<p>Syftet med denna studie var att undersöka om barnens intressen uppmärksammas av fritidspersonalen och i vilken utsträckning fritidspersonalen arbetar utifrån dessa. Syftet var även att undersöka om fritidspersonalen uppmärksammar barnens intressen, enligt barnen själva. Intervjuer har genomförts med fyra pedagoger och tio fritidsbarn på ett för oss känt fritidshem. Både personalen och barnen fick ge sina personliga svar på intervjufrågorna som bland annat innefattade dagens förutsättningar samt visioner för fritidsverksamheten.</p><p>I resultatet framkommer att personalen försöker uppfylla barnens önskningar så gott det går. De försöker lyssna på barnen och barnen får komma med förslag på vad de vill göra. Personalen har som mål med verksamheten att den ska vara utformad efter barnens behov och intressen. Enligt personalens önskemål och vision för verksamheten är högre personaltäthet det stora problemet.</p><p>De tio barnen förklarar att de har roligt på sitt fritidshem. De anser att de har stora valmöjligheter beträffande olika aktiviteter som de kan roa sig med. De upplever att kompisarna är det största intresset på fritidshemmet och att de får möjlighet att leka med dem. De flesta av barnen upplever att personalen lyssnar på dem, medan två hävdar att personalen inte lyssnar på dem.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka om barnens intressen uppmärksammas av fritidspersonalen och i vilken utsträckning fritidspersonalen arbetar utifrån dessa. Syftet var även att undersöka om fritidspersonalen uppmärksammar barnens intressen, enligt barnen själva. Intervjuer har genomförts med fyra pedagoger och tio fritidsbarn på ett för oss känt fritidshem. Både personalen och barnen fick ge sina personliga svar på intervjufrågorna som bland annat innefattade dagens förutsättningar samt visioner för fritidsverksamheten. I resultatet framkommer att personalen försöker uppfylla barnens önskningar så gott det går. De försöker lyssna på barnen och barnen får komma med förslag på vad de vill göra. Personalen har som mål med verksamheten att den ska vara utformad efter barnens behov och intressen. Enligt personalens önskemål och vision för verksamheten är högre personaltäthet det stora problemet. De tio barnen förklarar att de har roligt på sitt fritidshem. De anser att de har stora valmöjligheter beträffande olika aktiviteter som de kan roa sig med. De upplever att kompisarna är det största intresset på fritidshemmet och att de får möjlighet att leka med dem. De flesta av barnen upplever att personalen lyssnar på dem, medan två hävdar att personalen inte lyssnar på dem.

Detta är en studie om hur personalen i fritidshemmet uppfattar lärande hos sina elever och hur de anser sig möjliggöra lärande. Tidigare forskning visar på skillnader i hur personalen uppfattar lärande i fritidshemmet och vad det är eleverna lär sig där, om de som personal ska planera för elevernas lärande, i vilka situationer eleverna lär sig och hur personalens syn på elevernas lärande påverkar deras arbetssätt. Vi har genomfört sju intervjuer med personal på fritidshem. Det insamlade datamaterialet analyserades genom att det transkriberade materialet från intervjuerna gicks igenom för att på så sätt uppmärksamma likheter och skillnader i intervjupersonernas svar. Sedan delades materialet in i grupper baserat på innehåll där svaren jämfördes och ställdes mot varandra för att belysa skillnader. I resultatet av studien uppmärksammas att intervjupersonerna har olika uppfattningar om vad eleverna lär sig och hur de lär sig på fritidshemmen i Sverige. Det finns olika uppfattningar om hur personalen i fritidshemmet anser sig möjliggöra elevernas lärande och att stödet från rektorer ser olika ut på olika fritidshem. Däremot finns en generell likhet i att elevernas fria lek anses av fritidspersonalen vara viktig för elevernas utveckling och lärande. Utifrån resultatet av studien finns både likheter och skillnader med tidigare forskning som gjorts om elevers lärande på fritidshemmet. I diskussionsdelen lyfts bland annat elevernas fria lek och valfrihet att delta i planerade aktiviteter, hur fritidspersonalens syn på elevernas lärande påverkar dem i deras yrkesroll och vilka ramfaktorer som påverkar fritidsverksamheterna. I likhet med tidigare forskning visar resultatet av vår studie att uppfattningar av lärande skiljer sig från person till person och att personalen antar olika roller baserat på deras uppfattning om lärande. En likhet kan även ses i att fritidspersonalen har olika ramfaktorer som påverkar dem i deras arbete samt att de är måna om elevernas välmående. En skillnad som framkommit mellan resultatet av studien och den tidigare forskningen är hur viktigt intervjupersonerna upplevde rektorernas stöttning och engagemang att vara, detta nämns inte i tidigare forskning om ämnet. Rektorernas stöd, eller avsaknad av stöd, upplevs av intervjupersonerna i vår studie som en ramfaktor som påverkar deras arbete vilket i sin del påverkar fritidshemmets verksamhet och elevernas lärande. Intressant för framtida studier anser vi därför vara rektorers syn på och kunskaper om fritidshemmet samt huruvida personalen i fritidshem, oavsett pedagogisk utbildning, använder sig av rådande styrdokument i sitt arbete utifrån att både stöd från rektor och läroplanen är ramfaktorer som påverkar lärandet. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

