Med utgångspunkt i en analysmetod framtagen av The American Association of the Advancement of Science (AAAS) utfördes en läromedelsanalys på två separata utgåvor av ett läromedel författade av Birgitta Thulin och Sten Elm (Religion 1, utgiven 2010 och Religion 1 & 2, specialisering, utgiven 2013). Undersökningen gjordes för att söka svar på följande frågor: 1) Vad står det i ämnesplanen för grundkursen religionskunskap? 2) Vad står i motsvarande läromedel? 3) Hur skiljer sig de två undersökta utgåvorna? 4) Hur väl överensstämmer styrdokument och böcker med varandra? Analysen av materialet upptäckte att det finns en betydande diskrepans mellan innehållet i båda de undersökta böckerna, i jämförelse med styrdokumentets centrala innehåll. / With base in an analytic method developed by The American Association of the Advancement of Science (AAAS) a learning material analysis was performed on two separate editions of a book written by Birgitta Thulin and Sten Elm (Religion 1, published 2010 and Religion 1 & 2, specialisering, published 2013). The investigation was carried out to search for answers regarding the following questions: 1) What is said in the syllabus, for the first course in religion? 2) What is said in matching learning materials? 3) How much do the two investigated editions differ? 4) How well does syllabus and learning materials match? The analysis of the material discovered that there is a considerable discrepancy between the content in the investigated books, in comparison to the central goals of curriculum.

Revisorsprofessionen är en profession som under en längre tid verkat som ett manligt reservat. Problematiken som infinner sig inom revisorsprofessionen är emellertid att den är könssegregerad. Kvinnorna finns främst representerade på lägre positioner. Revisionsbyråerna hänvisar ojämställdheten till den inbyggda trögheten och lutar sig tillbaka på tillförligheten att framtiden kommer medföra en jämställd revisorsprofession. Professionen har under det senaste decenniet mottagit ökade krav på att integrera ett jämställdhetsarbete i den dagliga verksamheten. Studien ämnar därav att undersöka, bidrar revisionsbyråernas reella jämställdhetsarbete till en ökad jämställdhet? Syftet med studien är att skapa en förståelse för revisionsbyråernas jämställdhetsarbete. Vidare ämnar studien att analysera om det föreligger diskrepans mellan revisionsbyråernas dokumenterade och reella jämställdhetsarbete. Detta genom att (1) kartlägga revisionsbyråernas jämställdhetsmål samt (2) identifiera vilka tillvägagångssätt som revisionsbyråerna tillämpar, för att säkerställa att jämställdhetsarbetet leder till en ökad jämställdhet. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studiens empiriska data samlades in stegvis. Den sekundära data samlades in genom att observera revisionsbyråernas hållbarhetsredovisningar. Den primära data samlades in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer, varav två kontorschefer. Studien pekar ut en huvudsaklig slutsats om revisionsbyråernas jämställdhetsarbete. Slutsatsen är att det föreligger en diskrepans mellan de stora revisionsbyråernas centrala jämställdhetsplaner och jämställdhetsprocesser .Den identifierade diskrepansen uppenbarar sig mellan de byråinterna faktorerna och jämställdhetsprocesserna. Förslag till vidare forskning är att undersöka vilka tillvägagångssätt som revisionsbyråerna kan tillämpa för att integrera jämställdhetsprocesserna i den dagliga verksamheten.

No description available.

Tidigare forskning har spekulerat kring samspelet mellan värderingar om jämställdhet och fördelning av hushållsarbete, och att det eventuellt finns en diskrepans mellan attityder till könsroller och praktik samt att detta kan vara en källa till konflikt mellan arbete och familj. Med multivariata samt könsseparata regressionsanalyser ämnar denna uppsats att i en svensk tvåförsörjarkontext studera diskrepansen mellan jämställda värderingar och upplevd orättvis fördelning av hushållsarbete samt hur det för män och kvinnor inverkar på konflikten arbete-familj. Resultaten visar att konflikten mellan arbete och familj generellt är högre för kvinnor. Vidare synliggörs det att diskrepansen som fenomen och dess inverkan på upplevd konflikt endast påverkar kvinnor. Resultatet visar vidare att diskrepansen minskar den upplevda konflikten för kvinnor, vilket förkastar uppsatsens hypoteser om att konflikten skulle öka av denna form av diskrepans. Med hjälp av teorier om genuskonstruktion ämnar uppsatsen att förstå och förklara dessa skillnader.

