Dagens samhälle sägs vara byggt för alla, trots det stöter många med funktionsnedsättningar på problem i vardagen som hindrar dem från att känna sig som en i mängden. Högskolan i Gävle har visat sig ha brister gällande tillgängligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle 2011. Examensarbetets mål är att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlätta undersökningen valdes de större entréerna på skolan ut. Teorimaterialet är uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material. Sökandet efter vetenskapliga artiklar gjordes på webbsidor såsom Taylor & Francis Online, Academic Search Elite och Web of Science. Dessa hittades på databasen som Högskolan i Gävles bibliotek ställer till förfogande och de sökningar som gjordes var då efter relevant litteratur som kretsar kring funktionsnedsättningar och framkomlighet i byggnader. Undersökningen grundar sig på två laborationer som namngetts till laboration 1 och 2. I laboration 1 uppmättes ny mätdata och jämfördes med tidigare framtagen litteratur-data som beskriver vad som är acceptabelt då man ska ta sig fram med rullstol. Mätdatat består av mått och kontroll av befintliga hjälpmedel på plats. Laboration 2 bestod av ett rullstolstest som utgick från en tidigare upprättad kontrolleringsmall. Detta test gick ut på att själv uppleva problemen och genomgå testen utifrån en verklig upplevelse. Resultaten från båda laborationerna visade att många entréer har stora brister på de flesta punkterna. / It is claimed that the modern society is built for everyone, yet many individuals with disabilities encounter problems in their everyday life that prevent them from feeling like a part of society. University of Gävle has been proven to have insufficiencies regarding availability. This has been exposed in surveys conducted by students in the Building Engineering Program. This thesis aims to identify the problems that exist at the ramps and entrances. To facilitate the investigation, the major entrances to the school were selected. The theoretical material consists of BBR 2014, Bygg ikapp 2014 and websites with related content. To find scientific articles websites such as Taylor & Francis Online, Academic Search Elite and Web of Science was used. These articles were discovered in the database in the library of The University of Gävle and the searches related to relevant literature that revolves around disabilities and accessibility in buildings. The study is based on two labs that has been named lab one and two. In lab one, the entrances were measured and this data was compared with previously established literature-data that describes what is acceptable when you are using a wheelchair. This data consists of measurements but also an inspection of existing resources. Lab two consisted of a practical test with a wheelchair and was based on an existing template used in checking accessibility. The purpose of the second test was to experience the problems firsthand and undergo these tests as a real-life experience. The results from both labs were very poor and many entrances showed major flaws at most checkpoints.

Detta examensarbete omfattar 15 högskolepoäng och skrivs på Mälardalens Högskola i Eskilstuna med inriktning produktdesign – industriell design. Arbetet genomfördes under vårterminen, april till juni 2014 där en grupp på två personer utvecklade ett trappräcke på Lundbergs produkter AB i Nyköping. Lundbergs tog kontakt med gruppen innan start och presenterade fyra stycken uppdrag. Uppdraget var att utveckla Ekerö räcke i metall, där målet var att få räcket monterbart i trappor och gruppen blev tilldelad en kravspecifikation på vad företaget förväntade sig utav slutprodukten. På grund av den stora säkerhetsfrågan hos ett trappräcke behövdes en analys på problemet och de krav som ställdes på produkten. Gruppen började med att undersöka hur en trappa kunde vara konstruerad för att senare kunna sätta krav på trappräckets utformning. Eftersom det finns så många komponenter på den befintliga produkten så uppstod det många problem när räcket monterades i en vinklad konstruktion. Dessa problem dokumenterades och samlades ihop i olika kategorier så att gruppen senare kunde fokusera på varje område i idégenereringen. I kravspecifikationen var ett av kraven att följa boverkets regler angående trappräckesbyggen. Efter en sammanställning av boverkets regler så hade gruppen tillräckligt med material för att göra en idégenerering. I nästa skede påbörjades idégenerering med hjälp av metoden Brain Writing. Gruppen fokuserade på varje område var för sig där en större mängd idéer blev till ett fåtal som kom att kallas koncept. Med hjälp av verktyg som Pughs matris och QFD samt företagets tankar så uteslöts vissa koncept och