<p>Skolan har som uppdrag att motverka traditionella könsmönster och främja jämställdhet mellan könen. All verksamhet inom skolan skall verka efter dessa uppmaningar, olika ämnen och instanser har olika förutsättningar för hur detta arbete kan te sig. Textilslöjden är ett ämne som bär på många traditionsbundna synsätt på könsroller. År 1969 infördes en ny läroplan där segregeringen mellan slöjdarterna öppnades upp för båda könen. Detta väckte våra tankar kring inriktningen på denna uppsats. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur lärare arbetar med jämställdhet inom textilslöjdsundervisningen. Vi har utgått ifrån frågeställningar om hur lärare arbetar för att neutralisera könsmönster genom jämställt arbete i textilslöjden, samt hur textillärare bemöter pojkar och flickor i klassrummet och ser på deras olika förkunskaper och prestationer. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som vi genomfört med sex stycken aktiva textillärare. I vår studie med informanterna har vi sett att textillärare idag arbetar med att se individer, istället för att se elever som en del i ett kollektivt kön. Lärarna försöker presentera ett brett och könsneutralt arbetsmaterial som leder till att eleverna själva får sätta sin personliga prägel på uppgifterna. Föreställningarna om att pojkar är stökiga och att flickorna arbetar stillsamt är något som ännu lever kvar. Jämställdhetsarbetet är på god väg i verksamheten, men vi har ännu en bit kvar innan vi är ”världens mest jämställda land”.</p>

Skolan har som uppdrag att motverka traditionella könsmönster och främja jämställdhet mellan könen. All verksamhet inom skolan skall verka efter dessa uppmaningar, olika ämnen och instanser har olika förutsättningar för hur detta arbete kan te sig. Textilslöjden är ett ämne som bär på många traditionsbundna synsätt på könsroller. År 1969 infördes en ny läroplan där segregeringen mellan slöjdarterna öppnades upp för båda könen. Detta väckte våra tankar kring inriktningen på denna uppsats. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur lärare arbetar med jämställdhet inom textilslöjdsundervisningen. Vi har utgått ifrån frågeställningar om hur lärare arbetar för att neutralisera könsmönster genom jämställt arbete i textilslöjden, samt hur textillärare bemöter pojkar och flickor i klassrummet och ser på deras olika förkunskaper och prestationer. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som vi genomfört med sex stycken aktiva textillärare. I vår studie med informanterna har vi sett att textillärare idag arbetar med att se individer, istället för att se elever som en del i ett kollektivt kön. Lärarna försöker presentera ett brett och könsneutralt arbetsmaterial som leder till att eleverna själva får sätta sin personliga prägel på uppgifterna. Föreställningarna om att pojkar är stökiga och att flickorna arbetar stillsamt är något som ännu lever kvar. Jämställdhetsarbetet är på god väg i verksamheten, men vi har ännu en bit kvar innan vi är ”världens mest jämställda land”.

<p>Jämställdhet inom en organisation är huvudtemat för denna uppsats. Syftet med studien är att undersöka jämställdhet och könsfördelning inom organisationen NA (fiktivt namn) som är en mångkulturell verksamhet med en mångårig bakgrund. Studien består av djupintervjuer och observationer som utfördes för att undersöka jämställdhetsarbetet inom NA. Sedan har jag utifrån teoretiska perspektiv om jämställdhet, genus, mångfald samt attityder och även tidigare forskning om jämställdhetsplaner utvecklat min undersökningsanalys. Mina resultat tyder på att NA:s organisation inte har någon jämställdhetsplan men personalen själva anser att jämställdhet redan existerar i organisationen.</p> / <p>Gender equality within an organization is the main theme of this essay. The purpose is to examine gender equality and gender distribution within NA, that is a multicultural organization with a long history. The study comprises of in-depth interviews, and observations. These were made to elucidate the work on gender equality within the organization. I, then, developed this survey-analysis based on theoretical perspectives of gender equality, gender, diversity, as well as attitudes, plus earlier research on gender equality objectives. My results show that NA has no gender equality objectives, but they consider that equality already exists in the organization.</p>

No description available.