I denna studie har politiska skandaler studerats ur ett framingperspektiv. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur rapporteringen skiljer sig åt mellan höger- och vänsterpolitiker i beskrivningen av politiska skandaler. Genom en kvantitativ första undersökning har det konstaterat satt vänsterpolitiker blir omskrivna mer när de är involverade i politiska skandaler, särskilt om skandalen är av ekonomisk natur. I en andra kvalitativ del undersöktes två skandaler på djupet, genom kritisk diskursanalys. Resultaten av den undersökningen visar att vänsterpolitiker gestaltas på ett annat sätt än högerpolitiker när de är involverade i skandaler av ekonomisk natur. Skillnaderna tycks framförallt bero på sociokulturella faktorer. De förväntningar som allmänheten har på politiker påverkar hur de gestaltas i media. Om en politiker inte lever som den lär blir granskningen av densamme mer negativt vinklad.

The societal benefits of new technology and electronic products can hardly be underestimated. However, new technological achievements bring problems as well since obsolete products, due to ever-growing amounts and complex composition, are difficult to handle in a sound manner. Currently electronic waste constitutes the single fastest growing waste stream in society. It is also common that e-waste is exported to low-income countries where it generally is recycled under rudimentary conditions, leading to large-scale environmental and health effects. The political handling of the issue has enjoyed moderate success internationally as well as nationally. The shaping of environmental politics is however, according to many researchers, a complex process involving many actors, something that generally is not reflected inofficial politics. The purpose of this thesis is to map out the different discourses inherent in the public debates on e-waste in Sweden and the USA respectively, and compare how they might influence the political management of the e-waste issue. A number of newspaper articles, reports and press releases from NGOs and trade organizations have been analyzed with a discourse analysis method, influenced by John Dryzek and Michel Foucault. The term “order of discourse” has been borrowed by Norman Fairclough as an analytical tool. In the U.S. material a conflictual, unclear order of discourse appeared where most of the actors were portrayed as equal political players. However there was an apparent red thread as the question was framed as an economic issue by the majority of actors. In the Swedish material a very clear order of discourse was identified, where mainly two discourses were dominant. Drawing on the analysis it could be concluded that there were several probable explanations for the contemporary political handling. The perspective of the key actors El-Kretsen and the U.S. EPA was concluded to impair the political handling, while the framing of the issue as a question for experts in the Swedish material was considered another explanation. / Samhällsnyttan med ny teknik och elektroniska produkter kan knappast underskattas. Nya tekniska landvinningar medför dock problematik då elektronikavfall är svåromhändertaget på grund av dess komplexa sammansättning. Numera är dessutom elektronikavfall det enskilt snabbast växande avfallsflödet i samhället. Ytterligare problematik uppstår då det är vanligt att avfallet exporteras till låginkomstländer där det ofta återvinns med primitiva metoder, vilket leder till att avfallet utgör stora miljö- och hälsorisker. Sammantaget innebär detta att elektronikavfall utgör en av de största miljöpolitiska utmaningarna, men den politiska hanteringen av frågan har hittills rönt blandad framgång internationellt såväl som nationellt. Skapandet av miljöpolitik är dock enligt många teoretiker en komplex process som involverar många aktörer, något som generellt inte avspeglas i officiell politik. Syftet med denna uppsats är att försöka urskilja vilka diskurser som finns i den offentliga debatten om elektronikavfall i USA och Sverige, och jämföra hur de kan tänkas påverka den politiska hanteringen av elektronikavfallsfrågan. Ett antal tidningsartiklar, rapporter och pressreleaser från NGO:s och branschsammanslutningar har analyserats med en diskursanalytisk metod, influerad av John Dryzek och Michel Foucault. Begreppet ”diskursordning” har lånats av Norman Fairclough för att som analytiskt verktyg koppla diskursanalysen till den politiska hanteringen i respektive land. I det amerikanska materialet framträdde en konfliktfylld, otydlig diskursordning där flertalet aktörer framställdes som likvärdiga politiska spelare. Det fanns en tydlig röd tråd i det faktum att samtliga aktörer diskuterade frågan utifrån ett ekonomiskt perspektiv. I det svenska materialet fanns istället en tydlig diskursordning, där framförallt två diskurser var förhärskande. Utifrån analysen kunde konstateras att det fanns ett antal troliga skäl till den nuvarande politiska hanteringen. Nyckelaktörerna El-Kretsen och det amerikanska Naturvårdsverkets perspektiv lyftes som två troliga anledningar, medan inramningen som en expertfråga i det svenska materialet framhålls som ytterligare en orsak.

