Vi, Anna Nilsson och Jeanette Svensson, valde att producera musikvideos under vårat kandidatarbete på Blekinge tekniska högskola. Detta eftersom vi båda har ett stort intresse till musik och rörlig bild. Vi valde att göra två stycken för att lära oss produktionens process grundligt och för att nu kunna jämför de båda och av detta ta lärdom. Den ena musikvideon gjorde vi till en skånsk duett som heter KC och den andra till Advance Patrol. Båda låtarna är inom genren hiphop. Vårt mål med projektet var att skapa två videos som inte följde den generella mallen för hiphop-videos. Med andra ord ville vi undvika häftiga bilar, smycken i massor och lättklädda tjejer. På denna punkt fick vi dock kompromissa lite med Advance Patrol. Vi valde att filma i miljöer med mycket färg, djup och kontraster och att efteråt lägga på effekter som förstärkte texternas budskap. We, Anna Nilsson and Jeanette Svensson, have produced music videos during the Bachelors thesis at Blekinge Institute of Technological. We chose to make music videos since we both have a big interest in music and motion picture. We chose to make two to get the most out of the working progress and to be able to compare them to each other and our own development. The first video we made was to a duett called KC and the second one was to Advance Patrol. Both songs are in the genre of hip hop. Our goal with the project was to create two videos that did not look like the general hiphop video with things such as cool cars, lots of jewelleries and girls with not much clothes. We had to compromise a little bit with Advance Patrol about this though. With interesting places that had nice colours, deep and contrasts we came to create great videos in our own way. We also added different kind of layers and effects to make the message in the lyrics clear to the viewer. We have achieved our goals much greater then we expected and have now many new experiences to take with us in our future projects. Vi har uppnått vårt mål och resultatet blev bättre än vi förväntat oss. Vi har fått många nya erfarenheter genom hela projektets tid som vi kommer att ha stor nytta av i framtida produktioner. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

Enligt högskolelagen ingår det i högskolors och universitets uppdrag, förutom utbildning och forskning, också att samverka med omgivande samhälle. Då samverkansuppdraget inte är lika väldefinierat som utbildnings- och forskningsuppdraget, finns det behov av en gemensam målbild mellan lärosäten och externa parter gällande vad man önskar uppnå med samverkan. Detta examensarbete undersöker vilka likheter och/eller skillnader som finns med avseende på de mål som extern part, forskare och lärare samt samverkansrådgivare har i de mål som ligger som grund för samverkan mellan ett universitet och externa parter. Det har genomförts nio stycken semistrukturerade intervjuer från tre olika intressegrupper av samverkan: samverkansrådgivare på Linnéuniversitetet, lärare & forskare på Linnéuniversitetet samt externa intressenter. Värdefokuserat tänkande har använts som teoretisk referensram. Utifrån intervjuerna har de fundamentala och instrumentella målen konstruerats i en målstruktur för respektive informant. De fundamentala och instrumentella målen visar vad de olika informanterna har för värderingar kring samverkan och vilka mål de olika parterna önskar uppnå med att samverka med varandra. Fundamentala mål som förekom i flera av målstrukturerna var att bidra till nytta för samhället, att bidra till samhällsutvecklingen och att lösa gemensamma samhällsutmaningar. Ett instrumentellt mål som förekom i flera av målstrukturerna är vikten av att arbeta med studenter, då detta bidrog till att uppfylla de fundamentala målen att stärka kompetensförsörjningen i regionen och kom till nytta för samhällsutvecklingen. De instrumentella målen att arbeta med forskningsprojekt leder till att de fundamentala målen för ökad innovation och att lösa gemensamma samhällsutmaningar kan uppnås. / According to the Higher Education Act, colleges and universities are required to, in addition to education and research, collaborate with the outside society. Since collaboration is not as clearly defined as education and the research assignment, there is a need for a common goal image about what you want to achieve with collaboration. This master’s degree thesis studies what similarities and/or differences an external part, researchers & teachers and senior advisor in collaboration, have as goals with collaboration between a university and external partners. Value-focused thinking is used as theoretic framework. The study consists of nine semi structured interviews from three different interest groups: senior advisors in collaboration from Linnaeus University, researchers & teachers from Linnaeus University and external partners. From the interviews fundamental objectives and means objectives were identified and structured into hierarchies and means-ends networks from each informant´s answers. The fundamental and means objectives show what similarities and differences the informants have for values concerning collaboration and what goals the different parties wish to achieve by collaborating with each other. Fundamental objectives that existed in several of the structures were to contribute to the benefit of society, to contribute to the development of society and to solve common social challenges. A means objective that existed in the goal structures is the importance of working with students, as working with students helped fulfil the fundamental objectives to strengthen the competence in the region and came to benefit the development of society. The means objectives in research were to contribute to the fundamental objectives in strengthen innovation and benefit by enabling to solve common societal challenges.

