No description available.

The purpose of this essay is to examine how gender equality can be used in the workplace, its possible effects, and what collaboration can contribute to the subject of gender equality. A combination of legal sociological and legal dogmatic methodology has been used to examine the EU and Swedish law, how equality should be approached and what previous studies have concluded. An interview has been conducted to provide a clearer picture of how gender equality appears in practice, in the modern workplace.  An equality plan should be conducted every three years and applies to employers who are responsible for more than 25 employees. The manual should include a description of the measures considered necessary in the workplace in order to promote gender equality. How an equality plan should be developed is not specifically outlined in the current law, and thus this is left up to the employer to determine. The equality plan should be drawn up in collaboration with the employees, and usually in the presence of their union representatives.   According to current studies the general workforce has seen an increase in the number of gender equality plans carried out, since the Equality Act was established, however few correctional measures are implemented. It has also proven difficult for employers to see any immediate effects of implementing these measures. One of the reasons for this may be that employers do not need to act on the measures outlined in their equality plans, but solely identify the measures deemed necessary. Similarly, studies and the interview conducted revealed that cooperation regarding gender equality in many cases is limited.    A new investigation has suggested a more significant change in discrimination law, whereby the equality plan is replaced with systematic work on active measures. This systematic work seeks to clarify the legislation and make equality work a more liquid process that is continually evaluated and improved upon. Furthermore this approach aims to make active participation in equality promotion an obligation in the workplace.

<p>Equality between men and women is in focus politically, in working life and in the media. There is a noticeable desire from the Swedish government to create a working environment with equal opportunities for men and women. The equality law in Sweden is an indication of that goal. During its existence, the equality law has gone through several changes. The purpose of the changes has been to improve the work with equality among employers. Due to the interest from politicians and the media it is interesting to see the observance of the law in the working life today.</p><p>This thesis consists of two parts. The first part presents the history of the equality law, the law and the legislation of today. It also presents different suggestions of how the employer can put the law into practice. The second part consists of two empirical studies. The first study describes and analyses the present proposals to establish better gender equality from a selected company, and the second study consists of six interviews carried out with employees at the selected company.</p><p>To establish the legislation of today, the traditional jurisprudential method has been used, which means studies of the law, the preparatory works, the doctrine and the legal usage within the subject field. The main focus is on the preparatory works leading to the legislation of today. The limit has been set to the 4-13 paragraphs in the equality law, consisting of the active measures imposing the employer not only to follow the rules according to the law, but also to take action to strive towards an equal workplace. The active measures have gone through changes over the years, which have toughened the regulations. Today, employers must also take into account the employees´ life outside the workplace, for instance making it easier to combine work with parenthood. After establishing the legislation of today, a legal analysis was conducted.</p><p>In order to find out what the legislation has led to, an empirical study carried out at a selected company is included in the thesis. In the empirical study, the existing equality plan at the company and interviews with six employees are being studied. The interviews were carried out with both men and women in different positions in order to receive a broader perspective. The two empirical studies have been presented and then put together in an empirical analysis.</p><p>In the final analysis, the legal and empirical analysis has been integrated. The result show that it is not only the law which decides how the workplace deals with equality.</p>

Equality between men and women is in focus politically, in working life and in the media. There is a noticeable desire from the Swedish government to create a working environment with equal opportunities for men and women. The equality law in Sweden is an indication of that goal. During its existence, the equality law has gone through several changes. The purpose of the changes has been to improve the work with equality among employers. Due to the interest from politicians and the media it is interesting to see the observance of the law in the working life today. This thesis consists of two parts. The first part presents the history of the equality law, the law and the legislation of today. It also presents different suggestions of how the employer can put the law into practice. The second part consists of two empirical studies. The first study describes and analyses the present proposals to establish better gender equality from a selected company, and the second study consists of six interviews carried out with employees at the selected company. To establish the legislation of today, the traditional jurisprudential method has been used, which means studies of the law, the preparatory works, the doctrine and the legal usage within the subject field. The main focus is on the preparatory works leading to the legislation of today. The limit has been set to the 4-13 paragraphs in the equality law, consisting of the active measures imposing the employer not only to follow the rules according to the law, but also to take action to strive towards an equal workplace. The active measures have gone through changes over the years, which have toughened the regulations. Today, employers must also take into account the employees´ life outside the workplace, for instance making it easier to combine work with parenthood. After establishing the legislation of today, a legal analysis was conducted. In order to find out what the legislation has led to, an empirical study carried out at a selected company is included in the thesis. In the empirical study, the existing equality plan at the company and interviews with six employees are being studied. The interviews were carried out with both men and women in different positions in order to receive a broader perspective. The two empirical studies have been presented and then put together in an empirical analysis. In the final analysis, the legal and empirical analysis has been integrated. The result show that it is not only the law which decides how the workplace deals with equality.