Majority of millennials are daily users of Instagram and in conjunction with previous studies on Instagram displaying negative effects on psychological well-being, how individuals perceive their identity in relation to their Instagram use is interesting as it could be a part of how their psychological wellbeing is affected through use. Most previous research on Instagram and psychological well-being are general and based on quantitative methods. Descriptive findings on how individuals relate to their Instagram in terms of image or identity is not yet explored. The research question of this paper is therefore to investigate if there exists a perceived ideal image on Instagram and if individuals separate their Instagram image from their perceived real identities. Semi-structured interviews with 11 participants categorized through thematic analysis indicate a perceived ideal image on Instagram exists, and majority of participants cannot separate their Instagram image from their perceived real identity. It is assumed through findings that the level of awareness when applying one’s image or identity during Instagram use could indicate how risky it is for individuals to be affected negatively on their psychological well-being during usage. Increasing awareness of how one identify him- or herself based on his or her image or perceived real self could potentially decrease the risk of negative social comparison and self-discrepancy in interaction with one’s Instagram use. Findings showed there exists a perceived ideal image on Instagram while there is no coherent perception among participants in how they separate their perceived image from their perceived real identity. Future research could investigate whether this ’identity incongruence’ while using Instagram is part of a new way of constructing one’ identity in a world where virtual and real no longer has clear borders. / Majoriteten av Millennials är dagliga användare av Instagram och i kombination med tidigare studier om Instagram som tyder på negativa effekter på det psykosociala välmåendet - är hur individer upplever deras identitet i relation till deras Instagram-användande är intressant att undersöka, då det kan vara del av hur deras psykosociala välmående påverkas genom användning. Större delen av tidigare studier om Instagram och psykosocialt välmående är generell i naturen och baserat på kvantitativa metoder. Detaljerade resultat av hur individer relaterar till deras Instagram i form av image eller identitet är ännu inte undersökt. Frågeställningen är därför att undersöka om en upplevd idealisk image existerar på Instagram och om individer separerar deras Instagram image från deras upplevda riktiga identitet. Semi-strukturerade intervjuer med elva medverkande, kategoriserade genom tematisk analys, indikerar på att en upplevd idealisk image på Instagram existerar samt att majoriteten av dem medverkande inte kan skilja deras Instagram image från deras upplevda riktiga identitet. Det är antaget genom resultatet att nivån av medvetenhet man har i appliceringen av ens image eller identitet under användningen av Instagram kan indikera hur riskfyllt det är för individer att bli negativt påverkade psykosocialt under deras användning. Genom ökat medvetande av hur man identifierar sig själv baserat på sin image eller upplevda riktiga jag skulle risken för negativ social jämförelse och själv-diskrepans potentiellt minska i interaktion med ens Instagram-användande. Resultaten visar att en upplevd idealisk image på Instagram existerar samtidigt som en sammanhängande uppfattning av hur de medverkande separerar deras upplevda image från deras upplevda riktiga identitet inte existerar. Framtida studier kan undersöka närmare om denna ’identitets-inkongruens’ som uppstår under Instagram-användande är ett nytt sätt att skapa sin identitet på i en värld där det virtuella och det riktiga inte längre har tydliga gränser.

The purpose of this study is to examine a brand’s green marketing and its consumers’ perception of it in order to compare these views. The idea is to find a potential gap and what effect it may have on the brand. A case study has therefore been made with the grocery market brand Coop with focus on organic food. The material used consists of texts from Coop’s website to represent their brand. The topic of all texts is organic production and its relation to Coop. To analyze the consumers’ perception of the brand, interviews has been made. Lloyd F. Bitzer’s theory of the rhetorical situation and Roland Barthes’ theory of myths, adapted to rhetoric and argumentation by Eric Bengtson, have been applied. The findings show that there is a gap between Coop and the consumers’ perception of it: Coop has an elaborate myth in all their texts about being the protectors of the Earth, while the consumers only regard the company as somewhat aware of the environment. This stands even though the company and the consumers both believe sustainability to be an important issue.

We present the notions of uniform distribution and discrepancy of sequences contained in the unit interval, as well as an important application of discrepancy in numerical integration by way of the quasi-Monte Carlo method. Some fundamental (and other interesting) results with regards to these notions are presented, along with some detalied and instructive examples and comparisons (some of which not often provided by the literature). We go on to analytical and numerical investigations of the asymptotic behaviour of the discrepancy (in particular for the van der Corput-sequence), and for the general error estimates of the quasi-Monte Carlo method. Using the discoveries from these investigations, we give a conditional proof of the van der Corput theorem. Furthermore, we illustrate that by using low discrepancy sequences (such as the vdC-sequence), a rather fast convergence rate of the quasi-Monte Carlo method may still be achieved, even for situations in which the famous theoretical result, the Koksma inequality, hasbeen rendered unusable. / Vi presenterar begreppen likformig distribution och diskrepans hos talföljder på enhetsintervallet, såväl som en viktig tillämpning av diskrepans inom numerisk integration via kvasi-Monte Carlo metoden. Några fundamentala (och andra intressanta) resultat presenteras med avseende på dessa begrepp, tillsammans med några detaljerade och instruktiva exempel och jämförelser (varav några sällan presenterade i litteraturen). Vi går vidare med analytiska och numeriska undersökningar av det asymptotiska beteendet hos diskrepansen (särskilt för van der Corput-följden), såväl som för den allmänna feluppskattningen hos kvasi-Monte Carlo metoden. Utifrån upptäckterna från dessa undersökningar ger vi ett villkorligt bevis av van der Corput's sats, samt illustrerar att man genom att använda lågdiskrepanstalföljder (som van der Corput-följden) fortfarande kan uppnå tämligen snabb konvergenshastighet för kvasi-Monte Carlo metoden. Detta även för situationer där de kända teoretiska resultatet, Koksma's olikhet, är oandvändbart.

