• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 32
  • 1
  • Tagged with
  • 33
  • 32
  • 14
  • 11
  • 10
  • 10
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Digitalisering på landsbygden : En kvalitativ studie om digitaliserade företag i Värmland

Hämälä, Amanda January 2021 (has links)
Digitalisering har i teorin och av olika aktörer ansetts vara ett bra verktyg som kan överbrygga de utmaningar som landsbygdsföretag står inför och därför bidra till en regional utveckling. För att digitalisering ska överbrygga landsbygdsföretagens utmaningar krävs det att användandet fungerar i praktiken. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka landsbygdsföretag som har digitaliserat sin verksamhet. Uppsatsen studerar landsbygdsföretag i Värmland, som digitaliserat sin verksamhet med hjälp av stödinsatser initierade av Tillväxtverket. Genom kvalitativa intervjuer har fyra personer från olika landsbygdsföretag berättat om hur digitaliseringen har fungerat och påverkat deras verksamhet i praktiken. Resultatet i studien visar att företagen har haft olika anledningar till varför de har digitaliserat sin verksamhet, men en gemensam nämnare till landsbygdsföretagen digitalisering är de externa påtryckningar från kunder och från stundande samhällsutveckling. Landsbygdsföretagens implementering och resultat av digitalisering skiljer sig även, men en gemensam faktor är att de har bidragit till att underlätta företagens arbetssätt. Resultatet i denna studie visar att definitionen av digitalisering är bred. Detta innebär att man bör reflektera kring hur väl digital teknik faktiskt kan hjälpa landsbygdsföretag att överkomma den mångfald av strukturella utmaningar som de står inför.
2

Digitala visioner möter praktikens utmaningar : En kvalitativ studie av pedagogers erfarenheter kring användande av digitala verktyg i skolan / Digital visions face the challenges of practice : A qualitative study of teachers´ experiences of using digital tools in school

Knöös, Carina January 2018 (has links)
Internationella och nationella råd och direktiv om digitalisering i samhället är grund för utmaningar för skolan. Digital kompetens anses som en nyckelkompetens för livslångt lärande. Det skapar utmaningar för skolan att utveckla denna kompetens på olika nivåer. Det är relevant att studera var skolan befinner sig i digitaliseringsarbetet för att hitta strategier för fortsatt utveckling. Studiens syfte utgår från undervisande pedagogers erfarenheter av att använda digitala verktyg i sin undervisning. De olika användningsformer som lärarna beskriver lyfts i studien samt hur arbetet med digitala verktyg kan kopplas till kunskapsutveckling. Även lärarnas resonemang kring den tillgång till digitala verktyg som finns på skolan sätts i fokus. Undersökningen tangerar ett delmål i den nationella digitaliseringsstrategin som handlar om att barn, elever och personal ska ha god och likvärdig tillgång till digitala verktyg och resurser i syfte att förbättra utbildningen och effektivisera verksamheten. Studien har i sin kvalitativa form sökt svar på frågor kring detta. Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie med semistrukturerade intervjuer av sex informanter på en skola. Resultatet visar ett upplevt behov av kompetensutveckling för pedagoger vad gäller tekniken och undervisning med digitala verktyg samt en större tydlighet kring strategier och planer för arbetet med dessa. Ett annat resultat är att lärarna önskar ökad kompetens vad gäller hur elever lär sig med digitala verktyg, exempelvis strategier för digital läsning. Sammanfattningsvis konstateras att en digital klyfta finns på skolan, d v s tillgången till digitala verktyg är relativt god men kunskap att använda den varierar och kan beskrivas som ojämlik.
3

Att motivera pensionärer till att bli en del av det digitala samhället : En kvalitativ studie om motivation och digitalt självförtroende

Vangen, Linnéa, Strömfors, Matilda January 2020 (has links)
No description available.
4

Communication without borders : A quantitative study on how mobility and a cosmopolitan self-identity affect Swedish expatriates communication patterns with friends. / Kommunikation utan gränser : En kvantitativ studie om hur mobilitet och en kosmopolitisk självbild påverkar utlandssvenskars kommunikationsmönster med vänner.

