Syftet med studien är att skapa kunskap om hur fritidslärare arbetar vid mottagande av nyanlända elever. Frågeställningarna är följande: Hur beskriver fritidslärare att de organiserar mottagandet av nyanlända elever? Vilka kvaliteter anser fritidslärare är centrala vid bemötandet av nyanlända elever? Hur arbetar fritidshemmen för att främja nyanlända elevers lärande och sociala samspel? Teoretisk utgångspunkt för studien är det sociokulturella perspektivet på språk och kommunikation, lärande och socialt samspel. Studien har som utgångspunkt en kvalitativ metod i form av fokusgruppssamtal samt semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att fritidslärarna saknar en tydlig struktur vid mottagandet av nyanlända elever. Modersmålslärare/tränare har stor roll för elevernas språkutveckling och underlättar det dagliga arbetet i fritidshemmet. En av svårigheterna som framkom i resultatet var kommunikationen mellan lärare och elev, elev och elev, men med hjälp av redskap kan de hitta vägar för att underlätta kommunikationen.

Leonida Kembro (2017). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle. Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola.En studie av elevhälsans och lärares organisation kring nyanlända elever- A study of student health care and teachers` organization regarding newly arrived students. De senaste åren har den svenska skolan tagit emot ökat antal nyanlända elever, vilket har påverkat samhället på många vis. För att få till en skola, som bättre svarar upp mot skolans uppdrag för att höja kunskapsresultaten, behövs mer samarbete och en tydlig organisation. I skollagen (2010:800) 2 kap 25 § står det att elevhälsan är till för att stödja den pedagogiska verksamheten i skolan och omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatserna för att stödja eleverna. Elevhälsans uppgift ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Syftet med studien är att bidra till förståelse ur ett systemteoretiskt perspektiv för hur elevhälsan och lärares arbete med nyanlända organiseras i skolan och vilket stöd lärarna får med att ta sig an nyanlända elever. I arbetet jämförs två olika skolor i två skilda kommuner för att få en inblick i eventuella likheter respektive skillnader. Studien utgår från följande preciserade frågeställningar:•Vilka utmaningar och hinder möter elevhälsan och lärarna i sitt arbete med nyanlända elever?•På vilka sätt kan elevhälsan ge stöd åt lärarna för att de ska lyckas i arbetet med nyanlända elever? •Vilka framgångsfaktorer finns? De teoretiska ansatserna utgår från ett systemteoretiskt perspektiv. Datamaterialet analyseras för att synliggöra organisationen i skolan och för att belysa de olika aktörernas inställningar till hur de uppfattar sitt uppdrag. Empirin bygger på kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer med dels lärare, dels representanter från elevhälsan på två olika skolor i två skilda kommuner. Vid tolkning av intervjumaterialet har hermeneutisk ansats använts för att beskriva och lyfta fram informanternas berättelser. Datamaterialet har sedan jämförts med hjälp av tidigare forskning och litteratur samt min egen erfarenhet för att få förståelse av hur lärare och elevhälsan ser på sina respektive uppdrag. Studien visar att det finns skillnader i skolornas sätt att organisera elevhälsans och lärares arbete. Resultat på skola A, visar att det finns en fungerande organisation som håller ihop så att en helhet skapas i arbetet med nyanlända elever. Elevhälsan och lärare arbetar integrerat för att möta eleverna; skolan har utvecklat strategier gällande handledning i modersmålet. Elevhälsan är närvarande och stödjer lärare i deras arbete, vilket även har framkommit från skolans egna enkäter. På skola B fungerar inte organisationen fullt ut. Det råder en samsyn mellan representant från elevhälsan och lärare på skola B att samarbetet och kommunikationen inte är tillräcklig för att stödja lärare i arbetet med nyanlända elever. Elevhälsan på skola B upplevs som ”frånvarande” av lärarna och behöver bli bättre på att synas ute i verksamheten. Resultatet visar att de olika professionerna i elevhälsan på skola B behöver visa sig aktiva i det proaktiva arbetssättet och minska det åtgärdande arbetet. Vidare pekar resultat från båda skolorna på att språket är det största hindret kring arbetet med nyanlända. Den främsta framgångsfaktorn för båda skolorna är studiehandledning på modersmålet för eleverna.Studien stödjer befintliga teorier om elevhälsans arbete med att organisera det pedagogiska arbetet kring arbetet med nyanlända elever. Resultatet visar att det finns olikheter mellan skolorna med strukturen i hur man arbetar i elevhälsan. Det behövs bättre kommunikation och samarbete mellan elevhälsan och lärare för att stödja lärare. Det behövs mer stöd till lärare med hur upplägget av undervisningen ska se ut i arbetet med nyanlända. Vidare visar studien på språkets betydelse om att arbeta medvetet med det svenska språket, genom att ta hjälp av studiehandledare på modersmålet. Specialpedagogens uppgift handlar till stor del om att stödja och bistå lärare och elever med att undanröja hinder och svårigheter i olika undervisnings- och lärmiljöer. Utifrån systemteorin kan specialpedagogen hitta former av lösningar för att möta de olika behoven hos individen och de olika grupperna. Genom olika former av samarbete mellan olika grupper skapas möjligheten till en välfungerande organisation. Eftersom vi är beroende av varandra och står i interaktion med varandra är samverkan viktig. Om inte delarna är organiserade kan inte organisationen hållas intakt.