Denna masteravhandling är en undersökning av min professionsidentitet som administratör vid en konstnärlig högskola, där jag utforskar vilka handlingsutrymmen som finns för mina erfarenheter och mitt omdöme som statlig tjänsteman. Mitt syfte är att undersöka vad som formar och styr medarbetares roller och positioner på en konstnärlig högskola, både för de som verkar inom verksamhetsstödet och de som verkar inom kärnverksamheten. Hur uppfattar de sin egen och andras professionsidentitet och uppdrag? Finns det andra faktorer, än yrkeskategori, som påverkar medarbetarnas omdöme och handling och vad kan det i så fall utgöras av? Finns det sociala strukturer på såväl makroplan som inom individuella professionsidentiteter som påverkar den enskildes uppfattning av lojalitet och plikt inom sitt statliga uppdrag på en konstnärlig högskola? Vilka möjligheter och handlingsutrymmen har den enskilde medarbetaren att tillföra sina egna erfarenheter och omdömen?   I min masteravhandling framgår att en diskrepans kan uppstå mellan uppdraget och de egna föreställningarna om yrkesidentiteten. Det är faktorer som kan upplevas som en outtalad maktkamp, ett spänningsfält, mellan framför allt den konstnärliga kärnverksamheten och det förvaltande verksamhetsstödet. De teoretiker jag använder mig av i analysen är framförallt Hannah Arendt och Pierre Bourdieu. I min analys lyfter jag fram vikten av att utrymme ges för den kritiska reflektionen i den enskilda medarbetarens yrkesutövning. / This master's thesis is a study of my professional identity as an administrator at an art college, where I explore the scope for action for my experiences and my judgment as a government official. My purpose is to investigate what shapes and governs employees' roles and positions at an artistic university, both for those who work in business support and those who work in core business. How do they perceive their own and others' professional identity and mission? Are there factors other than occupational category that affect employees' judgment and action, and if so, what do they consist of? Are there social structures on a macro level, as well as within individual professional identities, that affect the individual's perception of loyalty and duty within his or her state assignment at an artistic university? What opportunities and scope for action does the individual employee have to add their own experiences and assessments? In my master's dissertation it appears that a discrepancy can arise between the assignment and one's own ideas about professional identity. These are factors that can be experienced as an unspoken power struggle, a field of tension, between the artistic core business and the administrative business support, above all. The theorists I refer to in the analysis are mainly Hannah Arendt and Pierre Bourdieu. In my analysis, I highlight the importance of providing space for the critical reflection in the individual employee's professional practice. / <p>Författaren är anställd som Utbildningsadministratör vid Institutionen för scenkonst. Stockholms konstnärliga högskola.</p>

Perioder av aktivt identitetsutforskande är särskilt aktuellt för den unga vuxna individen. Flera delar av identiteten konsolideras under denna livsfas, där bl.a. frågan om att hitta en yrkesidentitet är central. För unga vuxna studerande, som avslutar en längre högskoleutbildning och står inför att gå ut i yrkeslivet, blir ett utforskande och prövande kring vem man varit som student samt kring framtida potentiella yrkesroller ofta aktuellt. Övergången i yrkeslivet kan också upplevas som ett ökat vuxenblivande. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett urval sistaårsstuderande på högskolan upplever denna livsfas och sig själva utifrån fenomen som transition, identitetsprövande och vuxenblivande. Forskningsmetoden är kvalitativ och datainsamling gjordes genom semistrukturerade individuella intervjuer med sex studenter på olika ingenjörsprogram vid Kungliga tekniska högskolan. Insamlat datamaterial analyserades med Tematisk analys. Resultatet visar att studenterna upplever en påtaglig förändring i denna livsfas vilket för in dem i en period av såväl förhoppningar och tvivel kring framtiden. Livsfasen innebär också ett aktivt identitetsprövande kring potentiella framtida yrkesroller och rollen som vuxen. Dessa upplevelser presenteras i en deskriptiv del. Vid en djupare analys av upplevelserna framkommer att studenternas upplevelser är ambivalenta där sökandet kan beskrivas som dialektiska rörelser mellan motstridiga tankar och känslor. Detta beskrivs som tre ambivalenta teman; 1. Vilsenhet visavi tydlighet. 2.  Begränsad visavi fullkomnad yrkesidentitet samt 3. Ansvarsfullhet visavi kravlöshet. Resultaten diskuteras utifrån teorier om transition och vuxenblivande men tar främst fasta på såväl inre och yttre faktorer som är centrala i perioder av identitetsutforskande. Bland annat används Maricas identitetsstatusmodell som utgångspunkt där det konfliktfyllda i identitetsutveckling också lyfts fram. Studenternas ambivalens föreslås bland annat förstås utifrån fenomenet individuation med prövande mellan autonomi och närhet. Ett tema som ofta är centralt i identitetsutveckling, i synnerhet för unga vuxna. / Periods of more active identity exploration is assumed to be particularly in focus for the young adult individual. Several components of identity is consolidated during this phase of life, where finding a professional identity is central. For Young adult students completing a long higher education and facing the professional life, a process of exploration about potential future professional roles is likely to occur. The step into professional life can also be experienced as a further step into adulthood. The purpose of this study is to investigate how a selection of last year university students experiences this transition on the basis of phenomena like transition, identity exploration and adulthood. The research method is qualitative and data was collected through semi-structured individual interviews with six students in various engineering programs at The Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden. Data was analyzed through thematic analysis. The results show that students experience a significant change in this phase of life which makes them enter into a period of both hopes and doubts about the future. The life-phase also initiates a period of active identity exploration about potential future professional roles and the role as an adult. These experiences are presented in a descriptive part. A deeper analysis shows that students' experiences are ambivalent where their identity exploration can be described as dialectical movement between conflicting thoughts and emotions. These are referred to as three ambivalent themes: 1. Disorientation versus clarity. 2. Limited versus complete professional identity and 3. Responsibility versus permissiveness. The results are discussed based on theories of transition and emerging adulthood, but primarily cover both internal and external factors that are crucial in periods of identity exploration. The result is related to Marcia’s identity status model and also highlights the conflictual dynamics in identity development. Students' ambivalence is suggested to be understood as a phenomenon of individuation with a testing between autonomy and intimacy. A theme that is often central to identity development, especially for young adults.