Agin, Sol January 2016 (has links)
The purpose of this study is to find out how Swedish voluntary migrants communicate with friends in three different groups: friends that resides in the same country as the respondent currently lives in, friends in Sweden, friends in other countries around the globe and whether or not individual mobility, demographic factors or a sense of global citizenship affect the chosen mean of communication. The reason behind the study is to introduce a previously unstudied area into the field of geographically based media studies and hopefully contribute to a deeper understanding of the role played by different means of communication in shaping the dynamics of global friendship. The theoretical approach in this study will be from three different outlooks, migration, polymedia (including the second-level digital divide) and cosmopolitanism. The study is based on data from the Institute for Society, Opinion and Media (SOM) and their survey questionnaire sent out to Swedish expatriates during fall 2014 / winter 2015, also known as Utlands-SOM. The total number of respondents are 2268. The study starts with basic frequencies to find out which media that are the most prominent, then binary logistic regressions have been made. The total number of dependent variables are 21 and these have then been analysed from seven independent variables; age, gender, education, travel patterns, years spent abroad, number of countries lived in and whether or not the respondent consider himself/herself being a cosmopolitan. This generates a total of seven tables (one for each media) with three models in each (contact with friends in current country of residency, contact with friends in Sweden and contact with friends in other parts of the world). Amongst Swedish expatriates, e-mail and Facebook are the two most popular media for keeping in touch with friends, regardless of the friends location. The most significant demographic variable is age. Usage of video call, text message, chat, Facebook and other social media tend to decrease with age. Every year spent abroad decreases the communication with friends in Sweden, but increases the communication in the current country of residency. The number of countries lived in have a positive effect on communication with friends in other parts of the world. Cosmopolitan self-identity is found to be most significant when communicating with friends in other parts of the world, and it also affects e-mail the most. Level of education, which in previous studies have been found closely linked to a cosmopolitan identity, is found to have no significant correlation. Arguably, this is explained by the other means of communications negative relationship with the variable. / Syftet med denna studie är att ta reda på hur svenskar som frivilligt emigrerat utomlands kommunicerar med vänner inom tre olika grupper: vänner som bor i samma land som respondenten för tillfället lever i, vänner i Sverige samt vänner bosatta i övriga länder världen över. Detta sätts i perspektiv med huruvida den individuella mobiliteten, demografiska faktorer eller en känsla av ett världsmedborgarskap påverkar det valda kommunikationsmedlet. Denna studie ämnar att introducera ett tidigare förbisett forskningsområde inom geografiskt baserade mediestudier och därigenom förhoppningsvis bidra till forskningsfältet genom en fördjupad förståelse om kommunikationsmediers roll för vänskapsdynamik på global skala. Det teoretiska ramverk som utgör studiens grund är tre stycken skilda delar, migration, polymedia (inklusive en andra gradens digital klyfta) och kosmopolitism. Denna studie bygger på data från Institutet för Samhälle, Opinion och Media (SOM), och deras undersökning ställd till utlandssvenskar (Utlands-SOM) från hösten 2014 / vintern 2015. Totalt antal respondenter är 2268. Först görs en enkel frekvenstabeller för att undersöka vilket/vilka de primära medierna är i varje grupp, därefter har binära logistiska regressioner körts. Det totala antalet beroende variabler som behandlas är 21. Dessa sätts i perspektiv med ålder, kön, utbildning, resemönster, antal år utomlands, antal boendeländer och om respondenten anser sig vara världsmedborgare eller ej. Detta genererar totalt sju tabeller (en för varje media), med tre modeller i varje (kontakt med vänner i nuvarande boendeland, kontakt med vänner i Sverige och kontakt med vänner i övriga världen). Utlandssvenskarnas favoritmedium för att hålla kontakten med vänner, oavsett var vännerna befinner sig, visade sig vara e-post och Facebook. Den mest signifikanta demografiska variabeln visade sig vara ålder. Användandet av videosamtal, SMS, chatt, Facebook och andra sociala medier visade sig minska med högre ålder. För varje år respondenterna spenderar utomlands minskar oddsen för kommunikationen med Sverige, men ökar i det nuvarande boendelandet. Antalet länder som respondenterna har bott i har en positiv inverkan på kommunikationen med vänner i övriga världen. Den kosmopolitiska identiteten är mest signifikant när det kommer till att kommunicera med vänner i övriga världen och den påverkar även e-post som medium allra mest positivt. Utbildningsnivå, vilket sedan tidigare studier funnits vara tätt länkat med en kosmopolitisk identitet, visade sig inte vara signifikant i denna undersökning. Detta kan förklaras genom de andra kommunikationsmediernas negativa förhållande med variabeln.
5