andra vidareutvecklades. Efter att ha utvecklat två större koncept av tretton mindre så presenterade gruppen dem för uppdragsgivaren. Mötet resulterade i en kombination av båda koncepten så kunden får möjligheten att montera efter sitt egna val. När slutkonceptet var bestämt började gruppen tillverka en prototyp i skala 1:1 med hjälp av 3d-skrivare samt trä- och metallverkstaden. När gruppen arbetade på prototypen upptäcktes en risk där ett av koncepten lätt gick sönder vid montering. Då valdes koncept 1B istället för koncept 1C. Examensarbetet resulterade i en produkt som efterliknade Ekerö räcke i metall, som dessutom har många möjligheter att anpassas efter kundens krav, önskemål och kreativitet. / <p>Detta examensarbete är konversiellt, vilket är anledningen till de censurerade bilderna.</p>

Vi har i arbetet med denna uppsats studerat hur och i vilken utsträckning före detta studenter från Södertörns högskolas fyra journalistprogram etablerar sig på den journalistiska arbetsmarknaden.  Med hjälp av en enkät har vi intervjuat 149 personer två respektive fem år efter att de avslutat sina studier. Snarlika undersökningar har genomförts vid tre tidigare tillfällen, och vi har även kunnat använda resultaten av dessa i vår analys. Vi har undersökt många olika faktorer, till exempel vilket program respondenterna gått, hur gamla de är, och i fall de studerat något annat utöver journalistik. Vi har också ställt frågor om vilka kompetenser respondenterna själva upplever sig ha nytta av i sitt journalistiska arbete, och huruvida de önskar att utbildningen hade innehållit mer eller mindre undervisning inom dessa områden. Vi har även studerat vilka elever som etablerar sig inom de till journalistik närliggande branscherna PR och kommunikation. Vi har kunnat konstatera ett antal olika samband. De tillfrågade som gått programmet Journalistik och multimedia (förkortat JMM) har journalistiskt arbete i betydligt högre utsträckning än övriga. Allra lägst etableringsgrad har de som vid intervjutillfället var äldre än 35 år. En annan faktor som påverkar är ifall respondenten har erfarenhet av andra eftergymnasiala studier än de som ingår i utbildningsprogrammet. Är så fallet är sannolikheten mindre att personen arbetar journalistiskt. / In this thesis we have studied how and in what extent former students at Södertörn University’s four journalism programs establish themselves in the journalistic labor market. This is accomplished through a survey of 149 students that graduated from these programs two respectively five years ago. Similar studies have been done three times before and we have also been able to use those in our analysis. Many factors have been studied, e.g. what program the students attended, the age of the students and if they have studied any subjects other than those at their journalistic program. In our survey the respondents have answered what kind of knowledge they think is most useful to them and what knowledge they feel they would like to have acquired more or less of from the journalistic program. We have also studied which of the students who establish themselves in the labor markets of public relations and communication. Several correlations between these variables are established in this thesis. Those who have attended the program Journalism and multimedia establish themselves in the journalistic labor market in a higher extent than students in the other programs. The students who are over 35 years of age at the moment of the survey are established at a considerably lower extent than younger students. Another factor that affects in what extent the students establish themselves is if they have studied any subjects other than those at their journalistic program. In those cases, the probability of those people working with journalism is considerably lower.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur musikstudenter med individuell undervisning upplever fenomenet relationen till sina lärare, på och utanför lektionstid. För att kunna uppnå detta syfte utgår studien från följande forskningsfrågor: Vilken relation erfar musikstudenter med individuell undervisning att de har till sina lärare?, Hur erfar studenterna den kommunikation som sker utanför undervisningens ramar? och Hur ser en önskad relation till en lärare ut enligt studenterna? Studien är en kvalitativ fallstudie på en svensk högskola med fyra musikstudenter och tar ett avstamp i det teoretiska perspektivet fenomenologi. Forskningsmetoden för studien är semistrukturerade intervjuer, som sedan transkriberats och analyserats med tematisk analys. Resultatet presenteras i tre övergripande teman, en för varje forskningsfråga. Dessa tre temana är relationen till lärare, kommunikation utanför undervisningens