I denna studie undersöks och jämförs fritidspersonalens beskrivningar av de arbetssätt som används för att inkludera nyanlända elever på fritidshem. För att inhämta material genomfördes intervjuer med fritidspersonal och lärare i svenska som andraspråk på åtta olika fritidshem respektive skolor. Resultatet visade att samtliga deltagare upplever fritidshemmets roll i inkluderingsarbetet av nyanlända elever som viktigt. Trots att majoriteten upplever bristande stöd från skolledningshåll samt tidsbrist för planering är personalens inställning till arbetet med nyanlända elever genomgående positivt. Däremot råder det olika meningar om hur fritidspersonalen på bästa sätt inkluderar nyanlända elever i arbetet. De intervjuade personerna upplever att det svenska språket är avgörande för inkludering och att inlärning av det nya språket sker i det sociala samspelet med andra. Slutsatsen är att fritidspersonalens arbetssätt ser olika ut men att arbetet är avgörande för att de nyanlända barnen ska känna sig som del av skolverksamheten och det svenska samhället.

Inledning: Tandvården möter både barn och vuxna asylsökande som har omfattande tandvårdsbehov. I Sverige har asylsökande rätt till akut sjukvård och tandvård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka munhygienvanor och kostvanor hos nyanlända asylsökande som var arabisktalande från Irak och Syrien. Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie som utfördes med en enkät. Undersökningsgruppen var nyanlända asylsökande. Enkäterna delades ut på ett asylboende samt på ett migrationsverk. Resultat: Resultatet baseras på 105 besvarade enkäter där deltagarna kom från Irak (35%) och Syrien (65%). Majoriteten av studiedeltagarna (84%) borstade tänderna minst 1 gång per dag och använde fluortandkräm (87%). Det var 56% som inte använde något mellanrumshjälpmedel för att rengöra mellan tänderna och det var 64% som inte använde extra fluortillskott. Gällande kostvanor visade sig att 59% av deltagarna åt 1–3 måltider per dag och 40% åt 4–6 gånger per dag. Mer än hälften åt frukost dagligen, 90% åt lunch dagligen och 43% åt middag dagligen. Det var 33% som konsumerade läsk 1–2 gånger dagligen Slutsats: Nyanlända asylsökande hade bristfälliga tandborstvanor då de flesta borstade endast en gång per dag och att många inte använde approximala hjälpmedel. Även kostvanorna var bristfälliga då många åt för få huvudmål. Information om munhygien och kostvanor behöver förbättras till gruppen.

People are increasingly moving from one country to another, whether it be because of searching for new opportunities to work and study, or less voluntary movements such as fleeing wars and oppression. Upon arrival they become part of a structure in the receiving country, designed to facilitate their integration into the new country. Our study reflects voices from practitioners inside this receiving structure, in an attempt to elucidate some of the opportunities and challenges emerging inside the educational environment and processes concerning newly arrived students. Our contribution to the growing body of research is the case study presented here, in which we interviewed professionals who in some capacity affect the newly arrived students and their time in a school with which we are familiar, as we ourselves work at this school. Data was gathered in the form of semi-structured interviews conducted with individuals from several tiers of the structure surrounding newly arrived students, from a study counsellor to teachers working directly with students. Results from our findings are analyzed within the socio-cultural perspective, with emphasis on identifying obstacles and our theories on how to overcome them. Our informants expressed both strong commitments to fulfil newly arrived student needs as well as perceived deficits in knowledge and ability to do so.