Syftet med detta arbete var att studera hur individer som upplever ensamhet på olika sätt sätter ord på ensamheten. Arbetet genomfördes genom att jag lyssnade på radioprogrammet ”Radiopsykologen” i P1 varifrån avsnitt som handlade om ensamhet valdes ut för analys. Arbetet bygger på totalt 31 stycken avsnitt från radioprogrammet, alla sända mellan 2020-07-27 och 2021-06-11. Insamlad data bearbetades med hjälp av tematisk analys och mynnade ut i följande tre huvudteman; Kontrasternas ensamhet, Övergivenhetens ensamhet och Avskärmningens ensamhet.  Tidigare forskning visar på svårigheter att exakt definiera begreppet ensamhet vilket delvis grundar sig i att ensamhet är en individuell och subjektiv upplevelse. I Kontrasternas ensamhet har denna subjektivitet försökt fångas in och ensamheten som återfinns i detta tema har grund i en slags upplevelse av kontrast som uppstått i deltagarnas liv. Ensamhet med grund i olika sorters upplevda kontraster i livet har varit svårt att påvisa i tidigare forskning. Däremot kan man till viss del knyta dessa kontraster till den ensamhet som uppstår till följd av en upplevelse av diskrepans mellan det individen önskar och det denne faktiskt har i sitt liv, vilket återfinns i tidigare forskning.  Övergivenhetens ensamhet fångar in det som i materialet visade sig vara en av de främsta anledningarna till varför individer upplever eller har upplevt ensamhet. Ofta förklaras denna ensamhet i termer av brister eller svårigheter individen upplevt under barndomen. Denna form av ensamhet går därför att knyta till tidigare forskning genom anknytnings- och evolutionsteori.  I Avskärmningens ensamhet finner vi deltagare som använder sig av avskärmning för att hantera olika livsförhållanden, vilket leder till en upplevelse av ensamhet. I tidigare forskning återfinns bland annat avskärmningsstrategin suppression of emotions, det vill säga användandet av en slags emotionell avskärmning vilket i sin tur kan riskera att leda till ensamhet.  För en kliniskt verksam psykolog är det viktigt att försöka finna orsaken till den upplevda ensamheten hos de patienter man möter. Det är dessutom av stor vikt att psykologen inser att det finns många olika typer av ensamhet. För att förstå en patients upplevda ensamhet kan psykologen behöva undersöka både patientens nuvarande livsförhållanden likväl som patientens uppväxtförhållanden för att finna svar. / The aim of this thesis was to study how individuals who experience loneliness depict loneliness in different ways. The work was carried out by listening to the radio program “Radiopsykologen” at the radio station P1 from which sections dealing with loneliness was selected for analysis. The work is based on 31 episodes from the radio program, all broadcasted between 2020-07-27 and 2021-06-11. The collected data was processed using thematic analysis and resulted in the following three main themes; The loneliness of contrasts, The loneliness of abandonment and The loneliness of social withdrawal.  Previous research has found it difficult to agree on an exact definition of loneliness, which is partly based on the fact that loneliness is an individual and subjective experience. In The loneliness of contrasts, I have attempted to capture this subjectivity and the loneliness you find in this theme is based on a kind of experience of contrast found in the participants’ lives. Loneliness based on different kinds of perceived contrasts in life is hard to find in previous research. On the other hand, to some extent these contrasts can be linked to the loneliness that arises as a result of an experience of discrepancy between what the individual wants and what he actually has in his life, which can be found in previous research.  The loneliness of abandonment tries to capture what was shown in the material to be one of the foremost reasons individuals experience or have experienced loneliness. This was often described in terms of either shortcomings or difficulties that the individual experienced during childhood. This form of loneliness can be linked to previous research through attachment- and evolutionary theory.  In The loneliness of social withdrawal, we find participants who use withdrawal to deal with different life situations, which leads to the experience of loneliness. In previous research, the withdrawal strategy suppression of emotions can be found, i.e. the use of a kind of emotional withdrawal, which in turn can lead to loneliness.  For the clinical psychologist, it is important to try find the reason to the patients perceived feelings of loneliness. Additionally, it is of great importance that the psychologist realizes there is many different types of loneliness. To understand the patients’ experience of loneliness, the psychologist may need to explore both the patients’ present life circumstances as well as their upbringing conditions to find answers.