Den utbildningsmarknad som utvecklats de senaste decennierna har alltmer inneburit att lärosäten strategiskt arbetar med relationsbyggande kommunikation för att sälja sina utbildningsutbud. Problemområdet omfattar därmed en komplexitet inom utbildningskommunikation hos högskolor. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk omfattande Bourdieu, Mayhew, Carlbaum och Allelin analyserar vi webbaserade texter hos en statlig och en privat högskola, genom att tillämpa en kvalitativ textanalys. Syftet med studien är att bidra till en ökad uppmärksamhet beträffande hur högskolor aktivt arbetar med strategiskt kommunikationsarbete för att rekrytera studenter, samt att diskutera hur marknadsutvecklingen har influerat den strategiska kommunikationen inom högskolan. Med detta vill vi få en djupare inblick i vad som utmärker kommunikationen hos studiens utvalda högskolor. Vi genomför studien utifrån följande frågeställning: Hur skiljer sig det strategiska kommunikationsarbetet åt mellan Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolan i Göteborg gällande rekrytering av studenter? Resultatet påvisar många likheter i texternas innehåll, men där skillnader uppstår i form av tonalitet och vad som lyfts fram. De båda högskolorna anspelar på ett socialt kapital och en trygg arbetsmarknad efter avslutade studier, dock på skilda sätt där tonaliteten är avgörande. Handelshögskolan i Göteborg anspelar på en gemenskap och valfrihet för studenten, och Handelshögskolan i Stockholm anspelar på ett starkt nätverk och en framgångsrik yrkeskarriär på stora bolag. Beroende på en presumtiv students preferenser tilltalas denne av olika former av strategisk kommunikation, och väljer således lärosäte utefter detta. / The education market that has developed in recent decades has meant that higher education institutions work strategically with relationship-communication in order to sell their education. The problem area targets therefore a complexity in educational communication in schools at university level. We use a theoretical framework that includes Bourdieu, Mayhew, Carlbaum and Allelin to analyze web-based texts at a state university and a private university, with the use of a qualitative text analysis. The purpose of this study is to contribute to increased attention regarding how schools actively work with strategic communication to recruit students, and to discuss how the market development has influenced strategic communication within the school area. We want to receive a deeper insight into what characterizes the communication of the selected universities of this study. The study is based on the following question: How does the strategic communication work differ between the Stockholm School of Economics and Gothenburg School of Business, Economics and Law regarding the recruitment of students? The result shows many similarities in the content of the texts, but we see differences in the form of tonality and what is highlighted. The two universities allude to social capital and a secure labor market after completing their studies, but in different ways where tonality is crucial. The Gothenburg School of Business, Economics and Law alludes to a community and freedom of choice for the student, and the Stockholm School of Economics alludes to a strong network and a successful professional career at large companies. Depending on a prospective student's preferences, he or she is attracted to various forms of strategic communication, and thus chooses a university according to this.

I högskolelagen 1 kap 5 § stycke 4 finns bestämmelsen ”Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.”. Bestämmelsen infördes för att motarbeta den sociala och etniska snedrekryteringen på Sveriges högskolor och aktivt främja mångfald genom breddad rekrytering. Breddad rekrytering är olika slags aktiva åtgärder, bland annat användandet av alternativt urval i antagningsprocessen till högskolor och universitet. Under åren har det kommit ett antal rättsfall om användandet av positiv särbehandling vid antagning till högskolor och universitet, både baserat på etnisk tillhörighet i någon mån och baserat på kön, för att ge förmån till underrepresenterade grupper. I svensk gällande rätt står det numera klart att positiv särbehandling baserat på etnisk tillhörighet inte är tillåtet. Den här uppsatsen är indelad i två delar. Den första delen undersöker de rättsliga gränserna för jämlikhetsfrämjande åtgärder vid antagning till högskolor och universitet utifrån konstitutionell rätt, diskrimineringsrätt, utbildningsrätt och EU-rätt för att precisera hur ramarna ser ut enligt de olika rättsområdena samt klargöra vilket rättsområde som medger ett större utrymme och var det utrymmet åtstramas. Det framkommer att det konstitutionellrättsligt inte finns något hinder för att tillämpa positiv särbehandling för att främja underrepresenterade grupper. Enligt diskrimineringslagen är dock positiv särbehandling baserat på etnisk tillhörighet diskriminering eftersom det inte finns något undantag för att främja jämlikhet avseende etnisk tillhörighet (ett sådant undantag finns dock med syfte att främja jämställdhet mellan könen). Vidare medger inte heller högskoleförordningen, som har bestämmelser om antagningsregler, positiv särbehandling. I EU-rätten finns ett visst utrymme för positiv särbehandling, både avseende kön och etnisk tillhörighet, i EU-rättsliga direktiv. EU-domstolen har i flera rättsfall klargjort när positiv särbehandling är otillåtet, men har ännu inte uttalat sig om hur stor skillnaden får vara i meriter innan positiv särbehandling anses vara diskriminering. I den andra delen diskuteras om det borde införas en möjlighet att positivt särbehandla baserat på etnisk tillhörighet vid antagning till högskolor och universitet. I diskussionen används Critical Race-teori, vilket är en teori utvecklad i amerikansk kontext för att kritiskt analysera samhället och rätten. Med hjälp av Critical Race-teori kritiskt granskas argument för och emot positiv särbehandling, särskilt argument om rättvisa, jämlikhet och etnisk tillhörighet/ras. Jag argumenterar att det finns en tydlig dubbelhet i rätten, ställer visioner om faktisk rättvisa mot diskrimineringsförbud och diskuterar neutraliteten i dagens antagningssystem.