Denna studie berör nyanlända eritreaner, bosatta i Botkyrka kommun, upplevelse av digitaliserad samhällsinformation. Studien har tre huvudsakliga frågeställningar 1. Söker sig min valda grupp till digital myndighetsinformation gällande arbete, bank samt boende och hur upplevs den i sådant fall? 2) På vilket sätt upplever eritreanska nyanlända svenska myndigheters e-förvaltning? 3) Hur kan man diskutera nyanlända eritreaners situation utifrån begreppen digital natives/digital immigrants? Studiens centrala teori är den digitala klyftan som berör frågor om digital integrering, och olika typer av internetanvändning. Vidare lyfts faktorer som utmärker mediekunnighet och slutligen den digital klyftan i samband med medborgarskap och e-förvaltning. Det empiriska materialet har nåtts genom att tillämpa kvalitativa metoder i form av en individuell intervju med en anställd på Botkyrka kommuns socialtjänst för att få en överblick över etableringsprocessen vad gäller nyanlända i kommunen. Därefter utfördes en pilotstudie med två eritreanska nyanlända som intervjuades för att sedan utföra en gruppintervju med åtta nyanlända eritreaner i form av en gruppintervju med inslag av etnografiska metoder. Resultatet av studien visade att majoriteten av respondenterna upplevde en ganska grav digital klyfta vad gäller e-förvaltning och digital blanketthantering. På detta vis kunde tecken visas som tillhör begreppet digital immigrant. Däremot har de inte behövt anpassa sig till det digitala landskapet vad gäller sociala medier och underhållande medieaktivitet, som är tendenser vi ser bland digital natives. Detta visade deras komplexa situation om att befinna sig i ett mellanförskap i förhållande till begreppen digital native och digital immigrant.

Vår målgrupp för denna studie har varit muslimska nyanlända gymnasieelever. Vi har velat utforska vilken roll religionen upplevs ha i den sociala inkluderingen på skolan. Vårt syfte har varit att utifrån elevernas upplevelser och beskrivningar kunna diskutera och formulera praktiska lösningar för att hantera problem som eleverna upplever.  Studien är en kvalitativ studie med enskilda intervjuer som insamlingsmetod. Vi har intervjuat 2-3 elever på fyra olika skolor samt en lärare på två av dessa skolor för att få ett ytterligare perspektiv i empirin. Studien görs utifrån grundad teori vars syfte är att formulera praktiskt användbara teorier utifrån empiriskt material.  Resultatet för vår studie är att det finns ett motstridigt förhållande till religionens roll i sociala samspel. Det finns en inställning som alla eleverna delar att religion inte ska spela någon roll, men samtidigt beskrivs hur religionen trots denna önskan tar plats och både sätter hinder och skapar möjligheter för eleverna socialt. Vi har utifrån empirin skapat en modell som visar på två sidor av elevernas beskrivelser, en mer personlig och en strukturell.  Utifrån våra resultat för vi en diskussion kring sekularitetsnormen i Sverige, interkulturell pedagogik samt hur förändring måste ske organisatoriskt för att synas för eleverna. I resultatet syntes att den svenska sekularitetsnormen kunde vara en faktor som skapade en tydlig barriär för eleverna att skapa sociala kontakter med det svenska majoritetssamhället, detta blev således en problemformulering där vi i diskussionen reflekterar kring vad det betyder och hur man kan lösa problemet. Utifrån elevers beskrivningar av det önskvärda skolklimatet, som genomsyras av en ömsesidig respekt, för vi en diskussion kring interkulturell pedagogik och hur denna kan användas för att skapa det som sågs som eftersträvansvärt hos elever och lärare. Då dessa två diskussioner är något som berör hela samhället på en nationell nivå för vi också en diskussion kring hur förändring behöver ske organisatoriskt och inte i separata klassrum eller inom religionsämnet.

Syftet med studien har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökning skapa förståelse för nyanlända vuxnas etableringssvårigheter på arbetsmarknaden och i det svenska samhället, samt granska hur fritidssektorn kan komma att agera som stöd i denna integrationsprocess. Med utgångspunkt i Prismas förberedelseprojekt Prisma Arbetsmarknad - en arbetsintegrerande fritidssektor, har fyra deltagare intervjuats där dem delat med sig av sina erfarenheter, upplevelser och åsikter om sina första år i Sverige som nyanländ, utifrån följande frågeställning: Vilka uppfattningar har nyanlända vuxna om Projektet Prismas metoder för att stötta deras integration till arbetslivet och hur upplever de att samhället överlag bidragit till deras integrationsprocess? Studien baseras på tidigare forskning som behandlar nyanländas etableringsproblematik, samt tre sociologiska teorier. De teorier som används är Pierre Bourdieus kapital- och fältteori, Randall Collins teori om interaktionsritualer och emotionell energi, samt Jürgen Habermas teori om system och livsvärld.  Resultatet visar på att informanterna upplevde sin första tid i Sverige som väldigt påfrestande, där deras vardag präglas av en låg sysselsättningsgrad eller ingen sysselsättning. Brist på sociala interaktioner visade sig ha negativa effekter på individens mentala hälsa. Genom deltagande i projekt Prisma Arbetsmarknad sysselsätts nyanlända och deras livsvärld stärks genom interaktionsritualer som ökar deras emotionella energi och även handlingsutrymme och förmåga. Detta bidrar till att deras sociala kapital utökas genom fler kontakter men också förmågan att ta kontakt.