Flera personer med annan etnisk bakgrund har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och i många fall tar det lång tid. Detta trots att flera har befunnit sig i Sverige en lång tid eller att de är födda här. Det svenska samhället behöver alla människors insatser i en välfungerande statsapparat. Den viktigaste faktorn för att bekämpa, minska segregationen och samhällsklyftorna är att få ut människor i arbete. Det framkommer i ett flertal tidigare studier och rapporter att personer med en annan etnisk bakgrund blir diskriminerade eller väljs bort vid rekryteringsprocesser. Att ha en kvalitetssäkrad rekryteringsprocess fri från diskriminering är viktigt ur ett individ- och arbetsgivarperspektiv och även för det svenska samhället.    Diskriminering är ett svårt begrepp att förklara. Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och att främja lika rättigheter och möjligheter. Det finns flertalet anledningar till att studera individers egna upplevelser i en rekryteringsprocess. Huruvida dessa personer upplever en känsla av diskriminering. För att vidare granska om det föreligger etniskt diskriminering i en rekryteringsprocess undersöker denna studie hur arbetsgivare handhar ansökningar från personer med annan etnisk bakgrund och ett arabiskt klingande namn. Syftet är vidare att förstå vilka aktiva åtgärder arbetsgivare tillämpar för att undvika diskriminering och med hänsyn till det tolka om lagstiftningen kring etnisk diskriminering i arbetslivet är tillräcklig.

Skolan har ett tydligt uppdrag att bedriva ett målinriktat arbete för att motverka alla former av diskriminering samt främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Hur arbetet specifikt ska gå till är dock upp till varje enskild verksamhet utifrån dess specifika behov och förutsättningar. Studien ämnar att undersöka tolkningar och problematiseringar i och med skolans antidiskrimineringsarbete samt vilken antidiskrimineringspolicy som möjliggörs eller omöjliggörs genom de problem framställningar som återfinns. De teoretiska perspektiv från vilken denna undersökning utgår från är dels ett poststrukturalistiskt och diskursanalytiskt samt normkritiskt och intersektionellt perspektiv. Metod för studien är kvalitativa intervjuer och Bacchis (2009) WPR-analysverktyg. Resultatet visar på att skolornas undersökande, förebyggande och främjande arbete främst fokuserar på elevernas upplevelse av trygghet och trivsel samt på förekomsten av kränkande behandling, snarare än på risker för diskriminering eller hinder för elevers lika villkor och möjligheter. I skolornas arbete och problemframställningar saknas ett normkritiskt-, intersektionellt- och maktperspektiv. Därmed ses inte rektorer, pedagoger och skolans verksamhet som en del av problematiken som behöver inkluderas i arbetet mot diskriminering och ojämlika villkor. Problemen framställs också genomgående som ”någon annans problem” eller som icke förekommande. Beroende på de problem representationer som görs skapas skilda möjligheter och begränsningar för att uppnå det mål som aktiva åtgärder idag syftar till. Skolornas tenderar här riktar in sig på effekterna av problemen, snarare än på problemet i sig och det reaktiva arbetet blir i högutsträckning styrande.

Svensk diskrimineringslagstiftning slår fast att arbetsgivare och utbildningssamordnare ska motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Lagens tredje kapitel, kallat Aktiva åtgärder, syftar till att arbetet med antidiskriminering ska bedrivas i förebyggande syfte. Lagen reglerar både ett förbud mot diskriminering men även att diskriminering ska förhindras genom att det aktivt motarbetas. Denna uppsats undersöker aktiva åtgärder på två sätt. Analysen av aktiva åtgärders lagtext visar på att det är en symbolisk policy som präglas av hög otydlighet och vaga målsättningar. Två kommuners styrdokument analyseras därefter för att undersöka hur lagen implementerats utifrån deras arbetsgivarroll. Resultatet visar på skillnader i tillvägagångssätt mellan de två kommunala arbetsgivarna. Trots skillnaderna återfinns samma problematik; det finns en särkoppling av arbetsgivarnas formella och informella arbete med aktiva åtgärder samt att det senare är svår att utläsa vad det innebär.