Denna strukturerade litteraturstudie undersöker vilka verktyg och tekniker relaterade tillartificiell intelligens (AI) som kan understödja lärare genom att överta repetitiva ochtidskrävande administrativa uppgifter som ligger utanför den direkta interaktionen mellanlärare och student. Genom att granska tillgänglig forskning inom detta område kartläggervi dessa. Denna kartläggning följs sedan av en diskussion om resultatet och potentialen iden senaste tekniken samt en fingervisning om var ytterligare forskning kan ta vid. För att kartlägga befintlig forskning i ämnet har denna litteraturstudie genomförts medutgångspunkt i en generell kurs uppdelad i tre faser: före, under och efter. På grund avden potentiella omfattningen av detta område undersökte vi ett fall per fas, respektivekursdesign, rättning och kursutvärdering. Litteraturstudien är begränsad till högre utbild-ningsinstitutioner såsom universitet och högskolor. Våra resultat visar att majoriteten av de AI-verktyg och -tekniker som används inomdessa tre områden är baserade på naturlig språkbearbetning (NLP) och neurala nätverk.Vi fann att det finns en större mängd forskning inom rättning jämfört med kursdesign ochkursutvärdering, och att forskningen inom alla dessa områden ökar över tiden. Vi noterardock en brist på forskning som undersöker den praktiska användningen av dessa verktygoch tekniker av lärare. / This structured literature study examines which tools and technologies related to artificialintelligence (AI) that can support teachers by replacing repetitive and time-consumingadministrative tasks that are outside of the direct interaction between teacher and student. By reviewing available research in this field, we map these findings. This is then followedby a discussion of the results and potential of the latest technology, as well as an indicationof where further research can take place.To map existing research on the subject, this literature study has been conducted basedon a general course divided into three phases: before, during, and after. Due to the po-tential size of this area, we investigated only one case per each phase, respektively coursedesign, grading and course evaluation. The literature study is limited to higher educationinstitutions such as universities and colleges. Our results shows that the majority of AI techniques and tools used in these three areasare based on natural language processing (NLP) and neural networks. We found that thereis a greater amount of research focused on grading compared to course design and courseevaluation, and that research in all these areas is increasing over time. However, we note alack of research investigating the practical usage of these tools and techniques by teachers.

The following study categorises, summarises and analyses research on unequal participation of social groups in Nordic higher education. While it does not give an exhaustive account of all research, the ambition has been to capture the main strands of contemporary literature and its results. I categorise the literature into three main research traditions, as well as into studies that may best be characterised by their object of study. This typology forms the structure in which research is presented in the study. The summary of research results show that in parallel with the efforts to expand higher education and include larger parts of the population, the relationship between family background and children’s years of education has weakened and the rate of participation in higher education has increased among underrepresented groups. At the same time, however, patterns where students tend to study different study programmes or at different higher education institutions depending on gender and social or national background have remained largely intact, and in some cases even grown stronger. These differences in participation rates and enrolment patterns can be traced to inequalities in school achievement, unequal access to knowledge and information, differences in family support and expectations from the social environment, different horizons of opportunities, as well as different preferences regarding the length of the study programme, its degree of labour market connection and the importance placed on the geographical proximity to family and friends. One of the contributions of the analysis is showing how questions and methods in different research traditions generate different types of results, which at first glance may seem incompatible. Upon closer inspection, however, the research results in fact paint a highly congruent picture. A consistent theme throughout is how more detailed, multidimensional or intersectional indicators and classifications of education, social background or other social groupings often reveal important differences and inequalities that are invisible in studies that use more aggregated or linear indicators and groupings. / <p>Uppsatsen skrevs ursprungligen i rapportform på uppdrag av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och publicerades 2021 inom ramen för UKÄ:s regeringsuppdrag att utvärdera lärosätenas arbete med breddad rekrytering. Texten har nu när den läggs fram som uppsats på några ställen omarbetats eller justerats, men är i stora drag identisk med uppdragsrapporten, där professor Mikael Börjesson som uppsatshandledare stod som garant för studiens kvalitet gentemot UKÄ.</p><p>Bryntesson, A., &amp; Börjesson, M. (2021). <em>Forskning om rekrytering till högre utbildning i de nordiska länderna, 2010–2021. En kunskapsöversikt</em> (Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi Nr 64). SEC, Uppsala universitet</p>

Sammanfattning Sedan början av 2000-talet har det skett en markant ökning av studier gällande barn och ungdomar och Autism. Dock är det så att den mesta forskningen fortfarande är inom det medicinska området. Endast ett fåtal av studierna rör vuxna med Asperger syndrom (AS) som studerar på högskola/universitet. Samtidigt sker en ökning av personer med AS som söker högre utbildning såsom högskola/universitet, vilket gör forskning gällande personer med diagnosen AS högaktuell. Antalet studenter med kognitiva funktionshinder, dit AS räknas, som sökt pedagogiskt stöd på högskola/universitet i Sverige, har ökat från 1 427 studenter 2010 till 1 943 studenter 2012. När man studerar på högskola/universitet så finns det pedagogiska stöd att tillgå, och till vardagen finns Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) som personer med AS har möjligheter att söka stöd genom.  