ramar och en önskad relation. Det första, fenomenet relationen till lärare, präglas av en variation av upplevelser och beskrivs i ett spektrum från nära privata relationer till opersonliga relationer. Den sammantagna slutsatsen gällande relationen till lärare är att upplevelserna varierar beroende på vilken lärare och vilken student relationen gäller. Det andra temat rör kommunikationen mellan lärare och studenter. Här erfar studenterna det som praktiskt med kommunikation via sms, Facebook Messenger och tal. Däremot är studenterna kritiska till lärare som pratar skitsnack om andra studenter. I det tredje temat beskrivs fenomenet en önskad relation. Slutsatsen kring detta är att en önskad relation ska vara ett samarbete och att studieresultatet är viktigare än relationen till läraren. I det påföljande diskussionskapitlet sätts resultatet i förhållande till tidigare litteratur och forskning samt det teoretiska perspektivet fenomenologi. / The purpose of this study is to examine how music students with one-to-one tuition experience the phenomenon of the relationship with their teachers, on and off lesson. In order to achieve this purpose, the study is based on the following research questions: What relationship do students with individual education experience with their teachers?, How do the students experience the communication that goes beyond the framework of the teaching? and What does a desired relationship with a teacher look like according to the students? The study is a qualitative case study at a Swedish university with four music students and takes its starting point in the theoretical perspective phenomenology. The research method for the study is semi structured interviews, which were subsequently transcribed and analysed with thematic analysis. The result is presented in three overall themes, one for each research question. These three themes are the relation to teachers, communication outside the framework of the teaching and a desired relationship. The first theme, the relationship to teachers, is characterized by a variety of experiences and is described in a spectrum from close private relations to impersonal relationships. The overall conclusion regarding the student relationship to the teacher is that the experiences vary depending on which teacher and student the relation is between. The second theme concerns communication between teachers and students. The students experience it as practical with communication via SMS, Facebook Messenger and speech. On the other hand, the students are critical of teachers who speak in negative ways about other students. In the third theme, the phenomenon a desired relation is described. The conclusion about this is that a desired relationship should be a collaboration and that the student’s study result is more important than the relationship with the teacher. In the following discussion chapter, the result is put in relation to previous literature and research and the theoretical perspective phenomenology.

Vi verkar i en musikindustri där de med makt får mer makt och de utan makt får ännu mindre makt. Musiker och producenter är vårdslösa i sitt medskapande av industrin genom att jaga kändisskap och uppmärksamhet vilket skapat kryphål för affärsverksamheter att ta etiska ställningar om de vill utnyttja det eller inte. Dessa socialkulturella normer och moralstrukturer kommer till ytan genom att ifrågasätta bland annat när en musiker “lyckats” och vad en musiker är och ställa sig frågan varför. På så sätt utforskar vi gråzoner i våra kulturella värdegrunder. Eftersom musikindustrin växer rhizomatiskt kommer jag kartlägga och synliggöra vad som utgör de maktstrukturer som existerar, därefter kommer jag med rhizomatik och experimenterande design som metod utforska flyktlinjer i form av en musikproduktion där vi rör oss mellan maktstrukturer i alla dess former. / We operate in a music industry where the ones with power get more power and those with  less power gets even less of it. Musicians and producers are reckless in their co-creation of the industry by hunting attention and fame which have created loopholes for businesses to make ethical decisions if they want to exploit it or not. These social-cultural norms and moral structures floats to the surface by questioning, among other things, when a musician have “succeded” and what we define as a musician. In that way we explore the grey areas in our cultural values. Since the music industry grows rhizomatically, I will map and highlight what constitutes the power structures that exist, therefore I will use rhizomatics and experimental design as methods by exploring lines of flight in the form of a music production where we move through power structures in all of its forms.