Rysk informationskrigföring pågår över tid, i fred såväl som i krig. Långsiktiga politiskt, centralstyrda aktiviteter planeras och genomförs för att söndra och försvaga en motpart. Ett av Rysslands verktyg i informationskriget är dess statskontrollerade mediekanal RT som har en internationell kanal. Narrativet om Sverige och till viss del Europa har handlat om ett samhälle som splittras och successivt försämras. Med omvälvande händelser i Europa bestående av ett invasionskrig i Ukraina och Sveriges och Finlands Natoansökan rubbas den rådande säkerhetsordningen. Sannolikt förändras strategin i den ryska informationskrigföringen. Det är av stor vikt att förstå vad som kan påverka säkerheten i Sverige. Den här studien syftar till att exponera dagsaktuella narrativ och undersöka vilka antagonistiska narrativa strategier som används för att skada en motpart. Resultatet visar att det ryska huvudsakliga narrativet om Sverige i RT under våren och sommaren 2022 handlar om att Sverige har ett ansvar i det försämrade säkerhetsläget i Europa. Studiens analys visar att narrativet om Sverige kan bidra till att undergräva det demokratiska systemet genom att sprida artiklar om den svenska regeringens avsaknad av förnuft. Det kan även bidra till att destabilisera samhället genom att med känslomässigt laddade frågor skapa splittring och polarisering. Slutligen visar analysen att narrativen kan bidra till att påverka beslutsfattare att agera i en riktning som är fördelaktig för Ryssland.

The hypothesis for this essay is that the protection of age discrimination in the labour market is inferior to that of other grounds of discrimination due to the fact that EU regulations as well as national provisions allows exemptions for age from the non-discrimination principle. A legal method originating from traditional legal sources is used in order to determine the purpose and use of the regulation and illustrate how it could affect younger workers. In addition to legislation, collective agreements are examined and two areas of investigation; the Swedish 67-year rule and vacation benefits, are reviewed in an exemplifying purpose. The juridical inquiry and analysis illustrate, from a national and an EU perspective, the differences of treatment that can be justified on grounds of age as well as the possibility of positive actions and visualises possible consequences. The analysis concludes that the exemptions does not necessarily undermine the protection of age discrimination, but emphasise that there is risk of applying the exemptions even though purpose and measures can be questioned. The latter in relation to the lack of positive actions confirm the initial hypothesis and can affect young workers in a negative way. / Uppsatsen bygger på en hypotes om att ålder intar en svagare ställning på arbetsmarknaden i jämförelse med övriga diskrimineringsgrunder eftersom att det i större utsträckning finns lagregleringar som berättigar särbehandling på grund av ålder. I syfte att utröna regleringens bakomliggande syften och användning samt belysa hur den kan påverka yngre arbetstagare har en rättsvetenskaplig metod med grund i arbetsrättsliga rättskällor tillämpats. Utredning och analys belyser de utrymmen för berättigad särbehandling samt de möjligheter till aktiva åtgärder som klargörs i såväl nationell som EU-lagstiftning och exemplifierar möjliga konsekvenser. Granskningen är till viss del baserad på jämförelser mellan olika kollektivavtal och två undersökningsområden, 67-årsregeln och semesterförmåner, används i ett illustrerande syfte. Analysen visar på att undantagen inte nödvändigtvis underminerar åldersdiskrimineringsskyddet, men att det finns risk för att de används trots att syfte och åtgärder kan ifrågasättas. I kombination med avsaknaden av krav på aktiva åtgärder innebär det att den inledande hypotesen kan anses som bekräftad vilket riskerar att påverka yngre arbetstagare på ett negativt sätt.

Sweden has become an increasingly multicultural society where different religions and values ​​meet. Recently, the Swedish Labour Court decided, whether a company´s policy that demands an employee to shake hand, prevent the employee´s freedom of religion or if the policy had a legitimate purpose since it was a way of achieving equality between men and women at workplace.  The aim of this essay was to investigate how the court judges when the employer´s obligation not to discriminate on the ground of gender collides with an employee´s freedom of religion. In order to answer the question and achieve the purpose of this essay, the author has used a doctrinal method.  By studying the current law, the author of this essay has concluded that freedom of religion is protected by European Convention on Human Rights, article 9. The right to believe is complete, and is called forum internum. The right to practice a religion through a religious manifestation, is called forum externum. This right is not complete and can be restricted.  Freedom of religion has a strong legal protection, but there are situations where the right of others also must be considered. A employee has, in working life, not only rights, but also obligations towards the employer. This may imply restrictions on a employee's freedom of religion since the employer has the right to lead and distribute the work. An employer is obligated to work for an equal workplace. If the means used to achieve gender equality are appropriate and necessary, the freedom of religion in working life can be restricted.