Personer med AS kan ibland ha svårt att utnyttja stödsystem som kräver att man själv identifierar och uttalar sina behov av stöd. Denna avhandling fokuserar på personer med AS i högre utbildning och stöd. I doktorsavhandlingen ingår två studier: Studie I som är en fallstudie och Studie II, som är en enkätstudie. Bindningspunkten för studierna är studenter med AS som fått pedagogiskt stöd i sin utbildning vid högskola/universitet. Studie I Studie I består av en fallstudie (Merriam, 1994, 2009; Patton, 2002) som innefattade tre fall. Studien redovisas i artikel I och II, där artikel I bygger på studenternas berättelser och artikel II på anhörigas och samordnares berättelser. Insamlandet av data har byggt på berättelser genom samtal (Doecke, Brown, &amp; Loughran, 2000; Hydén &amp; Brockmeier, 2008; Johansson, 2005; Skott, 2004). Valet av berättelser som metod, innebär att man som forskare fokuserar på att få möjligheter att lära känna en annan person, få kunskap om denna persons erfarenheter, känslor och förväntningar. För att säkerhetsställa undersökningens validitet, användes triangulering mellan tre olika källor: intervjuer med studenter, anhöriga och samordnare. Urvalet av högskola/universitet gjordes med avsikten att inkludera högskolor/universitet från olika delar av Sverige, olika stora högskolor/universitet med olika studieinriktningar. Syfte med Studie I är att undersöka hur studenter med AS i högre utbildning beskriver och förstår sin livshistoria och sin studievardag, vilket redovisas i artikel I och i kappans resultat. Anhöriga är en central resurs för personer med AS. Därför undersöks i den andra artikeln hur anhöriga uppfattar sina barns eller syskons studier och det stöd de tidigare fått i skolan och på högskola/universitet. I artikeln redovisas även hur man upplever det pedagogiska stöd som högskola/universitet erbjuder. Samordnare för studenter med funktionshinder har en central roll i vilka pedagogiska stöd som beslutas att students ska få, därför är det också av vikt att undersöka hur samordnare beskriver den stödverksamhet som finns på högskola/universitet. Även detta redovisas i andra artikeln samt i kappans resultat. Vid insamling av data var fokus på studenternas berättelser om sin studievardag och hur de beskrev sina skolerfarenheter, från förskola fram till högskola/universitet samt hur de såg på sin framtid (Hydén &amp; Brockmeier, 2008). Vid samtalen med anhöriga och samordnare använde forskaren sina yrkeserfarenheter som berör AS, diagnossättande, mediciner, lagar och forskning samt personliga erfarenheter. De anhöriga som intervjuades bestämdes av studenterna och bestod av en mamma, en pappa och en syster. Samordnarna bestod av de som arbetade på den högskola/universitet som studenten studerade på. Samtalsmanual har använts som stöd vid varje samtal. Totalt har tolv samtalsmanualer använts. Samtalens längd för studenterna varierade mellan 1 timma och 4 minuter till 4 timmar och 50 minuter. Samtalens längd varierade mellan 1 timma och 10 minuter till 3 timmar och 23 minuter för de anhöriga. Samtalens längd varierade mellan 1 timma och 13 minuter till 3 timmar och 40 minuter för samordnare. Varje samtal anpassades helt efter varje anhörigs och samordnares intresse av att vilja samtala.  De tre fallbeskrivningarna omfattade femton transkriberade samtal: tre vardera för varje student, en för vardera anhörig och en för vardera samordnare. Första steget i analysen var att forskaren läste igenom det transkriberade materialet kring varje student upprepade gånger så att en känsla för helheten uppstod. Vid tredje genomläsningen gjordes noteringar i form av nyckelord som beskrev innehållet. Därefter plockades de meningar ut som innehöll information som byggde på nyckelorden och var relevanta för frågeställningarna. Den omgivande texten togs med så att sammanhanget kvarstod, det bildade meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna i samtalstexterna kondenserades i syfte att korta ner texten men ändå behålla innehållet. De kodades därefter och grupperades i kategorier som återspeglade det centrala budskapet i samtalen i relation till studenterna. Samma process gjordes med de anhörigas och samordnarnas transkriberade material. I Studie I framkom det att studenter med AS ofta behöver stöd i sin studievardag, det vill säga både i studierna och i vardagslivet, för att klara sina studier. Personer med AS har en kognitiv funktionsnedsättning som kan ge svårigheter i deras studievardag, och de har ofta en nedsatt förmåga att beskriva sina svårigheter och kan därför inte alltid redogöra för vilka behov de har. När man söker stöd bygger ansökan på att man själv kan beskriva sina behov av stöd och framför allt välja bland de stöd som finns utifrån det behov och de svårigheter man har, det vill säga man ges en stor valfrihet. För studenter med AS kan detta bli till en stor svårighet då de ofta inte själva vet vilka stöd de har behov av och vad de olika stöden skulle innebära för de studiesvårigheter de har. Studenterna i studierna angav att när de fick stöd hade de svårt att förstå hur stödet skulle fungera och hur det skulle kunna förbättra deras studier, och att det pedagogiska stödet i stället blev till ytterligare ett hinder, som tog tid och fokus från studierna. Stödinsatsen med vidhängande valfrihet kan ses som ett uttryck för en ekvifinalitet: stödsystemet har designats för att ge olika funktionshindrade samma möjlighet, och utgångspunkten är att valfrihet är bra för alla. Många av studenterna har beskrivit att de känner sig socialt begränsade och har kommunikationssvårigheter och de upplever att de är stigmatiserade och känner sig alienerade. I analysen av studenternas beskrivning av sin livshistoria och studievardag framstod två teman, Kamp och Utanförskap. Anhöriga beskrev att kraven på fokusering, både på vardags- och studentaktiviteter, blev övermäktiga för deras barn eller syskon. De kunde se att deras barn eller syskon hade svårigheter med att planera inköp av exempelvis mat, att laga mat, att tvätta och sköta andra vardagsrutiner i hemmet. Samordnare för studenter med funktionshinder utryckte att även om de kunde se att studenter hade problem med vardagsrutiner i hemmet,  kunde de inte ge något stöd för detta. De hade också svårt att erbjuda stöd i vissa studietekniska frågor. Samordnarna beskrev att det är svårt att ställa frågor om en students funktionshinder, diagnos och livssituation och att det är svårt att få grepp om vilket stöd som skulle kunna bli bra för varje enskild student. Sammantaget så har det framkommit att studenter med AS har behov av både pedagogiskt stöd och stöd i vardagsrutiner och det framkom också i studierna att de olika stöden behöver samordnas så att studenter med AS erhåller stöd i hela studievardagen. Det framkom också att det finns behov av ett kunskaps- och kommunikationsverktyg för framför allt samordnare och studenter. Detta verktyg skulle kunna användas av samordnare och student så att en tydlig agenda upprättas och följs vid samtalen och beslut om vad eller vilka pedagogiska stöd som studenten skulle kunna få som stöd i studierna. Studie II Studie II består av en enkätstudie, bestående av 55 frågor med både öppna och slutna svarsalternativ, riktat till studenter med AS, studenter med rörelsehinder (RH) och studenter med hörselnedsättning (HN). Även i denna studie står studenter med AS i fokus, men med mer generell frågeställningar: Hur beskriver studenter med AS, RH och HN upplevda problem, erhållet stöd och upplevt stöd? Finns det skillnader och likheter mellan dessa tre grupper av studenter? Resultatet redovisas i artikel III samt kappans resultat. Syftet med studie II är också att undersöka vilka karaktäristika för studenter med AS som kan identifieras och bedömas som så viktiga att de med stöd av Internationella klassifikation för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa kan behöva ingå i ett code set. Resultatet redovisas i artikel IV samt i kappans resultat. Under arbetet med Studie I uppkom funderingar på om det fanns studentgrupper med andra funktionshinder som har samma erfarenheter som studenter med AS. Därför utökades urvalet till studenter RH och HN. Studie II var beskrivande med en mixed methods design. Den första delen hade en huvudsakligen kvantitativ ansats med data insamlade via en enkät. Till enkätstudien tillfrågades alla högskolor/universitet om de var intresserade att delta i undersökningen. Det var 14 samordnare på 12 högskolor/universitet som tackade ja till att medverka och de tillfrågade sedan de studenter som kunde vara aktuella att medverka i undersökningen. Respondenter blev 34 studenter som studerade vid 12 svenska högskolor/universitet, 16 studenter med AS, 11 med RH och 7 med HN. Eftersom endast 34 studenter kunde rekryteras betraktas detta som en pilotstudie. Den kan ge en första antydan om hur studievardagen upplevs av studenter med funktionshinder och om det finns någon skillnad mellan de tre undersökta grupperna av studenter när det gäller svårigheter och behov av stöd.  