Syftet med denna studie var att belysa hur fritidspersonalen uppfattar samverkan mellan skola och fritidshem i avseende av elever i behov av särskilt stöd. Det undersöktes även vilka upplevelser fritidspersonalen hade av möjligheter samt hinder för att samverka med skolan i detta avseende. Hur och om fritidspersonalen upplevde att de involveras i utformningen av åtgärdsprogrammen samt hur de upplevde att deras yrkesroll påverkar möjligheterna till att vara en del i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.   Studien utgår från en fenomenografisk forskningsansats och vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av studien visar att samverkansmöjligheterna ser olika ut i olika organisationer. Överlag upplever fritidspersonalen att samverkansmöjligheterna med skolan inte når upp till deras behov och förväntningar. Detta beskrivs bero på organisatoriska faktorer samt ramfaktorer som tid och ökat behov av särskilt stöd. Studien visar även att fritidshemmet oftast inte är en pedagogisk resurs för att stödja elever i behov av särskilt stöd att nå kunskapsmålen. Studiens resultat har analyserats utifrån vårt teoretiska ramverk; organisationsteori, kulturperspektiv och kunskapsperspektiv samt att vi har använt oss av vissa likheter och distinktioner som görs i tidigare forskning.

Syftet med denna studie är att undersöka personalen på fritidshemmet och skolledningens attityd till fysisk aktivitet, samt hur planering läggs upp för att integrera fysisk aktivitet inom fritidshemmets arena. Den metod som jag valt att använda mig är intervjuer med personalen som är jobbar inom fritidsverksamheten och även skolledningen för att få två olika perspektiv. De som jag valt att intervjua är fyra stycken som är utbildade till fritidspedagoger och även en skolledare vars titel är biträdande rektor med inriktning mot fritidshemmet. Frågeställningarna jag utgår från är Vad har fritidslärare och skolledningen för attityder till fysisk aktivitet i fritidshemmet? Hur ser planeringen ut för att integrera fysisk aktivitet på fritidshemmet? Svaren har tolkats och analyserats i resultatet genom olika teorier för att nå mitt syfte med denna studie. Det som framkommer i studiens resultat är att attityden till fysisk aktivitet på fritidshemmet är positiv med det som är problem för att kunna genomföra det med kvalité är ramfaktorers påverkan.

Syftet med studien var att undersöka hur personal i fritidshem använder sig av fysisk aktivitet för att främja elevernas hälsa. Studien utfördes med hjälp av en kvantitativ metod där en webbenkät användes vid datainsamlingen. En pilotstudie genomfördes för att säkerställa att forskningsinstrumentet fungerade för denna studie. Urvalet bestod utav personal som arbetade inom fritidshemmet där ett bekvämlighetsurval samt snöbollsurval har använts. Enkäten besvarades av 68 respondenter. Resultatet i studien visade att respondenterna är medvetna om effekterna på elevers hälsa som kan fås genom fysisk aktivitet på fritidshemmet. De använde sig av ett varierande arbetssätt med fysisk aktivitet och hade en bred förståelse av hur viktigt det är med en variation av miljö och aktiviteter för elevernas hälsa. Resultatet visade även på en brist av samarbete mellan fritidshemmet och föreningslivet samt att personal på fritidshemmet skulle kunna ta upp betydelsen av fysisk aktivitet oftare med eleverna. Det framkom även att respondenterna frekvent deltog i fysiska aktiviteter med eleverna samt att större delen av respondenterna sällan samarbetade med övrig skolpersonal.

Specialpedagogers samverkan med fritidspersonal - en enkätundersökning i en kommun Marie Johansson   Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers samverkan med fritidspersonal i en kommun. Syftet har preciserats med följande frågeställningar; Upplever fritidspersonalen något behov av specialpedagogiskt stöd i fritidsverksamheten? Upplever specialpedagogen att fritidspersonal efterfrågar specialpedagogiskt stöd? Metoden är kvantitativ och baseras på enkäter besvarade av specialpedagoger och fritidspersonal. Urvalet är de 24 F-5- och F-3- skolor som finns i en kommun. Urvalet av undersökningsdeltagare är en representant för yrkeskategorierna specialpedagog/ speciallärare respektive fritidspersonal från varje skolenhet i kommunen. Skolornas rektorer utsåg dessa representanter. Sammanlagt svarade 18 specialpedagoger av 19 tillfrågade och 21 av 24 tillfrågade personer från fritidsverksamheten. Av resultatet framkom att specialpedagogerna och fritidspersonalen har stort förtroende för varandra och vill ha mer samverkan. Annat som kom fram var att fritidspersonalen vill ha mer hjälp än vad specialpedagogerna uppfattar att de efterfrågar, samt att specialpedagogerna tycker att de ger mer stöd till fritidspersonalen än vad fritidspersonalen upplever att de gör. Båda yrkesgrupperna uttrycker dock att specialpedagogers arbete i fritidsverksamheter är tämligen begränsad.   Nyckelord   Specialpedagog, fritidspersonal, samverkan och helhetssyn.

