Syftet med studien var att undersöka didaktiska aspekter kring fritidshemmets verksamhet, det vill säga hur fritidspersonal beskriver fritidshemmets uppdrag, hur de resonerar kring elevers delaktighet utifrån beskrivningar av planeringen och utformningen av verksamheterna. Samt vilka faktorer som fritidspersonalen menar påverkar utformningen av fritidshemmets verksamhet. Studien har använt intervjuer som metod där fritidspersonal med olika utbildningsbakgrund intervjuats. Det insamlade intervjumaterialet har delats upp i underrubriker utifrån studiens frågeställningar och analyserades utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv samt utifrån ramfaktorteorin. Det studien visar är att fritidspersonalens olika tolkningar av fritidshemmets uppdrag påverkar deras beskrivningar av planeringen och utformningen av fritidshemmets verksamhet. Dessa påverkar också elevernas möjlighet till delaktighet samtidigt som faktorer så som brist av planeringstid och stora elevgrupper påverkar fritidspersonalens utformning av verksamheterna. I studiens slutsats ställer jag mig därför frågande kring i vilken utsträckning det systematiska och kontinuerliga kvalitetsarbetet verkligen är genomförbart när dessa faktorer kontinuerligt, både utifrån denna studies resultat och tidigare forskning, bidrar till att begränsa fritidshemmets utvecklingspotential.

Den höga belastningen på skolpersonal och hur deras arbetsmiljö påverkar dem är något flera är medvetna om men som är svår att hantera och veta vad man ska göra åt. Tidigare forskning visar hur lärares undervisning påverkades av deras mående i förhållande till arbetsmiljö. Vi valde att fokusera på fritidspersonalens arbetsmiljö både fysiskt och psykiskt, ett område som det finns mindre forskning kring. Vi valde att undersöka skolor från så likvärdiga områden som möjligt och valde att avgränsa oss till skolor från särskilt utsatta områden. Syftet är att synliggöra den upplevda arbetsmiljön bland fritidspersonalen och hur den påverkar deras fritidspedagogiska verksamhet. Vidare vill vi få en inblick i hur det kan se ut, få fler att öppna ögonen och bli mer medvetna om hur fritidslärarens uppdrag ser ut och hur det påverkas av den rådande arbetsmiljön. I synliggörandet av arbetsmiljön valde vi att sätta den i perspektiv till KASAM-modellen av Aaron Antonovsky, som bygger på tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Tre komponenter som, enligt Antonovsky (2005), tillsammans skapar en känsla av sammanhang på våra arbetsplatser men också i livet. Tillsammans med KASAM kommer vi använda oss av begrepp som presenteeism, vilket är en person som går till jobbet trots dålig hälsa och hur presenteeism kan påverkas av andras absenteeism (frånvaro). Genom kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter från fritidspersonal på skolor i särskilt utsatta områden har vi fått fram ett resultat som visar hur fritidspersonalens upplevda verklighet har liknande fysiska och psykosociala arbetsmiljöer, med påverkan av negativ stress.

Reproducering av normer i relation till genus påverkar och påverkas av människor utifrån olika sociala och kulturella arenor. Dessa normer skapar föreställningar om hur ett specifikt genus ska agera och vara. Det i sin tur påverkar lärares profession och i forskning framkommer det att det återfinns normförstärkande beteenden i lärares undervisning. Därmed kan lärare via normkritisk pedagogik, vilket var studiens teoretiska utgångspunkt granska normer för att kunna göra en förändring. Samtidigt synliggörs normbrytande beteenden bland annat inom svensk förskole- och skolverksamhet trots att liten del av forskning är gjord i Sverige. Därför var syftet med studien att undersöka hur fritidspersonal upplever sitt normbrytande beteende i pedagogiska aktiviteter på fritidshemmet. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio fritidspersonal i Sverige. Resultatet visade att planering är en stor faktor i fritidspersonalens normbrytande arbete. Stor del av fritidspersonalen har en god medvetenhet om de normer som finns samt behovet av att bryta dessa. Däremot visade resultatet att medvetenheten är svår att överföra från planering till utförande av pedagogiska aktiviteter och att en omedvetenhet fortfarande finns. Resultatet visade slutligen att förutsättningar för att arbeta normbrytande finns men behöver stärkas för att dels öka fritidspersonals medvetenhet ytterligare, dels öka det normbrytande arbetet på fritidshemmet. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Syftet med ubdersökningen är att ta reda på hur mycket och på vilket sätt fritidspersonalen samverkar med lärarna. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och fritids belysas. Det kommer undersökas om och vad som fungerar bra men även ta upp problematiken som finns kring samverkan.

