No description available.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Kvinnans närvaro på arbetsmarknaden har varit under fokus de senaste decennierna. Det har aldrig förr varit så populärt och omdebatterat med kvinnor på ledande positioner som det är idag. Den befintliga forskningen handlar till stor del om vad kvinnor kan bidra med och</p><p>åstadkomma på chefspositioner men ej hur fler kvinnor skall få tillträde till dessa positioner. Åsikterna och tankarna kring könskvotering skiljer sig åt mellan olika individer. Somliga är</p><p>positiva, andra negativa och vissa ställer sig mer neutrala. Vi anser att det är bra att det idag förs en aktiv debatt kring könskvotering och vill med denna studie undersöka hur könskvotering uppfattas av olika parter i det svenska samhället.</p><p>Syftet med denna studie är att ta reda på vad kvinnliga och manliga beslutsfattare samt studenter anser om huruvida könskvotering är en lämplig metod för att åstadkomma jämställdhet på ledande positioner. Studien visar på hur könskvotering uppfattas av olika parter. Vi har även utrett om kvinnliga och manliga beslutsfattare ser några alternativa lösningar till könskvotering. Studien är uppbyggd av en kvantitativ enkätstudie med studenter samt kvalitativa intervjuer med nio respondenter som påverkar dagens näringsliv. Vårt intresse för ledarskap och viljan att en dag själva bli chefer är en av anledningarna till att vi finner ämnet könskvotering intressant och valt att göra denna studie.</p><p>Könskvotering bör enligt teori endast tillämpas vid tillfällen där jämställdhet ej kan åstadkommas på naturlig väg. Studien visar att de flesta av respondenterna ställer sig negativa till könskvotering med anledningen av att det finns andra metoder att tillämpa för att nå jämställdhet. Utvecklingen går åt rätt håll och således finns inget behov av könskvotering i dagsläget. Många av respondenterna menar att det finns en risk att kvinnor inte kommer tas på lika stort allvar och att de inte ses som tillräckligt kompetenta om de får en tjänst eftersom de är kvinnor. För att få balans och jämställdhet på ledande positioner måste samhällets alla aktörer arbeta systematiskt med aktiva åtgärder. De hinder som kvinnor idag stöter på kan, till skillnad från vid tillämpning av könskvotering, avlägsnas med hjälp av aktiva åtgärder. De åtgärder som föreslårs och som har framförts i denna studie är att synliggöra kvinnliga</p><p>prestationer så att det uppkommer fler kvinnliga förebilder, ge kvinnor verktyg för att våga och vilja satsa på sin karriär, förbättra den problematik som uppstår i rekryteringsprocessens,</p><p>utarbeta system som underlättar för familjer att sköta hem och familj samt att alla tar sitt ansvar och bidrar till en förändring av de attityder som idag finns i samhället.</p>

Sammanfattning Kvinnans närvaro på arbetsmarknaden har varit under fokus de senaste decennierna. Det har aldrig förr varit så populärt och omdebatterat med kvinnor på ledande positioner som det är idag. Den befintliga forskningen handlar till stor del om vad kvinnor kan bidra med och åstadkomma på chefspositioner men ej hur fler kvinnor skall få tillträde till dessa positioner. Åsikterna och tankarna kring könskvotering skiljer sig åt mellan olika individer. Somliga är positiva, andra negativa och vissa ställer sig mer neutrala. Vi anser att det är bra att det idag förs en aktiv debatt kring könskvotering och vill med denna studie undersöka hur könskvotering uppfattas av olika parter i det svenska samhället. Syftet med denna studie är att ta reda på vad kvinnliga och manliga beslutsfattare samt studenter anser om huruvida könskvotering är en lämplig metod för att åstadkomma jämställdhet på ledande positioner. Studien visar på hur könskvotering uppfattas av olika parter. Vi har även utrett om kvinnliga och manliga beslutsfattare ser några alternativa lösningar till könskvotering. Studien är uppbyggd av en kvantitativ enkätstudie med studenter samt kvalitativa intervjuer med nio respondenter som påverkar dagens näringsliv. Vårt intresse för ledarskap och viljan att en dag själva bli chefer är en av anledningarna till att vi finner ämnet könskvotering intressant och valt att göra denna studie. Könskvotering bör enligt teori endast tillämpas vid tillfällen där jämställdhet ej kan åstadkommas på naturlig väg. Studien visar att de flesta av respondenterna ställer sig negativa till könskvotering med anledningen av att det finns andra metoder att tillämpa för att nå jämställdhet. Utvecklingen går åt rätt håll och således finns inget behov av könskvotering i dagsläget. Många av respondenterna menar att det finns en risk att kvinnor inte kommer tas på lika stort allvar och att de inte ses som tillräckligt kompetenta om de får en tjänst eftersom de är kvinnor. För att få balans och jämställdhet på ledande positioner måste samhällets alla aktörer arbeta systematiskt med aktiva åtgärder. De hinder som kvinnor idag stöter på kan, till skillnad från vid tillämpning av könskvotering, avlägsnas med hjälp av aktiva åtgärder. De åtgärder som föreslårs och som har framförts i denna studie är att synliggöra kvinnliga prestationer så att det uppkommer fler kvinnliga förebilder, ge kvinnor verktyg för att våga och vilja satsa på sin karriär, förbättra den problematik som uppstår i rekryteringsprocessens, utarbeta system som underlättar för familjer att sköta hem och familj samt att alla tar sitt ansvar och bidrar till en förändring av de attityder som idag finns i samhället.