I den andra delen av studie II togs ett första steg till ett code set, en början till ett kommunikationsverktyg, det vill säga en samtalsmanual mellan samordnare och studenter, samt som information till anhöriga. Analysen hade en deduktiv, kvalitativ ansats. Data från flera olika källor, bland annat enkäterna, analyserades och jämfördes genom att innehållet länkades till ICF-koder. Avsikten var att identifiera preliminärt innehåll i ett code set.   Analysen av enkäterna var kvantitativ så långt materialet medgav det, och grupperna jämfördes genom så kallad korstabulering. Nästa steg i analysen (Code set förberedelsen) fokuserade endast på studenter med AS. Information i enkäten länkades kvalitativt deduktivt till ICF tillsammans med information från fem olika källor som representerar olika perspektiv: 1) Studenters egna beskrivningar, 2) Internationella diagnosklassifikationer, 3) Nationella policy-dokument för högre utbildning, 4) Hälso- och sjukvården, 5) Brukarorganisationen Autism och Aspergerförbundet. De fem olika källorna innefattade tio dokument som valts utifrån inklusionskriterierna målgruppen AS, åldersgruppen unga vuxna, undervisning/utbildnings-krav för högre utbildning, insatser/behov av stöd samt nationella/internationella källor med anknytning till målgruppen. Syftet var att integrera flera olika perspektiv på behov av stöd i studievardagen för studenter med AS. Därmed kunde en första lista med ICF-koder identifieras som underlag till ett code set för studenter med AS på högskola/universitet. I Studie II framkom det att även om studenter med AS verkade rapportera samma svårigheter, varierade förklaringarna som gavs till problemen mellan grupperna. När det gällde förklaringar verkade det för studenter med AS vara kopplat till kognitiva svårigheter medan det för studenter med rörelsehinder (RH) och hörselnedsättning (HN) var kopplat till fysiska svårigheter. På ytan kan de olika gruppernas svårigheter alltså se lika ut och de kommer då att erbjudas samma pedagogiska stöd från sin högskola/universitet. I enkätsvaren framhölls att det var väldigt viktigt för studenterna att kunna få ett arbete efter avslutade studier för att därmed få möjligheter att kunna försörja sig och leva ett vanligt liv som alla andra. Innan dess måste dock studierna genomföras och i den studievardag som beskrevs, talades det om kamp och utanförskap. Några av de erfarenheter som lyftes fram av alla grupperna studenter var, stress och koncentrationssvårigheter, trötthet, och social begränsning . I Studie II framkom alltså samma problem som i Studie I med att tydligt uttrycka svårigheter och behov. Det indikerar att det finns behov av ett kunskaps- och kommunikationsverktyg för samtal mellan samordnare och studenter. Ett ICF baserat code set för högre utbildning för studenter med AS skulle kunna vara ett sådant verktyg. Ett code set består av ett antal kategorier från ICF och beskriver de svårigheter som studenter med AS kan ha och som kan bilda en checklista att arbeta utifrån vid samtal, planering av stöd och information till annan personal. Det ska vara så tydligt att det kan ges till studenten i förväg så att studenten får möjligheter att förbereda sig på vad samtalet och mötet innebär. Avslutningsvis har det framkommit att om studenter med AS ska bli inkluderade i högre utbildning och om uteslutningsmekanismer såsom stigmatisering och alienation ska motverkas, krävs det troligen tydligt strukturerade individuella lösningar: Stödet ska ge en öppning mot en multifinalitet istället för den ekvifinalitet som idag råder vid erbjudande av stöd. Lösningar och stöd ska inte bara vara baserade på en diagnos, utan på en analys av varje students upplevda svårigheter sett ur perspektivet hela studievardagen. Först då kan stöden bli till de verkligt frigörande möjligheter som är avsikten. / Summary Since the beginning of the 21st century there has been a significantly increased number of studies on children and young adults with Autism Spectrum disorder (ASD). Most of this research falls within the domain of Medicine and only limited number of studies focusses on adults with Asperger Syndrome (AS) as students at university. Considering that there is an increase in numbers of individuals diagnosed with AS attending tertiary education researching this group of individuals is both timely and opportune. The number of students with cognitive disabilities, such as AS, seeking assistance to help their study efforts along at universities has increased in Sweden from 1427 students in 2010 to 1943 students in 2012. It should be noted that support in everyday student-life is guaranteed by legislation (that is, by Social Service Act (SoL) and  Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS)) and that this same guarantee is valid also of studying at university. However, individuals with AS may at times have difficulty using available support, since they must identify their own needs and also communicate the nature of their need. This doctoral thesis is focusing on individuals with AS in need of such support in tertiary education. The thesis is comprised by two main studies: Study I, which is a case study, and Study II, which is a survey. Their common denominator is students with AS who have received legally guaranteed support as university students. study I The first study is a case study of three cases. This research is reported in the two first articles of the four articles comprising the entire thesis. The first article focusses on student narratives, whereas article two rather focusses on the accounts of next of kin as well as those of university coordinators I charge of assisting students in need. Data were collected through conversations.  