Fritidshemmet har enligt tidigare forskning befunnit sig i ett spänningsfält mellan socialpedagogiska och utbildningspedagogiska värden sedan integreringen med skolan på 1990-talet. Mot den bakgrunden är syftet med studien att belysa bilden av fritidshemmets verksamhet som framträder i personalens tal. Frågeställningen som besvaras är: Vilka ideal konstrueras i fritidspersonalens tal om planering av fritidshemmets verksamhet? Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i socialkonstruktionismen och dess syn på hur kunskap och sanningar skapas med hjälp av språket. Det empiriska materialet i form av transkriberade intervjuer med fritidspedagoger och observationer av planeringsmöten med fritidspersonal analyseras med en diskursanalys påverkad av Foucaults teorier. Fyra övergripande ideal identifieras i studien: lärandeidealet, trygghetsidealet, lustidealet och samsynsidealet. Sammantaget visar de identifierade idealen/resultatet på att den bild av fritidshemmets verksamhet som framträder har inneburit en anpassning till det eftersträvade lärandet men att det fortfarande kan sägas befinna sig i spänningsfältet mellan socialpedagogiska och utbildningspedagogiska värden. / According to previous research, the leisure-time center has been in a field of tension between social-pedagogical and educational-pedagogical values since its integration with the school in the 1990s. Against this background, the purpose of the study is to shed light on the image of the leisure-time center that emerges in the staff's language. The question that is answered is: What ideals are constructed in the staff's language about planning the leisure-time center's activities? The study takes its theoretical starting point in social constructionism and its view of how knowledge and truths are created through language. The empirical material consisting of transcribed interviews with teachers in leisure-time center and observations of planning meetings with leisure staff is analyzed using a discourse analysis influenced by Foucault's theories. Four overarching ideals are identified in the study: the learning ideal, the safety ideal, the joy ideal and the consensus ideal. Taken together, the identified ideals/results show that the image of the leisure-time center that emerges has entailed an adaptation to the desired learning, but can still be said to be in the field of tension between social pedagogical and educational pedagogical values. / <p>Bedömande lärare: Charlotte Tullgren</p>

Studien genomfördes med förhoppning om ökad förståelse för hur fritidspersonal relaterar till elevers relationsskapande och kamratgrupperingar, hur vissa elever inkluderas eller utesluts samt hur fritidspersonalen upplever sin betydelse för att främja elevers känsla av social tillhörighet och trygghet. För att finna inblick i detta genomfördes nio kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma inom fritidshemmet. Intervjuerna har bearbetats utifrån en tematisk analysmetod, vilket utmynnat i fyra teman som analyserats utifrån det gruppsykologiska perspektivet. Studien framhåller resultat som dels styrker tidigare forskning men som även skiljer sig gentemot forskning om relationer och pedagogiskt ledarskap. Resultatet visar att fritidspersonal betonar vikten av närvarande pedagoger, att vägleda, stötta samt agera förebilder för eleverna, medan tidigare forskning betonar den fria leken som viktig avseende elevers sociala relationsskapande (Elvstrand &amp; Lago, 2016). Då resultatet skiljer sig gentemot vad som tidigare framgår inom det fritidshemspedagogiska området, finns en förhoppning om att studien kan bidra med nya insikter inom forskningsfältet.