I en värld där teknologin rusar fram med stormsteg får universitetens och högskolornas webbplatser en allt större betydelse när blivande studenter söker information om framtida skolor och dess utbud i form av bland annat utbildningar. Denna studie undersöker ifall det finns några standarder eller återkommande designmönster på webbplatsers användargränssnitt för akademiska utbildningar och hur blivande studenters uppfattar och navigerar sig på universitetswebbplatser. Genom att plocka ut 30 svenska universitet och högskolor gjordes ett urval på följande 4 webbplatser som alla hade något i gränssnittsutformningen som skiljde dem åt. Dessa var Luleå tekniska universitet, Karolinska institutet, Linköping universitet och Malmö högskola. De jämfördes när 16 testpersoner utförde 5 uppgifter per webbplats för att bedöma användbarhet och navigation. Studiens resultat visar att skillnaderna var påtagliga och att det fanns stora förändringar hur de blivande studenterna genomförde uppgifterna på de olika webbplatserna räknat i avklarade uppgifter, tid, klick, errors och helhetsomdöme. Malmö högskola blev utvald, utifrån en sammanställd tabell på 30 svenska universitet och högskolor, i och med att den webbplatsen hade de allra vanligaste förekommande värdena utifrån tabellen. Det var även den webbplatsen som i resultatet hade de lägsta tids- och klicknoteringarna. Däremot fick Linköpings universitet högst betyg av användarna och var endast den webbplatsen som alla uppgifterna utfördes på till sin slutdestination. Slutsatsen drogs bland annat att utformningen av användargränssnitt på svenska universitet och webbplatser skiljer sig åt och att det kan få tydliga konsekvenser att ta ut svängarna för mycket i gränssnittsutformningen.

Smakbas – Gourmet Grön är en webbplats som ska kommunicera den gröna maten och marknadsföra Gourmet Gröns smakbaser. Webbplatsen innehåller information och bakgrund om smakbaserna, samt hur man jobbar med dem. Det finns även en lite annorlunda receptbank där besökaren kan titta på recept. / Detta är en reflektion på en digital medieproduktion.

Vi började vårt projekt med grunderna till verktyg för att utveckla spel i 2d. Dessa ämnade vi färdigställa under projektet och med dem utveckla en speldemo. Eftersom vi hade gemensamma visioner om spelutveckling så bestämde vi oss för att samarbeta, och fokusera på våra respektive områden. Med att utveckla egna verktyg ville vi få en större förståelse för de grundläggande mekanismerna av en spelmotor och möjligheten att påverka dessa efter våra specifika behov. Det var också för att hålla koden fri från licensierade komponenter för att i framtiden kunna underlätta distribution. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

Bakgrund: Drogbruk är ett fortsatt växande folkhälsoproblem bland ungdomar och unga vuxna. Droger är skadligt för individen att bruka, framförallt med tanke på risken till beroende preparatet medför. Individens attityd kopplas ofta ihop med människans beteende och för att förstå personens handlingar är det angeläget att undersöka individens inställning till narkotika. Syftet: Studien syftar till att studera inställningen hos gymnasieelever i årskurs 3 och högskole-/universitetsstudenter gentemot narkotika samt om inställningen hos gymnasieeleverna och högskole-/universitetsstudenterna skiljer sig beroende på kön, kommun och utbildningsnivå i Örebro kommun och Västerås kommun. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign. Den aktuella studiens enkät har inspirerats genom att tillämpa en tidigare använd skala. I urvalet är 17 årskurs 3 gymnasieelever och 145 högskole-/universitetsstudenter inkluderade. Resultat: Föreliggande studie visar att 79% av respondenterna inte ansåg att narkotika borde bli lagligt att använda sig av. Medelvärdet för negativa attityder blev slutligen 14 och för positiva attityder landade medelvärdet på 6. Det vill säga att majoriteten av respondenterna hade en negativ inställning till narkotika. Männen har en positivare inställning till narkotika jämfört med kvinnorna. Slutsats: Det finns märkbara könsskillnader bland ungdomar när det talas om attityden till narkotika där kvinnors inställning till narkotika är negativare jämfört med männen. Inga samband kunde hittas vad gäller utbildningsnivå eller kommun. Negativa attityder är vanligare än positiva attityder.

