<p>Based on widespread public debate prior to Swedish EMU-referendum 2003, the main purpose of this thesis is to examine and analyze the standpoint of the Swedish parliamentary parties in the EMU-issue, from perspektive of the following questions;</p><p>1) What is the official standpoint of the parliamentary parties in the EMU-issue?</p><p>2) What claimed effects of a Swedish EMU-membership or non-membership have the parties presented?</p><p>3) What rifts can be found within the parties, in relation to their official standpoint in the EMU-issue?</p><p>The Sweidish parliamentary parties´ standpoint in the EMU-issue will be analyze from the point of view of a number of current theories. These theories are basically democrazy theories that all have transnationalization and Europeanization as a common ground.</p><p>The conclusions are, among others, that the parliamentary parties` standpoints in the EMU-issue are based on ideological values about whether or not a Swedish EMU-membership is good for Sweden. The Liberal Party, the Christian Democrats, the Moderate Party and the Social Party have a positive view on EMU and a deeper European integration, and basically value the economic efficency of the EMU higher than democratic decision making and a national currency and monetary policy. As for the EMU-critical parties such as the Centre Party, the Green Party and the Left Party, their view in the EMU-issue can be regarded as more nationalistic, since they say no to an exapanded financial cooperation. A contibuting factor to their standpoint in this issue is that they value the national influence over currency and monetary policies, and democratic decision making higher than the economic effciency of the EMU.</p><p>The Swedish parliamentary parties have suggested a number of effects of a Swedish EMU-membership or non-membership. In general; all parties tend to exaggerate the factors which benefit their own EMU-standpoint, and to some extent discard those which oppose their stand in the EMU-issue.</p><p>This thesis makes it clear that regarding the EMU-issue all of the parliamentary parties are more or less divided. The Moderate Party and the Liberal Party are seen as the most united for a Swedish EMU-membership, whereas the Left Party and the Green Party are the most united against Sweden joining the EMU. The Centre Party is resonably united in their opposition to a Swedish membership, apart from a small minority of EMU-advocates. The Christian Democrats and the Social Democrats, on the other hand, are the most devided parties in the EMU-issue.</p> / <p>Med anledning av den omfattande debatten inför den svenska EMU-folkomröstningen år 2003 är det huvudsakliga syftet med denna uppsats att undersöka samt analysera de svenska riksdagspartiernas ställningstagande i EMU-frågan utifrån följande frågeställningar:</p><p>1) Vilka är de svenska riksdagspartiernas officiella ståndpunkter i EMU-frågan?</p><p>2) Vilka påstådda effekter har riksdagspartierna fört fram vid ett svenskt EMU-medlemskap eller ett EMU-utanförskap?</p><p>3) Vilka splittringar finns det inom riksdagspartierna i relation till partiernas officiella ställningstagande i EMU-frågan?</p><p>De svenska riksdagspartiernas förhållningssätt i EMU-frågan behandlas utifrån flera demokratiteorier som har transnationaliseringen och europeiseringen som gemensam bas.</p><p>Slutsatserna är bland andra att riksdagspartiernas ställningstagande i EMU-frågan bottnar i ideologiska värderingar om att ett svenskt EMU-medlemskap är bra respektive dåligt för Sverige. Folkpartiet, kristdemokraterna, moderaterna och socialdemokraterna är positiva till EMU och till en fördjupad europeisk integration där de i grund och botten värderar EMU:s ekonomiska effektivitet mer än en demokratisk beslutsordning och en nationell valuta- och penningpolitik. När det gäller EMU-kritiska partierna som centerpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet är deras synsätt i EMU-frågan att betrakta som mer nationalistiskt eftersom de säger nej till ett utökat ekonomiskt samarbete. En bidragande orsak till deras uppfattning i denna fråga är att de värdesätter det nationella inflytandet över valuta- och penningpolitiken samt en demokratisk bestlutsordning mer än EMU:s ekonomiska effektivitet.