The particular choice of method allows for the researcher to acquire more intimate knowledge of the participants learning of their experiences, feelings and expectations. To secure validity the data from students, next of kin and university coordinators was triangulated. Number and type of universities included in the study were sampled on the principle that there should be included universities from different parts of Sweden, of different sizes and with different academic profiles. The aim of Study I was to investigate how students with AS, as students in tertiary education, describe their life history and their everyday student-life. This particular focus is reported in the first article. Next of kin are central to individuals with AS. In the second article therefore, the perceptions of next of kind and how these understand their children’s or sibling’s university studies as well as the available support for them are accounted for. Also university coordinators in charge of study assistance at universities are of considerable importance. They decide the manner of support provided. It is therefore important to also describe how these outline and assess the existing support. This too is the focus of the second article. During data collection the focus was on students’ narratives of their everyday student-life at university as well as how they experienced their entire education experience from pre-school and to tertiary education. The views of their own future was also an issue that was addressed. The conversations with participants were facilitated by the researcher in terms of conveying previous research results on the nature of AS individuals’ experience of university education; of the researcher’s professional experiences of the situation and also of herself being next of kin to an individual with an AS diagnosis. As a means of helping conversations with next of kin and coordinators along the researcher used her own professional experience in relation to AS individuals, diagnosing, medication, legal framework, previous research and personal experience. Which next of kin to be interviewed - a mother, father and a sibling - was decided by the participating students themselves. For each university there is generally only one coordinator. These participated in the study. A conversation manual has been used as support for each data collecting conversation. In all, twelve such manuals have been used. The length of the conversations with participating students varied between 1 hour and 4 minutes to 4 hours and 50 minutes. Conversations with next of kind varied between 1 hour and 10 minutes to 3 hours and 23 minutes and for coordinators the duration varied between 1 hour and 10 minutes to 3 hours and 40 minutes. Every conversation was entirely adapted to each participating individual and their willingness to converse about the subject matter. The three cases were comprised of 15 transcribed conversations: three for each student, one for each next of kin, and also one for each university coordinator. As a first step in analysing the data the researcher read transcriptions multiple times to lay foundations for an understanding of entirety. During the third read notes were taken in the form of key words significant to content. Extraction of sentences containing these keywords followed. Key words were always significant in relation to the research questions. The surrounding text was taken too in order to preserve context. Together the keywords, the sentences and the surrounding contexts constituted meaningful units of text. These units, in every transcribed conversation, were condensed in order to shorten texts but still maintain the essence of its meaningful content. The condensed text units were coded and grouped in categories that reflected the essential and meaningful content of the conversations. Data culled from the next of kin and the coordinators were submitted to the same process of data analysis. Results showed that students with AS often do need assistance at university both in terms of studying as well as in their daily life off campus in order to manage an existence as students. Individuals with AS however have a cognitive disability that may challenge their efforts as students. In addition, they have difficulties describing their problems and often find it hard to define which needs for assistance they do have. When applying for assistance students are required to specify their special needs of support, and more importantly, also choose what kind of assistance they require. In other words, they are given a considerable freedom of choice. To students with AS this presents an obstacle. They often do not know what kind of assistance they require and what a certain kind of support would entail. Participating students reported that it was difficult for them to grasp how the support would actually function and how it would improve their studying. Instead, the possibility of acquiring support became yet another problem which made studying even more difficult for them. The availability of support with the accompanying freedom of choice as to the manner and content of the support may be seen as an expression of equifinality. That is, the support system has been designed to provide each disabled individual with equal opportunity of attaining support. The basic value underpinning the support system is that freedom of choice is valuable to each and every one. However, many students with AS have reported that they feel socially limited, alienated even stigmatised and that they communicate poorly. In analysing the narratives of students’ life histories as well as their everyday student-life as students two themes emerged: Struggle and Alienation. The next of kin described the demands of focus, both on and off campus, to be overwhelming for their children or siblings. They observed difficulties with planning ahead to shop for groceries, to do laundry, to cook or to do sundry domestic chores at home. University coordinators understood that students had such problems off campus but could not offer assistance relating to off-campus difficulties. However, they also found it difficult to offer these students assistance pertaining to certain aspects of student life. They found it tricky to pose questions regarding students’ disability, diagnosis and general life situation. It was thus a problem for them to acquire an understanding of what kind of assistance that would be suitable for each individual student. In all, the research clearly showed that students with AS are in need of both educational support and everyday student-life support and that these two aspects of assistance need to be coordinated. Results also suggested the need of a tool for knowledge and communication, especially for students and university coordinators. Such a tool would facilitate the communication and would serve as a basis in deciding what kind of remedial action that needs to be taken for the benefit of students with AS. Study II The second study was operationalized as a survey study employing a questionnaire consisting of 55 questions of which some were open-ended. This instrument was administered to students with Asperger Syndrome (AS), to students with mobility impairment (MD) and to students with impaired hearing (HD). Note that abbreviations relate to the Swedish nomenclature for these disabilities. This study also focussed on students with AS but addressed more general questions: How do students with AS, MD and HD describe problems, provided support and the experience of being given support? Are there similarities or differences between these three groups of students? This research is presented in the third article of the doctoral thesis. The aim of the second study was also to explore what characteristics of students with AS could be identified as particularly important in an effort to classify them as a code set with the framework of the International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). A code set consists of a number of categories derived from the ICF classification system. It describes the type and nature of difficulties that for example students with AS may experience, thus constituting a checklist from which to work when university coordinators and students discuss the nature and manner of support needed and then succinctly be able to convey such information to other relevant staff. Such a tool will need to be straight-forward and given to students prior to meeting the coordinators in order to help students prepare for the meeting being fully informed of its content and purpose. The result of this exploratory second study is presented in the fourth article.  