Forskningen om familjeföretag är relativt omfattande. Men det finns fortfarande många frågor som är obesvarade. En viktig fråga som berör familjeföretags utveckling är viljan att ta in extern kompetens inom ekonomiområdet. Det kan röra sig om tjänster såsom ekonomichef, controller eller redovisningekonom. I detta arbete har vi försökt besvara frågan om varför ledningen i familjeföretag väljer att ta in extern kompetens inom ekonomi. Teorin för fram att familjeföretag i det längsta drar sig för att ta in extern kompetens till förmån för den egna familjens medlemmar. Slutsatserna man kan dra efter att ha utvärderat svar från åtta familjeföretags VD:ar samt externt tillsatt personal inom ekonomi är att de till största delen ser mycket positivt på tillsättandet av extern personal inom ekonomi. De flesta för fram åsikten om att utan att tillsätta extern personal hade bolagen i fråga inte kunnat utvecklas så framgångsrikt som de har gjort. De ser extern personal inom ekonomiområdet som en styrka med avseende på de nya kunskaper, erfarenheter och kompetenser som kommer företagen till del. Det många pekar på i intervjerna är att man får in en person som kan komma med andra lösningar på problemen än de konventionella, men även en mindre känslosam attityd till familjeföretagets affärer, vilket kan vara en klar fördel. Nya synpunkter och kunskaper kommer företaget till godo. Dock är den personliga dynamiken med den externa kompetensen av stor vikt för företagen i undersökningen, man bör passa in i företagsandan samt vara lätt att ha att göra med, men ända ha integritet. Nackdelar som man har pekat på är till exempel om den externt tillsatte experten eventuellt slutar sin tjänst eller manipulerar bokföringen. Med tanke på alla de lagar och regelverk som styr företagens vardag krävs en hel del specialistkunskap inom ekonomiområdet, särskilt inom koncernredovisning, beskattning, bokslut och årsredovisning. Dessa kunskaper kan i ett fåtal fall tillgodoses av familjemedlemmar, men i de allra flesta företag är det kompetens man måste få in i företaget utifrån. Vi anser att vår undersökning har gett oss svar på de frågor som vi hade ställt upp angående familjeföretags syn på att anlita extern kompetens inom ekonomi. Nämligen att familjeföretag som vill utvecklas vinner mycket på att anlita extern kompetens inom ekonomi. Inte bara ekonomiskt utan även på många andra områden. Nyckelord: Familjeföretag, Extern ekonomisk kompetens, Bolagsstyrning, Familjeföretags komplexitet, Successionsplanering. / Research on family business is quite extensive. But there are still many questions that remain unanswered. An important issue relating to family business development is the desire to bring in external expertise in the finance area. It may involve services such as finance manager, controller or accountant. In this work the authors have attempted to answer the question of why the management of family businesses chooses to bring in external expertise in economics. The theory implies that the family business as long reluctant to bring in external expertise for the benefit of their own family members. The conclusions to be drawn after evaluating responses from eight family business CEOs and externally added staff in finance is that they are mostly very much welcoming the appointment of external staff in finance. Most of the view implies that without the addition of external staff, the companies would not develop as successfully as they have done. They see external staff within the finance area as strength for the new knowledge, experience and skills that businesses will benefit from. Many CEO: s advocates that you get in a person who can come up with other solutions to the problems than the conventional ones, but also a less emotional approach to family business affairs, which may be a distinct advantage. New ideas and knowledge will benefit the company. However, the personal dynamics of the external competence are of great importance to companies in the survey, it should fit into the entrepreneurial spirit and be easy to deal with, but still have privacy. Disadvantages as some have pointed out are for example, if the externally appointed expert may terminate their service or manipulate the records. Given all the laws and regulations that govern todays businesses requires a lot of expertise in economics, especially in the consolidated financial statements, taxation, financial statement and annual reports. This knowledge can in a few cases be met by family members, but in the vast majority of companies, you need to get the skills into the company from outside. We believe that our study has given us answers to the questions we had put up on the family company's approach to the use of external expertise in economics. Namely, those family businesses that want to develop win a lot of hiring external expertise in economics. Not just economically but also in many other areas. Keywords: Family firm, External financial competence, Corporate governance, Complexity of family firms, Succession planning.

Andelen kvinnor i bolagsstyrelser i Norden har under en tid ökat. Det första landet i världen som införde en lag kring könssammansättningen i styrelser för att skapa mer jämställda styrelser är Norge. Den norska kvoteringslagen infördes 2006 och kräver att minst 40 procent av respektive kön ska representeras av styrelsens ledamöter. Företagen gavs två år att fullfölja de nya restriktionerna, och om lagen inte efterföljs är sanktionen tvångslikvidation, avvecklande av verksamheten. Under urvalsperioden för denna studie, 2002 till 2010, ökade antalet kvinnor i norska bolagsstyrelser från 12 procent till 43 procent, vilket är en ökning på 256 procent. Detta var ett väntat resultat då syftet med lagen var att göra styrelserna mer jämställda och skapa fler platser åt kvinnor. Styrelsestorleken förblev dock densamma, vilket indikerar på att företagen inte valde att utöka styrelsestorleken för att göra plats åt de nya kvinnliga ledamöterna och samtidigt behålla de manliga ledamöterna. Företagen valde istället att byta ut en del av de manliga ledamöterna mot kvinnliga och därmed behålla storleken på styrelsen. Det är inte heller någon signifikant förändring i Tobin’s Q mellan perioden före införandet av könskvoteringen och perioden efter. Däremot påverkade andelen kvinnor Tobin’s Q positivt innan könskvoteringen infördes. Detta indikerar på att när det inte finns restriktioner kring könssammansättningen i styrelser är företag med könsbalanserade styrelser i större utsträckning mer lönsamma. Tidigare studier har visat på att kvinnor tenderar att ha lägre ekonomisk kompetens än män. Detta borde då resultera i att när andelen kvinnor ökar borde den ekonomiska kompetensen i styrelser försämras. Däremot tenderar individer, oavsett kön, med en hög utbildningsnivå att ha en högre ekonomisk kompetens än individer som inte har en hög utbildning. Då resultaten från denna studie visar på att utbildningsnivån i styrelserna har förbättrats efter andelen kvinnor ökat indikerar detta på att den ekonomiska kompetensen i styrelserna inte har försämrats, den har snarare förbättrats. / The percentage of women on corporate boards have increased the last decades, especially in the Nordic countries. Norway was the first country in the world that implemented a gender quota to increase the percentage of women on corporate boards. The quota’s purpose is that corporate boards in listed companies is forced to have at least 40 percent of each gender represented by the directors and if they refuse to form a gender-balanced board they would face forced liquidation. The purpose of this study was to examine what the effects of the Norwegian gender quota did have on these companies’ financial performance and if the boards’ level of education was altered. The results show that the quota led to an increase in the percentage of women on corporate boards. This result was not surprising because the purpose of the law was to increase the gender equality on corporate boards. However, the results show no evidence that the quota had effects on the financial performance, measured in Tobin’s Q. The size of the board was still the same after the introduction of the quota, this indicate that they exchanged some of the sitting board members with new members, rather than to expand the boards and keep all the sitting male directors. Earlier studies show that women have, to a greater extent, a lower financial literacy than men. This should indicate that when the percentage of women increase on corporate boards, the financial literacy should be lower than before. However, there is a connection between a higher financial literacy and a higher education. The results show that the education level increased after the implementation of the quota, this indicates that the financial literacy on boardrooms haven’t deteriorated, but rather improved.