Är du tekniknykter, obstinat kärring eller ska vi twittra? : Lärares attityder till den mediala och tekniska utvecklingen samt till elevers mediala och tekniska repertoar

Johansson, Carina January 2009 (has links)
<p>Syftet med studien var att ta reda på lärares attityder till den digitala klyfta mellan elever och lärares repertoarer och utvecklingen gällande teknik och media. Bakgrunden till detta är några av reaktionerna från de elever jag mött under mina Vfu-perioder, under utbildningen på lärarutbildningen, där min egen repertoar sammanfallit med elevernas och därför lett till positiva pedagogiska erfarenheter.</p><p>    Studien har genomförts med Grundad teori och i det empiriska materialet har sammanlagt åtta personer intervjuats. Tre djupintervjuer i den första fasen som ledde till ett antal kategorier och därefter följde fyra intervjuer vars frågor baserades på kärnkategorin, <em>uppdatering.</em> I den sista, teoretiserande delen användes en intervjuperson i ett försök att bekräfta eller förkasta teorin. Analysen har lett fram till följande kärnkategori: lärarens uppdaterande av ny media och teknik. Det kom även fram underkategorier: ansvar, rädsla och tillgång.</p><p>   Resultatet har lett fram till en bekräftelse av teorin, att lärare förringar och nedvärderar sin egen repertoar när det gäller ny teknik och media, vilket leder till en viss ansvarsförskjutning och rädsla för vad ny teknik och media för med sig in skolan.</p><p>    Med läroplanen som riktlinje, är det dock lärarens ansvar att vara uppdaterad och hålla en positiv attityd till elevers repertoar, för att följa de riktlinjer som är fastslagna av Skolverket. Det är lärarens skyldighet att följa med i utvecklingen för att kunna leda eleverna genom den digitala utveckling som skolan befinner sig i.</p>
6

Är du tekniknykter, obstinat kärring eller ska vi twittra? : Lärares attityder till den mediala och tekniska utvecklingen samt till elevers mediala och tekniska repertoar

Johansson, Carina January 2009 (has links)
Syftet med studien var att ta reda på lärares attityder till den digitala klyfta mellan elever och lärares repertoarer och utvecklingen gällande teknik och media. Bakgrunden till detta är några av reaktionerna från de elever jag mött under mina Vfu-perioder, under utbildningen på lärarutbildningen, där min egen repertoar sammanfallit med elevernas och därför lett till positiva pedagogiska erfarenheter.     Studien har genomförts med Grundad teori och i det empiriska materialet har sammanlagt åtta personer intervjuats. Tre djupintervjuer i den första fasen som ledde till ett antal kategorier och därefter följde fyra intervjuer vars frågor baserades på kärnkategorin, uppdatering. I den sista, teoretiserande delen användes en intervjuperson i ett försök att bekräfta eller förkasta teorin. Analysen har lett fram till följande kärnkategori: lärarens uppdaterande av ny media och teknik. Det kom även fram underkategorier: ansvar, rädsla och tillgång.    Resultatet har lett fram till en bekräftelse av teorin, att lärare förringar och nedvärderar sin egen repertoar när det gäller ny teknik och media, vilket leder till en viss ansvarsförskjutning och rädsla för vad ny teknik och media för med sig in skolan.     Med läroplanen som riktlinje, är det dock lärarens ansvar att vara uppdaterad och hålla en positiv attityd till elevers repertoar, för att följa de riktlinjer som är fastslagna av Skolverket. Det är lärarens skyldighet att följa med i utvecklingen för att kunna leda eleverna genom den digitala utveckling som skolan befinner sig i.
7

Digitaliserade relationer : En studie av hur digitaliseringen påverkar Arbetsförmedlingens relation till de arbetssökande