As the study of AS student cases progressed there arose questions regarding other students with different kinds of disability also. Do they have the same or similar problems? For this reason a second study was launched and mobility impaired students (MD) and hearing impaired students (HD) were included also. This study was descriptive but operationalized as a mixed methods design. The first part of it consisted of a quantitatively based questionnaire. All Swedish universities and higher education institutions were invited to take part. Fourteen coordinators from 12 universities accepted. They in turn asked students to take part. In all, 34 students decided to participate. These were divided into the following categories: 16 (AS), 11 (MD) and 7 (HD). Due to the relatively low number of participants the study is best considered to be a pilot study. It could be suggestive in reference to how everyday student-life on campus might be experienced by students with different disabilities and whether there are differences between the three studied groups in need of support. In the second part of the second study a first step was taken towards creating a code set; the beginning of a communication tool serving as a conversation manual between coordinator and students. The analysis of the data was qualitative but deductive. Data from several sources, including the questionnaire, were analysed, compared and linked to ICF-codes in order to identify a tentative content of a potential code set. The data culled by the questionnaires was first cross-tabulated. The next phase of the analysis was the code set preparation, focussing only on students with AS. Analysed data were linked qualitatively and deductively to ICF together with information from five different sources: 1) Student narratives, 2) International diagnosis classifications, 3) National policy-documents of higher education, 4) National healthcare and 5) The Swedish Autism and Asperger Syndrome Association. In all, 10 documents were included on the basis of  the AS target group, age group young adults, education and education guidelines for higher education, remedial work, need of support as well as national and international sources relating to the target group. The aim was to integrate several perspectives of needs of support in reference to AS students and their everyday student-life on a university campus. Results of the second study showed that even though other groups also reported problems similar to those of the AS students their explanations varied. While the problems of AS students appeared linked to cognitive difficulties, the problems of mobility impaired students (MD) and hearing impaired students (HD) were linked to physical difficulties. The difficulties and each group would appear similar at first sight which in practical terms means that they also would be offered the same kind of support as students at university The analysis of the questionnaire suggested the importance of students acquiring a job after graduation, to be able to earn a living and lead a normal everyday student-life like most others. However, prior to such a possible future studies must be completed and participants’ experiences of being university students appeared not the best. They spoke of struggle and alienation. Some of the experiences common to all three groups were stress and concentration difficulties, fatigue and social limitations. Hence, the second study, just like the first study, clearly showed both problems and needs, which suggested the necessity of a knowledge and communication tool for coordinators and students. An ICF-based code set for students with AS in higher education could serve as such a tool. In conclusion, results also suggested that if students with AS are to be included in higher education, and exclusion mechanisms such as stigmatisation and alienation be overcome, then clearly structured solutions - individual to each student - are also needed. Offered support must conform to multifinality rather than to equifinality as is currently the case in Sweden. Individual support cannot be based entirely on a diagnosis but also on an analysis of each student’s experienced difficulties in their immediate university environment of studying. Then, possibly, the available and legally guaranteed support would become as empowering as it was intended to actually be.

Employable humanists. A qualitative study on humanist students' views on employability. The crisis of the humanities is a controversial debate in the media and within academic settings. Because of lack of request for humanists in the labor market, the question of humanistic skills and employability is becoming increasingly important. The concept of employability importance not only echoes within the economic discussions, but also on everyday agenda in the academic world and takes a large part in the communication between the university and the students. It is therefore important to get answers to the question whether there is conformity in the interpretation of this concept between the university and the students. The aim of this desk study is to examine how the concept of employability has its significance in the academic communication and how the responsibility for employability is portrayed. This is done by studying how the concept of employability is formed and how the responsibilities outlined in texts from Career Center at the University of Umeå, and by comparing study results with the students' perceptions of the concept of employability and responsibility. The study has a qualitative disposition and consists of two main methods: qualitative interviews with focus groups to explore students' views, and critical linguistic analysis of texts with a focus on metaphor analysis and syntax analysis which are also supplemented by the multimodal text analysis. Results of this study indicate that the concept of employability takes a central part of the university’s communication. There are many common starting points in the interpretation of the concept and the responsibility between the university and students. Both the Career Center at Umeå University and students believe that actual knowledge, skills, experience as well as network forms the meaning of the concept of employability, and has a big importance in the student’s position on the job market. However, because the students look at the use of the concept of employability in the texts as acceptance to the social ideological perception of the individual as objects, there is some criticism of the use of the term employability in the university’s communications.