The study aimed to explore the experiences of dual career (DC) among Swedish student-eSport players from a holistic perspective, and focused on the challenges faced in DC, the coping strategies used, and how DC influenced the student-eSport players. Interviews were conducted with 7 student-eSport players enrolled in an upper secondary school or university providing DC supportive resources. The participants were all males between 16 and 22 years of age (M= 18, SD= 2.16). The works of Stambulova et al. (2015) and Henriksen (2010) served as foundations in creating the two semi-structured interview guides used by the authors. The authors performed a thematic analysis of the data to identify experiences relevant to the concepts of dual career and athlete talent development. The results showed that the participants’ experienced challenges related to eSports, school, and their private lives. Their private lives were perceived to be the most challenging due to the need of balancing their time between their meaningful relationships and DC demands. Coping strategies claimed to be used were time management, physical activity, and relying on their supportive network. The supportive network encompassing the coach, school environment, friends, partner, and family were identified as a coping resource in congruence with the participants’ individual skills. Positive influence of DC on the student-eSport players was found in both academical and eSport, but negative in private life due to experiencing a lack of time to dedicate to family and friends. The results of the study reveal that Swedish student-eSport players’ DC experiences share similarities with those experienced by student-athletes in traditional sports, and highlights challenges and positive benefits associated with combining eSports with studies. / Studiens syfte var att utforska erfarenheterna av dubbla karriär (DC) bland svenska eSport-spelare ur ett holistiskt perspektiv, och fokuserade på att undersöka utmaningar som uppstod, coping-strategier som användes, och hur DC påverkade student-eSport spelarna. Intervjuer utfördes med 7 student-eSport spelare antagna på gymnasier eller universitet som erbjuder DC stöttande program. Deltagarna var män och var mellan 16 och 22 år gamla (M = 18, SD = 2,16). Arbetena av Stambulova et al. (2015) och Henriksen (2010) agerade grunder i skapandet av de två semi-strukturerade intervjuguiderna som användes av författarna. Författarna genomförde en tematisk analys av materialet för att identifiera erfarenheter relaterade till koncepten av dubbla karriärer och talangutveckling. Resultatet visade att student-eSport spelarna upplevde utmaningar relaterade till eSport, akademiskt och i sitt privatliv. Privatlivet upplevdes som det mest krävande på grund av att svårigheter med att balansera sin tid mellan sina meningsfulla relationer och kravställningar i DC. Copingstrategier som användes av deltagarna var tidshantering, fysisk aktivitet, samt att använda sig av sitt stödjande nätverk. Det stödjande nätverket innehållandes tränare, skolmiljö, vänner och familj fungerade även som en coping-resurs i samverkan med deltagarnas individuella kunskaper. Det inflytande DC hade på student-eSport spelarna var både positivt och negativt på olika områden. Positivt inflytande identifierades i både akademisk och eSport men negativt i privatlivet på grund av brist på tid att ägna till familj och vänner. Studiens resultat visar att svenska student-eSport spelares upplevelser av DC delar likheter med de upplevda av student-atleter i traditionella idrotter, och framhäver de utmaningar och positiva fördelar relaterade till att kombinera eSport med studier.