No description available.

Andelen kvinnor i bolagsstyrelser i Norden har under en tid ökat. Det första landet i världen som införde en lag kring könssammansättningen i styrelser för att skapa mer jämställda styrelser är Norge. Den norska kvoteringslagen infördes 2006 och kräver att minst 40 procent av respektive kön ska representeras av styrelsens ledamöter. Företagen gavs två år att fullfölja de nya restriktionerna, och om lagen inte efterföljs är sanktionen tvångslikvidation, avvecklande av verksamheten. Under urvalsperioden för denna studie, 2002 till 2010, ökade antalet kvinnor i norska bolagsstyrelser från 12 procent till 43 procent, vilket är en ökning på 256 procent. Detta var ett väntat resultat då syftet med lagen var att göra styrelserna mer jämställda och skapa fler platser åt kvinnor. Styrelsestorleken förblev dock densamma, vilket indikerar på att företagen inte valde att utöka styrelsestorleken för att göra plats åt de nya kvinnliga ledamöterna och samtidigt behålla de manliga ledamöterna. Företagen valde istället att byta ut en del av de manliga ledamöterna mot kvinnliga och därmed behålla storleken på styrelsen. Det är inte heller någon signifikant förändring i Tobin’s Q mellan perioden före införandet av könskvoteringen och perioden efter. Däremot påverkade andelen kvinnor Tobin’s Q positivt innan könskvoteringen infördes. Detta indikerar på att när det inte finns restriktioner kring könssammansättningen i styrelser är företag med könsbalanserade styrelser i större utsträckning mer lönsamma. Tidigare studier har visat på att kvinnor tenderar att ha lägre ekonomisk kompetens än män. Detta borde då resultera i att när andelen kvinnor ökar borde den ekonomiska kompetensen i styrelser försämras. Däremot tenderar individer, oavsett kön, med en hög utbildningsnivå att ha en högre ekonomisk kompetens än individer som inte har en hög utbildning. Då resultaten från denna studie visar på att utbildningsnivån i styrelserna har förbättrats efter andelen kvinnor ökat indikerar detta på att den ekonomiska kompetensen i styrelserna inte har försämrats, den har snarare förbättrats. / The percentage of women on corporate boards have increased the last decades, especially in the Nordic countries. Norway was the first country in the world that implemented a gender quota to increase the percentage of women on corporate boards. The quota’s purpose is that corporate boards in listed companies is forced to have at least 40 percent of each gender represented by the directors and if they refuse to form a gender-balanced board they would face forced liquidation. The purpose of this study was to examine what the effects of the Norwegian gender quota did have on these companies’ financial performance and if the boards’ level of education was altered. The results show that the quota led to an increase in the percentage of women on corporate boards. This result was not surprising because the purpose of the law was to increase the gender equality on corporate boards. However, the results show no evidence that the quota had effects on the financial performance, measured in Tobin’s Q. The size of the board was still the same after the introduction of the quota, this indicate that they exchanged some of the sitting board members with new members, rather than to expand the boards and keep all the sitting male directors. Earlier studies show that women have, to a greater extent, a lower financial literacy than men. This should indicate that when the percentage of women increase on corporate boards, the financial literacy should be lower than before. However, there is a connection between a higher financial literacy and a higher education. The results show that the education level increased after the implementation of the quota, this indicates that the financial literacy on boardrooms haven’t deteriorated, but rather improved.

The representation of women in parliament is a subject that has been up for debate since the beginning of the 20th century and the beginning of women’s suffrage. Gender quotas is a way to increase the representation of women in modern parliaments, even in the Swedish riksdag. This qualitative, comparative study shows that out of the eight Swedish parties of parliament, six is implementing gender quotas but in different ways and for different reasons. These reasons get brought into light in official party documents where the parties discuss their stance on gender equality politics and gender quotas. The parties’ opinion on gender quota is defined by three different kind of arguments: the argument of equal representation, the argument of resources and the argument of interest. The left-wing parties tend to use all three of the arguments, while the right-wing parties tend to be more sceptical of the use of gender quotas and therefore use two or less arguments. The parties’ stance on gender quotas are furthermore analysed from the perspective of the theory of feminist institutionalism. Parties who use all three of the arguments, or all the argument except the argument of resources, tend to have a feminist approach to their politics. These parties use gender quota as a way of reforming the parliament’s structure. Other parties who focus on justice and resource as arguments of gender quotas is often more conservative or focused on preserving the structure on which the riksdag is built upon.