Enmark, Jonas, Wallin Vester, Fredrik January 2011 (has links)
Denna studie undersöker hur digitaliseringen påverkar relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande sett ur myndighetens perspektiv. Problemställningen angrips utifrån fyra teman; Utmaning, Ansvar, Valfri­het och Ojämlikhet. Som en röd tråd genom studien löper ny­lib­e­ra­lis­men som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att problema­ti­sera och nyansera digitaliseringens på­verkan på relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande. Forskningen om e-förvaltning utgår i allt väsentligt från implementeringen av e-förvaltning sett ur ett tekniskt perspektiv. Det finns också, om än i mindre utsträckning, studier som intresserar sig för användarna. Inom forskningsfältet finns framför allt brist på studier ur samhälls- och komm­u­nikationsvetenskapliga perspektiv. Målet med denna studie är att bidra med ny kunskap till forsk­ningsfältet genom att anamma just dessa två perspektiv. Studiens material utgörs av sex intervjuer med medarbetare på Arbetsförmedlingen, tre på natio­n­ell nivå och tre på lokal nivå, samt kvalitativ textanalys av sex strategidokument. Empirin vi själva samlat in utgår alltså ifrån myndighetens perspektiv på relationen till de arbetssökande. Denna kompletteras med sekundär empiri för att också belysa relationen ur de arbetssökandes pers­pektiv. Resultaten från studien visar att medarbetare på nationell och lokal nivå inte är riktigt överens be­träffande huruvida digitalise­ringen leder till att de arbetssökande ställer större krav på Arbetsför­medlingen. Men vad man dock är överens om är att digi­taliseringen är ett verktyg som skapar möjligheter som underlättar för de arbetssökande att ställa större krav. Vi kan också konstatera att det inom Arbetsförmedlingen i stort råder en gemensam syn på att mer ansvar förskjuts till de arbets­sökande. Nyliberalismen driver på såväl ett ökat kravställande som en ökad ansvars­förskjutning, vil­ket för­utsätter nya, företrädesvis digitala, sätt att kommuni­cera. Vidare leder digitaliseringen till en ökad till­gänglighet och valfri­het för de arbetssökande när det gäller såväl servicens innehåll som val av serviceleverantör och kommu­ni­kationskanal. Arbetsförmedlingens ambition är att styra sina kun­der till webben. Det blir därför allt viktigare att behärska de digitala verktygen för att kunna utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. När de digitala ser­vicevägarna prioriteras på bekostnad av den fysiska Arbets­förmedlingen riskerar de digitalt resurssvaga att miss­gynnas och marginaliseras. Genom resultaten kan vi sluta oss till att digitaliseringen blir ett effektivt verktyg för att tillgodose de nya kommu­nikativa preferenser som följer med den nyliber­alistiska ideologins strävan mot ökad individ- och marknadsorientering. I vår studie har vi visat att det finns en viss övertro på digitaliseringen från Arbetsförmedlingens sida. Ofta ser man till teknikens fördelar, men glömmer att ta hänsyn till den samhälleliga och sociala kontexten. Vi kan även konstatera att Arbetsför­medlingen till viss del saknar kunskaper om den digitala klyftans dimensioner och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska exklusionen av digitalt resurssvaga arbetssökande.
8

Häng med! Konsten att orientera sig i det svenska informationssamhället : En kvalitativ studie om hur digitala informationsmedel tas emot av nyanlända eritreaner i Botkyrka kommun