</p><p>Sveriges riksdagspartier har fört fram många påstådda effekter vid ett svenskt EMU-medlemskap eller ett EMU-utanförskap. Generellt sett tenderar alla riksdagspartier förstora de faktorer som främjar deras egna EMU-ståndpunkter och i viss mån förkasta det som går tvärt emot deras ställningstagande i EMU-frågan.</p><p>Moderaterna och folkpartiet bedöms vara de mest enade partierna för ett svenskt EMU-medlemskap medan vänsterpartiet och miljöpartiet är de mest sammanhållna partierna mot en svensk EMU-anslutning. Centerpartiet är förhållandevis överens i sitt EMU-motstånd bortsett från en mindre minoritet med EMU-förespråkare. Kristdemokraterna och socialdemokraterna är däremot de mest splittrade partierna i EMU-frågan.</p>

The representation of women in parliament is a subject that has been up for debate since the beginning of the 20th century and the beginning of women’s suffrage. Gender quotas is a way to increase the representation of women in modern parliaments, even in the Swedish riksdag. This qualitative, comparative study shows that out of the eight Swedish parties of parliament, six is implementing gender quotas but in different ways and for different reasons. These reasons get brought into light in official party documents where the parties discuss their stance on gender equality politics and gender quotas. The parties’ opinion on gender quota is defined by three different kind of arguments: the argument of equal representation, the argument of resources and the argument of interest. The left-wing parties tend to use all three of the arguments, while the right-wing parties tend to be more sceptical of the use of gender quotas and therefore use two or less arguments. The parties’ stance on gender quotas are furthermore analysed from the perspective of the theory of feminist institutionalism. Parties who use all three of the arguments, or all the argument except the argument of resources, tend to have a feminist approach to their politics. These parties use gender quota as a way of reforming the parliament’s structure. Other parties who focus on justice and resource as arguments of gender quotas is often more conservative or focused on preserving the structure on which the riksdag is built upon.

Based on widespread public debate prior to Swedish EMU-referendum 2003, the main purpose of this thesis is to examine and analyze the standpoint of the Swedish parliamentary parties in the EMU-issue, from perspektive of the following questions; 1) What is the official standpoint of the parliamentary parties in the EMU-issue? 2) What claimed effects of a Swedish EMU-membership or non-membership have the parties presented? 3) What rifts can be found within the parties, in relation to their official standpoint in the EMU-issue? The Sweidish parliamentary parties´ standpoint in the EMU-issue will be analyze from the point of view of a number of current theories. These theories are basically democrazy theories that all have transnationalization and Europeanization as a common ground. The conclusions are, among others, that the parliamentary parties` standpoints in the EMU-issue are based on ideological values about whether or not a Swedish EMU-membership is good for Sweden. The Liberal Party, the Christian Democrats, the Moderate Party and the Social Party have a positive view on EMU and a deeper European integration, and basically value the economic efficency of the EMU higher than democratic decision making and a national currency and monetary policy. As for the EMU-critical parties such as the Centre Party, the Green Party and the Left Party, their view in the EMU-issue can be regarded as more nationalistic, since they say no to an exapanded financial cooperation. A contibuting factor to their standpoint in this issue is that they value the national influence over currency and monetary policies, and democratic decision making higher than the economic effciency of the EMU. The Swedish parliamentary parties have suggested a number of effects of a Swedish EMU-membership or non-membership. In general; all parties tend to exaggerate the factors which benefit their own EMU-standpoint, and to some extent discard those which oppose their stand in the EMU-issue. This thesis makes it clear that regarding the EMU-issue all of the parliamentary parties are more or less divided. The Moderate Party and the Liberal Party