Syftet med studien var att ta reda på hur fritidspersonal upplever, hanterar och förebygger konfliktersom sker mellan elever på fritidshem. För att kunna inhämta kunskaper om dessa områden harkvalitativa semistrukturerade intervjuer utförts med tio fritidspersonal. Intervjuerna transkriberadesoch bearbetades med den tematiska analysmetoden. Resultatet visade att nästan alla intervjupersonerupplevde konflikter som något positivt, eftersom eleverna lärde sig mycket av dem, och som någotnaturligt förekommande i vardagen. Konflikter brukar uppstå i samspel med andra bland annat pågrund av missförstånd, elaka kommentarer, svordomar och otydliga regler. Resultatet visade även attintervjupersonerna inte använder någon särskild konflikthanteringsmetod, men alla hade gemensamtatt de talar och förhandlar med konfliktparterna i hopp om att finna en lösning. Intervjupersonernabrukar förebygga konflikter genom att främst tala med barnen om hur man är en bra kompis ochutifrån detta göra övningar som tränar på olika förmågor, rollspel som lär barnen att inta andrakonfliktperspektiv samt titta på filmklipp om konfliktsituationer. Slutsatsen är att kommunikation ochspråket är det främsta redskapet för att hantera och förebygga konflikter på fritidshemmet.

Den här fenomenografiska studie syftar till att bidra med kunskap om hur fritidspersonal arbetar vid inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder. Studien undersöker detta med utgångspunkt i följande frågeställningar: ”Vilka metoder uppfattar fritidspersonal främjar inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder?” och ”Vilka utmaningar uppfattar fritidspersonal att det finns i arbetet med att främja inkludering av nyanlända elever med olika etniska bakgrunder?”. Fyra personer med varierande erfarenheter och utbildning från tre olika fritidshem i Sverige har deltagit i intervjuer i denna undersökning. Resultatet visar att det finns olika sätt att arbeta med inkludering på ett fritidshem. Informanterna anser att ett arbetssätt kan vara att lyfta elevernas kultur och modersmål eftersom det skapar trygghetskänslor. Dock framgår det att användandet av elevernas modersmål behöver begränsas för att minska risken för negativa konsekvenser. Ett annat arbetssätt som resultatet visar är att personalen själva kan vara med i olika aktiviteter för att främja relationsskapandet mellan elever. Även styrda aktiviteter anses vara ett bra arbetssätt. Utmaningar som resultatet visar är att samverkan med föräldrar inte fungerar som önskat. Bristen på kunskap från ledning och personal är också påtaglig vilket kan visa sig i personalbrist, oerfaren personal samt olika värderingar och förhållningssätt bland personalen.

Syftet med denna studie är att undersöka verksamma fritidspedagoger som arbetar i det dubbla uppdraget inom skol- och fritidsverksamhet. I bakgrunden har vi en genomgång om fritidshemmets utveckling samt personalens historia inom fritidshem. I tidigare forskning ges en genomgång för fritidspedagogers förändrade yrkesroll och deras tidigare upplevelser av det dubbla uppdraget. Vi använder oss av kvalitativ metod och intervjuar åtta verksamma fritidspedagoger för att ta reda på hur de ser på det dubbla uppdraget. Vi tar även reda på vad de ser för utmaningar och möjligheter med att arbeta i det dubbla uppdraget. I intervjuerna använder vi oss av bekvämlighetsurval och till den insamlade datan använder vi oss av meningskoncentrering, kategorisering och meningstolkning som metodanalys. Resultatet grundas sedan i den insamlade data vi fått ifrån intervjuer med respondenterna. Resultatet visar att pedagogers synsätt på det dubbla uppdraget varierar och de ser utmaningar och möjligheter på olika sätt. Möjligheter som tas upp är att elevgruppen blir tryggare då de ser pedagoger under hela dagen samt att det gynnar samverkan med lärarna. Utmaningarna kan bli att fokuset bara blir på skolan och planeringstid från fritidspedagogerna kan försvinna. De slutsatser som presenteras är att pedagoger upplever att möjligheterna väger tyngre än utmaningarna samt att pedagoger i fritidshemmet har en positiv syn på det dubbla uppdraget.