-domstolen har uppställt ett antal kriterier som måste vara uppfyllda för att särbehandlingen ska omfattas av undantagen till diskrimineringsförbu-den. Åtgärderna som vidtas ska bland annat stå i proportion till ändamålet och när en jämförelse görs mellan de med likvärdiga eller nästan likvärdiga meriter måste det finnas utrymme att beakta personernas samtliga personliga förhål-landen. Det ska med andra ord inte handla om att ge någon automatiskt företrä-ii</p><p>de, utan om mer talar för att en sökande som inte är underrepresenterad eller eftersatt ska väljas så ska den möjligheten finnas. Tillåtligheten är beroende av vilka omständigheter som råder i varje enskilt fall, vilket gör att något generellt svar inte kan ges på frågan om när positiv särbehandling får tillämpas.</p><p>Slutsatsen är att den starka formen av positiv särbehandling, kvotering, alltid utgör olaglig diskriminering när metoden används. Den vanliga formen av po-sitiv särbehandling däremot utgör inte olaglig diskriminering under förutsätt-ning att de villkor som uppställts av EU-domstolen är uppfyllda i varje enskilt fall. En individuell bedömning måste alltid genomföras för att få ett svar på frågan om den positiva särbehandlingen är tillåten eller som den utgör olaglig diskriminering.</p><p>Slutligen är min åsikt att den positiva särbehandlingen inte kan ses på det sätt som den gör idag. Det är inte svart eller vitt utan mycket beror på hur särbe-handlingen tillämpas. Den positiva särbehandlingen, tillsammans med andra åtgärder, kan utgöra ett fungerande instrument för att främja jämlikheten. Det viktigaste är enligt min mening att den positiva särbehandlingen inte är det enda redskap som används samt att särbehandlingen tillämpas i de situationer där den kan få störst resultat.</p></strong></p>

The aim of this essay is to study how the University Church is represented in student newspapers. By conducting an inductive thematic analysis on sixteen articles chosen from newspapers distributed by the student union at three Swedish universities, the main purpose of the study is to further understand the role and function of the University Church in a contemporary Swedish context. Three themes emerging from the initial step of the thematic analysis were chosen for further analysis: (1) a secularized church?, (2) provocation and (3) reasons to seek out the University Church. The themes were then highlighted by two theoretical perspectives: Mark Chaves’ theory of internal secularization and a theoretical framework developed by Anders Bäckström with the aim to explain the role of the church as a welfare agent in Sweden. The study shows that the University Church is portrayed as both an ambiguous and complex organization. On one hand, the material shows that the University Church is expected to serve as one student welfare provider among several others on campus. On the other hand, the University Church is blamed for enforcing the dominating Christian hegemony and thus excluding students belonging to other faith traditions. On a macro level, the study shows that the University Church’s intentions do not always correlate with the expected role of the church expressed by critics. Consequently, the University Church seems to struggle with finding its role, much like the Church of Sweden has done since the disestablishment in 2000. On a meso level, secularization of religious authorities was noticeable in the material as university chaplains are depicted spending a majority of their time on providing student welfare. However, no general decrease in the religiosity of the overall church organization could be confirmed in the study. In conclusion, the study shows that the potential secularized nature of the University Church is not necessarily perceived as negative by students. Instead, the University Church has the potential to become a hybrid institution, bridging the gap between the religious and the secular sphere at Swedish universities.

Either if you are a company or a state owned organization, in our case Sodertorn University collage, it is very highly demanded and needed that there is a well-defined definition of the area you perform in. It is also highly recommended that you have an accurate and informal profile of the type of company you are and that you have an effective communication to your surroundings, so that they can perceive it the way the company wishes mediate the message. In this essay we have tried to explain the kind of profile Sodertorn University collage has, and how its current students perceive this profiling strategy. Sodertorn University collage profiles itself through three significant areas: the school claim themselves to be multicultural, multiscientific in an aspect when it comes to courses and programs, and as a school with an ambition to educate and form more critical thinking students. This has become Sodertorn University collages trademark and is quite significant for the school, something that we have examined in our survey among the current students. What we will examine in our essay will only be the two first mentioned components, multicultural and multiscientific programs and courses. We have also had the intention to do a comparison with an earlier essay from 1997 made by two economics students, and put our results in contrast to the earlier results since there were no previous research after this one. We also wanted to see if the profile of the school accordingly to the three components mentioned above was more or less accurate or not to the image that the students had. Our survey was done on 95 students currently studying on Sodertorn University collage; along with an interview with the temporary information manager to find out if the whether the profile was perceived in an accurate way or not. We also used litterateur that has helped us get more insight in the problem surrounding a profile, an image and an identity and how the dynamics surrounding these there takes place. We have also tried to do a comparison on how Sodertorn University collage defines the first two components in their profile and how the students define the same components. What we can conclude is that the students perceive and understand the meaning of multiscientific courses and programs, but when it comes to the definition of the multicultural word the students seem to have a much more restrained definition in comparison to the schools way of defining the word. This definition may result from an action taken by Sodertorn University collage to be more discreet about this fact.