Ghebrehiwet, Rahwa January 2017 (has links)
Denna studie berör nyanlända eritreaner, bosatta i Botkyrka kommun, upplevelse av digitaliserad samhällsinformation. Studien har tre huvudsakliga frågeställningar 1. Söker sig min valda grupp till digital myndighetsinformation gällande arbete, bank samt boende och hur upplevs den i sådant fall? 2) På vilket sätt upplever eritreanska nyanlända svenska myndigheters e-förvaltning? 3) Hur kan man diskutera nyanlända eritreaners situation utifrån begreppen digital natives/digital immigrants? Studiens centrala teori är den digitala klyftan som berör frågor om digital integrering, och olika typer av internetanvändning. Vidare lyfts faktorer som utmärker mediekunnighet och slutligen den digital klyftan i samband med medborgarskap och e-förvaltning. Det empiriska materialet har nåtts genom att tillämpa kvalitativa metoder i form av en individuell intervju med en anställd på Botkyrka kommuns socialtjänst för att få en överblick över etableringsprocessen vad gäller nyanlända i kommunen. Därefter utfördes en pilotstudie med två eritreanska nyanlända som intervjuades för att sedan utföra en gruppintervju med åtta nyanlända eritreaner i form av en gruppintervju med inslag av etnografiska metoder. Resultatet av studien visade att majoriteten av respondenterna upplevde en ganska grav digital klyfta vad gäller e-förvaltning och digital blanketthantering. På detta vis kunde tecken visas som tillhör begreppet digital immigrant. Däremot har de inte behövt anpassa sig till det digitala landskapet vad gäller sociala medier och underhållande medieaktivitet, som är tendenser vi ser bland digital natives. Detta visade deras komplexa situation om att befinna sig i ett mellanförskap i förhållande till begreppen digital native och digital immigrant.
9

Socialtjänstens förutsättningar i det digitala samhället : En kvalitativ innehållsanalys av offentliga dokument

Nordin, Maria, Johansson, Julia January 2020 (has links)
Samhällets digitala förändringsprocess förutsätter alla medborgares deltagande. Detta väcker frågor kring medborgares digitala förmågor att delta samt ansvarsfördelningen för möjliggörande av alla medborgares digitala deltagande. Socialtjänstens förutsättningar att uppfylla sitt uppdrag och mål att tillgodose alla människors rätt till jämlika levnadsvillkor, ekonomisk och social trygghet samt aktivt deltagande i samhällets digitala utveckling motiverar denna studie. Syftet är att undersöka socialtjänstens förutsättningar att, i en digital samhällsutveckling, uppfylla uppdrag och mål enligt socialtjänstlagen. Offentliga dokument gällande digitalisering av samhället och offentliga verksamheter utgör grunden för studien. Forskningsmaterialet består av strategier, visioner och överenskommelser från statlig, regional och kommunal nivå. Kvalitativ innehållsanalys av forskningsmaterialet resulterar i empirins centrala teman, vilka tolkas och analyseras genom teoretiska begrepp ur Castells teori om nätverkssamhället samt Tillys teori om ojämlikhet. För att driva den digitala samhällsutvecklingen framåt framkommer av resultatet att incitament för medborgare, företag och offentliga verksamheter skall användas för att motivera till deltagande i utvecklingsprocessen.  Resultatet visar även att offentliga verksamheter har ett övervägande fokus på effektivisering och optimerad resursfördelning, vilket teoretiskt förstås som en risk för en digital klyfta om medborgerliga rättigheter i form av deltagande på jämlika villkor förbises. Vidare uppmärksammas en brist på konkreta lösningar för att möjliggöra digitalt deltagande för alla, vilket ur för socialtjänstens verksamhet kan förstås som ett hinder för att uppfylla mål enligt 1 kap. 1§ socialtjänstlagen. Slutligen framkommer riskfaktorer gällande näringslivets roll i den digitala utvecklingen, vilket ej återfinns i den tidigare forskningen som studien utgår från och således förstås som ett intressant fynd för framtida forskning.
10

E-handel bland äldre under en pandemi : En studie om digitalt utanförskap bland åldersgruppen 65+ vid köp från apotek under COVID-19 pandemin

Tedla, Adonai, Tibebu, Betelhem January 2021 (has links)
The COVID-19 pandemic has led to a series of physical restrictions on society that have affected the elderly population the hardest. The elderly have been urged to stay in their homes which has led to a series of changes in how older people need to make their pharmaceutical purchases. This paper aims to investigate how older people perceive and what motivates them to make e-commerce purchases. By specifically examining the pharmacy market adaptation, perception and possible change, this study intends to contribute with an in-depth situational analysis. The empirical material of the study is taken from qualitative semi-structured interviews with three pharmacies and ten elderly (65+ years), and a non-participatory observation. The study is based on the theories Protection motivation theory (PMT) and Model of Digital Access, that is used in the analysis of the empirical data. The conclusion shows that the elderly who have high perceived self-efficacy, trust in recommendations and haven't experienced e-commerce as difficult have improved its relationship with e-commerce.

Page generated in 0.0323 seconds