are seen as the most united for a Swedish EMU-membership, whereas the Left Party and the Green Party are the most united against Sweden joining the EMU. The Centre Party is resonably united in their opposition to a Swedish membership, apart from a small minority of EMU-advocates. The Christian Democrats and the Social Democrats, on the other hand, are the most devided parties in the EMU-issue. / Med anledning av den omfattande debatten inför den svenska EMU-folkomröstningen år 2003 är det huvudsakliga syftet med denna uppsats att undersöka samt analysera de svenska riksdagspartiernas ställningstagande i EMU-frågan utifrån följande frågeställningar: 1) Vilka är de svenska riksdagspartiernas officiella ståndpunkter i EMU-frågan? 2) Vilka påstådda effekter har riksdagspartierna fört fram vid ett svenskt EMU-medlemskap eller ett EMU-utanförskap? 3) Vilka splittringar finns det inom riksdagspartierna i relation till partiernas officiella ställningstagande i EMU-frågan? De svenska riksdagspartiernas förhållningssätt i EMU-frågan behandlas utifrån flera demokratiteorier som har transnationaliseringen och europeiseringen som gemensam bas. Slutsatserna är bland andra att riksdagspartiernas ställningstagande i EMU-frågan bottnar i ideologiska värderingar om att ett svenskt EMU-medlemskap är bra respektive dåligt för Sverige. Folkpartiet, kristdemokraterna, moderaterna och socialdemokraterna är positiva till EMU och till en fördjupad europeisk integration där de i grund och botten värderar EMU:s ekonomiska effektivitet mer än en demokratisk beslutsordning och en nationell valuta- och penningpolitik. När det gäller EMU-kritiska partierna som centerpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet är deras synsätt i EMU-frågan att betrakta som mer nationalistiskt eftersom de säger nej till ett utökat ekonomiskt samarbete. En bidragande orsak till deras uppfattning i denna fråga är att de värdesätter det nationella inflytandet över valuta- och penningpolitiken samt en demokratisk bestlutsordning mer än EMU:s ekonomiska effektivitet. Sveriges riksdagspartier har fört fram många påstådda effekter vid ett svenskt EMU-medlemskap eller ett EMU-utanförskap. Generellt sett tenderar alla riksdagspartier förstora de faktorer som främjar deras egna EMU-ståndpunkter och i viss mån förkasta det som går tvärt emot deras ställningstagande i EMU-frågan. Moderaterna och folkpartiet bedöms vara de mest enade partierna för ett svenskt EMU-medlemskap medan vänsterpartiet och miljöpartiet är de mest sammanhållna partierna mot en svensk EMU-anslutning. Centerpartiet är förhållandevis överens i sitt EMU-motstånd bortsett från en mindre minoritet med EMU-förespråkare. Kristdemokraterna och socialdemokraterna är däremot de mest splittrade partierna i EMU-frågan.

Denna studie berör medieplattformen Instagram och hur den används inom svensk politik. Syftet med studien är att undersöka hur Instagram påverkar svenska riksdagspartiers arbete och hur arbetet kan anpassas till användarna av Instagram. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer utgör resultatet. Studien behandlar tre svenska riksdagspartier, samt inkluderar fyra användare av Instagram. Resultatet har genomförts med teori som innefattar utvecklingen av Instagram i Sverige, politik och användningen av Instagram i politik utanför Sverige. Studiens slutsats visar på att politiska partiers användning av Instagram öppnar upp för en ny målgrupp, bidrar till nya kommunikationssätt och ger möjlighet till att engagera fler i sin politik. / This essay concerns the Instagram media platform and how it is used in Swedish politics. The purpose of the paper is to investigate how Instagram affects the work of the Swedish parliament and how it can be adapted to the users of Instagram. The essay has been conducted using a qualitative method, where semi-structured interviews constitute the result. The essay deals with three Swedish parliamentary parties and includes four users of Instagram. The result has been conducted with theory that includes Instagram's development in Sweden, politics and Instagram's use in politics outside of Sweden. The conclusion of the essay shows that the use of Instagram by political parties opens up to a new target group, contributes to new ways of communication and allows for more involvement in politics.