Jämställdhet inom en organisation är huvudtemat för denna uppsats. Syftet med studien är att undersöka jämställdhet och könsfördelning inom organisationen NA (fiktivt namn) som är en mångkulturell verksamhet med en mångårig bakgrund. Studien består av djupintervjuer och observationer som utfördes för att undersöka jämställdhetsarbetet inom NA. Sedan har jag utifrån teoretiska perspektiv om jämställdhet, genus, mångfald samt attityder och även tidigare forskning om jämställdhetsplaner utvecklat min undersökningsanalys. Mina resultat tyder på att NA:s organisation inte har någon jämställdhetsplan men personalen själva anser att jämställdhet redan existerar i organisationen. / Gender equality within an organization is the main theme of this essay. The purpose is to examine gender equality and gender distribution within NA, that is a multicultural organization with a long history. The study comprises of in-depth interviews, and observations. These were made to elucidate the work on gender equality within the organization. I, then, developed this survey-analysis based on theoretical perspectives of gender equality, gender, diversity, as well as attitudes, plus earlier research on gender equality objectives. My results show that NA has no gender equality objectives, but they consider that equality already exists in the organization.

No description available.

Revisorsprofessionen är en profession som under en längre tid verkat som ett manligt reservat. Problematiken som infinner sig inom revisorsprofessionen är emellertid att den är könssegregerad. Kvinnorna finns främst representerade på lägre positioner. Revisionsbyråerna hänvisar ojämställdheten till den inbyggda trögheten och lutar sig tillbaka på tillförligheten att framtiden kommer medföra en jämställd revisorsprofession. Professionen har under det senaste decenniet mottagit ökade krav på att integrera ett jämställdhetsarbete i den dagliga verksamheten. Studien ämnar därav att undersöka, bidrar revisionsbyråernas reella jämställdhetsarbete till en ökad jämställdhet? Syftet med studien är att skapa en förståelse för revisionsbyråernas jämställdhetsarbete. Vidare ämnar studien att analysera om det föreligger diskrepans mellan revisionsbyråernas dokumenterade och reella jämställdhetsarbete. Detta genom att (1) kartlägga revisionsbyråernas jämställdhetsmål samt (2) identifiera vilka tillvägagångssätt som revisionsbyråerna tillämpar, för att säkerställa att jämställdhetsarbetet leder till en ökad jämställdhet. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studiens empiriska data samlades in stegvis. Den sekundära data samlades in genom att observera revisionsbyråernas hållbarhetsredovisningar. Den primära data samlades in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer, varav två kontorschefer. Studien pekar ut en huvudsaklig slutsats om revisionsbyråernas jämställdhetsarbete. Slutsatsen är att det föreligger en diskrepans mellan de stora revisionsbyråernas centrala jämställdhetsplaner och jämställdhetsprocesser .Den identifierade diskrepansen uppenbarar sig mellan de byråinterna faktorerna och jämställdhetsprocesserna. Förslag till vidare forskning är att undersöka vilka tillvägagångssätt som revisionsbyråerna kan tillämpa för att integrera jämställdhetsprocesserna i den dagliga verksamheten.

This Paper examine how a municipality hire employees and in what way they use relevantlegislation in the recruitment process. The purpose of this paper is to clarify one specific municipality and their recruitment process, where the selection of the candidates is in focus of the process. The premiss is that municipalities can hire whoever they want, although some legislation needs to be considered. The principle of objectivity, the precedence and prohibition against discrimination are some restrictions municipalities must be aware of and not contravene.Further on candidates have an opportunity to require probation of the legality if they experience that mistakes have been made with the recuritment. However, only members of the municipality can emphasise this request. The municipalities job advertisements conformation and demands will be clarified in the paper. Job advertisements has a validity regarding disputes refering to discrimination because only the advertisement can justify employers procedure and choise. The specific municipality has a prepared guideline when employers recruite as an aid when composing advertisements. The municipality operates with equality and announce this in the job advertisements. Looking over how the responsible for recruitment work with equality it seems that the plan of equality isn’t beeing used. The equality plan hasn’t been present because of the changes in legislation which can be the reason why the person who is responsible for recuritment doesn’t know how to reach equality in workplace. Further on the paper ascertaine that the guidelines regarding recruitment is not being used as they should. Employers responsible and preparing job advertisements do not always persue and analyze the requisites like wanted. Since legislation regarding a process in recuritment doesn’t exist I call for clearer guidelines which can helpthe municipality to work alike in all employments. / Uppsatsen utreder hur en kommun går tillväga när en nyanställning sker, hur de resonerar ochbeaktar gällande lagstiftning. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka en specifik kommuns rekryteringsprocess, främst avseende rekryteringsansvarigas urval. Utgångspunkten är att kommuner har möjlighet att fritt anställa den de vill, dock måste viss lagstiftning beaktas. Objektivitetsprincipen, företrädesrätten och förbud mot diskriminering är begränsningar som kommuner inte får handla i strid med vid rekryteringsförfaranden. Vidare har sökande kandidater möjlighet att begära laglighetsprövning om hen anser att fel har begåtts vid anställningsbeslut från kommunens sida. Dock tillfaller endast kommunmedlemmar denna rätt. Studien berör hur platsannonser är utformade och vilka krav kommunen ställt i sina annonser. Platsannonsers värde kan spela väsentlig roll vid diskrimineringstvister eller laglighetsprövning eftersom detta dokument förklarar arbetsgivarens tillvägagångssätt och anledning till beslut. Kommunen som bistått mig med uppgifter har sedan tidigare rekryteringsriktlinjer utformade som ska vara en hjälp för rekryteringsansvariga vid författandet av platsannonser. Kommunen arbetar även med jämställdhetsfrågan och tydliggör detta i sina platsannonser. Vid närmare granskning verkar inte rekryteringsansvariga använda jämställdhetsplanen till grund vid rekrytering. Jämställdhetsplanen har förvisso inte varit aktuell att använda då lagstiftning i handlingsplanen förändrats, vilket kan ha medfört att rekryteringsansvariga inte vet vilket tillvägagångssätt som ska användas för att uppnå jämn könsfördelning på arbetsplatsen. Vidare konstaterar studien att rekryteringsriktlinjerna inte följs i den mån som skulle behövas. Rekryteringsansvariga upprättar platsannonser utan att närmare granska och analysera vilka krav som eftersöks. Eftersom lagstiftningen inte informerar rekryteringsansvariga hur rekryteringsprocessen ska förlöpa efterlyser uppsatsen tydligare rekryteringsriktlinjer vilket skulle kunna leda till att kommunen som helhet arbetar likadantvid alla tjänstetillsättningsärenden.