Syftet med kandidatuppsatsen är att förstå och analysera ledamöternas syn på kvinnor i politiken i Mauritius. Denna avhandling fokuserar på politikernas erfarenheter efter implementering av könskvotering i den lokala politiken som resulterade i en ökad kvinnorepresentation och dess konsekvenser. Det empiriska materialet för avhandlingen har samlats in genom kvalitativa intervjuer med manliga och kvinnliga ledamöter från tre kommuner i Mauritius. Det teoretiska ramverket är uppdelad i tre delar som används för att analysera olika punkter från det empiriska materialet. I det teoretiska ramverket har vi inkluderat teorier om de tillvägagångssätt att öka kvinnors representation, varför kvinnor bör vara aktiva i politiken, och om könskvotering. För att analysera empirin från en teoretisk synvinkel har resultaten delats upp i tre underkategorier vilket är respondenternas inställning till könskvotering och kvinnors representation i politiken, teorin om kritisk massa och förändringar i den politiska agenda, samt kommunpolitikernas attityder gentemot kvinnliga politiker. Resultaten från vår avhandling visar att föreställningen att politiken enbart är en mans domän har börjat förändras. Den ökade kvinnorepresentationen har visat att kvinnor är lika kompetenta som män att verka i den politiska världen. Dock visar inte resultaten någon märkbar förändring i den politiska agendan. Kvinnor i Mauritius är numera accepterade att delta i politiken, men det är fortfarande en lång väg att gå för dem att betraktas som likvärdiga medlemmar som män i den politiska världen. / The purpose of the thesis is to understand and analyse councillors’ view on women in Mauritian politics. This thesis focuses on their experiences after the implementation of gender quota in local government which led to an increased women’s representation in local politics as well as the consequences derived from it. The empirical material for this thesis has been gathered through qualitative interviews with male and female councillors from three municipalities in Mauritius. The theoretical framework is divided into three parts which are used to analyse different points from the empirical material. In the theoretical framework we have included theories about the ways to increase women’s representation, why women should be active in politics, and about gender quota. To analyse the empirics from a theoretical point of view, we have divided the results into three sub-categories which are the respondents’ stance to gender quota and women’s representation in politics, the theory of critical mass and the change in political agenda, as well as the councillors’ attitudes towards female politicians. The results from this thesis show that the notion that politics is solely a male domain has begun to change. The increased women’s representation has shown that women are as competent as men in the political field. However, the results do not show a notable change in the political agenda, because not enough time has passed to see any differences. Women in Mauritius are today more accepted to partake in politics but there is still a long way to go for them to be considered equal members as men in the political world.

On the surface, Sweden and Denmark are two similar countries, but behind the closed boardroom doors, things look different. These two countries have chosen different approaches to achieving their goals and the diversification within the boards differs markedly. As a result, the study tries to emphasize the differences, and see if it is possible to distinguish different gender effects. The purpose of the study is to investigate the possible effects of gender quotas in corporate governance and the impact women does have on reducing risk in a corporate governance context as well as their connection to R&amp;D investments based on a performance measure of earnings per share. The study has chosen a deductive approach with regards to a cross-sectional design to make it possible to make various comparisons between the collected variables. The hypotheses of the study have been formulated with help of the theories: tokenism, institutional theory, social role theory, resource mobilization theory, resource-based theory, economic growth theory and the theory of the firm. The study finds gender effects for Denmark however cannot conclude if this is an effect of women on the board of directors or a tokenism problem arising due to males’ dominance causing women to be pushed away or men having a different risk appetite. For Sweden no gender effects can be concluded neither for the 3-year or the year-to-year results. This suggests that Swedish companies board of directors have achieved great synergy effects due to institutional and social pressures, however a tokenism problem cannot be ruled out. / Sverige och Danmark är till ytan två lika länder men bakom de stängda styrelsedörrarna så ser det annorlunda ut. Dessa två länder har valt olika tillvägagångssätt för att uppnå sina mål och diversifieringen inom styrelserna skiljer sig markant. Till följd detta försöker studien betona skillnaderna, samt se om det går att urskilja olika könseffekter. Syftet med studien är att undersöka de möjliga effekterna av könskvotering i bolagsstyrning och vilken inverkan kvinnor har på att minska risken i ett bolagsstyrningssammanhang, samt deras koppling till forskning och utvecklings investeringar baserat på prestationsmått på vinst per aktie. Studien har valt ett deduktivt tillvägagångssätt med avseende på en tvärsnittsdesign för att göra det möjligt att göra olika jämförelser mellan de insamlade variablerna. Studiens hypoteser har formulerats med hjälp av teorierna: tokenism, institutionell teori, social rollteori, resursmobiliseringsteori, resursbaserad teori, ekonomisk tillväxtteori och företagets teori. Studien finner könseffekter för Danmark men kan inte dra slutsatsen om detta är en effekt av kvinnor i styrelsen eller ett tokenismproblem som uppstår på grund av mäns dominans som gör att kvinnor trängs undan eller att män möjligen har en annan riskaptit. För Sverige kan inga könseffekter konstateras varken för 3-års- eller årsresultatet. Detta tyder på att den svenska styrelsen har uppnått stora synergieffekter på grund av institutionella och sociala påtryckningar, men ett tokenismproblem kan inte uteslutas.