The purpose of this essay is to examine how gender equality can be used in the workplace, its possible effects, and what collaboration can contribute to the subject of gender equality. A combination of legal sociological and legal dogmatic methodology has been used to examine the EU and Swedish law, how equality should be approached and what previous studies have concluded. An interview has been conducted to provide a clearer picture of how gender equality appears in practice, in the modern workplace.  An equality plan should be conducted every three years and applies to employers who are responsible for more than 25 employees. The manual should include a description of the measures considered necessary in the workplace in order to promote gender equality. How an equality plan should be developed is not specifically outlined in the current law, and thus this is left up to the employer to determine. The equality plan should be drawn up in collaboration with the employees, and usually in the presence of their union representatives.   According to current studies the general workforce has seen an increase in the number of gender equality plans carried out, since the Equality Act was established, however few correctional measures are implemented. It has also proven difficult for employers to see any immediate effects of implementing these measures. One of the reasons for this may be that employers do not need to act on the measures outlined in their equality plans, but solely identify the measures deemed necessary. Similarly, studies and the interview conducted revealed that cooperation regarding gender equality in many cases is limited.    A new investigation has suggested a more significant change in discrimination law, whereby the equality plan is replaced with systematic work on active measures. This systematic work seeks to clarify the legislation and make equality work a more liquid process that is continually evaluated and improved upon. Furthermore this approach aims to make active participation in equality promotion an obligation in the workplace.

Den här studien handlar om jämställdhet. Syftet med rapporten är att beskriva hur enkommunal arbetsplats i en mellanstor stad i Sverige uppfattar och arbetar med jämställdhet ideras verksamhet. För att få svar på syftet ställs tre frågor: Hur uppfattar (konstruerar)tjänstemännen jämställdhet och jämställdhetsarbetet? Vilka formella respektive informellafaktorer arbetar man med i den kommunala verksamheten? Och vilka problem upplevertjänstemännen i arbetet med jämställdhet? I denna studie genomfördes intervjuer med feminformanter som är verksamma inom jämställdhetsarbetet och har en jämställdhetsplan attförhålla sig till. Studiens teoretiska ramverk består huvudsakligen av organisationsteori ochBerger och Luckmanns kunskapssociologiska teori. Detta kompletteras av teorier om formelloch informell struktur inom organisation.Studiens resultat visar att den kommunala verksamheten bedriver ett intensivtjämställdhetsarbete, men informanterna hade olika uppfattningar om vad som egentligen ärviktigt med jämställdhetsarbetet. Formella faktorer som verksamheten arbetar med ärutbildning och statistik. En informell faktor som informanterna för fram, är att vissa avinformanterna försöker påverka andra medarbetare i sociala sammanhang för att spridakunskap om jämställdhet, exempelvis på fikarasterna. Slutligen kommer det fram varierandeproblem i jämställdhetsarbetet, bland annat att det är kvinnor som arbetar med jämställdhetoch att konkreta mål saknas i jämställdhetsplanen.