The aim of this study was to examine how teachers and leisure staff experience that differences in financial conditions among students in preschool class and grades 1-6 are expressed in school as well as how differences in financial conditions affect the students’ social interactions. The ambition was to reach a greater understanding of how children are affected early on by living in poorer financial conditions than other children. The study was conducted through six qualitative, semi-structured interviews with teachers and leisure staff. Five themes were identified in the interviews: concrete examples of differences in financial conditions that are visible in school, difficulties in identifying and talking about financial difficulties, groups that are perceived as particularly vulnerable to financial difficulties, social groupings among children and shame. These themes as well as the theory of stigma by Erving Goffman were used to analyze the results. The results show that teachers and leisure staff see several signs that indicate differences in financial conditions among the students. The students can however be good at hiding their family’s financial situation which makes it difficult to identify financial difficulties among students. Some teachers and leisure staff described children of immigrant parents, children of single mothers and children of divorced parents as particularly vulnerable to financial difficulties. The results also show that teachers and leisure staff experience that differences in financial conditions indirectly affect the students’ social interactions and groupings. The students are aware of their own and others' financial situation which can both divide and unite them.

Syftet med det här arbetet var att se hur yrkesverksamma inom skola och fritidshem beskriver samverkan och hur det tar form i deras verksamhet. Vi ville se om definitionen av begreppet samverkan och beskrivningen av den skilde sig mellan klasslärare, fritidslärare och outbildad personal inom fritidshemmet. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor där vi ställde frågor till deltagarna som berörde samverkan, deras förståelse av den och hur den bedrivs på deras arbetsplats. Det vi har sett i resultatet är att definitionen av begreppet skiljer sig mycket från skola till skola, men också från person till person inom samma skola. Det vi har sett är att personer inom samma profession inte nödvändigtvis har samma definition av begreppet. Fritidslärare kan ha flera olika definitioner av begreppet trots att de har samma professionsroll. Den slutsats vi har dragit är att det behöver råda en samsyn kring vad begreppet innebär för att uppdraget ska kunna genomföras på bästa sätt.

The aim of this study was to investigate the after-school staff's perspectives on their strategies for promoting peer relationships for students with autism. Previous research has shown that children and young people with autism have difficulties linked to the diagnosis, which make social interaction and the maintenance of peer relationships difficult. The study used qualitative semi-structured interviews with eight after-school professionals. The interviews were analyzed using interpretive phenomenology to make the respondents' individual experiences visible. To interpret and discuss the results this study used the sociocultural theory, the four levels of relational perspective and Nilholm's perspective on inclusion. The phenomenological analysis of the data resulted in four different themes; The after-school staff's view of relationships for all students in the after-school center, the after-school staff's view of relationships for students with autism, the after-school staff's view of strategies to promote relationships for students with autism and the after-school staff's view of difficulties in building relationships within the after-school center. In the results, the after-school staff describe the importance of having peer relationships and be given the opportunity to participate in activities for all students within the after-school center and the activities need to be adapted to everyone. However, there were two respondents who problematized the idea of inclusion in that the group's needs can be overlooked when an activity needs to be adapted. In the results the respondents discussed that there were different difficulties among students with autism and, these difficulties had an impact on the social interaction and peer relationships. They also lifted differences between the sexes. The strategies that the after-school staff highlighted to support peer relationships for students with autism were about providing adult support in activities and individual solutions depending on which student they met. The results also show that there are aggravating circumstances regarding the work with relationships within the after-school center, some of the respondents described staff shortages, large student groups, the lack of planning time and lack of competence to meet students with autism. Overall, this study contributes with knowledge about peer relationships in relation to students with autism and which working methods may be suitable to support these students in the after-school center, as previous research in relationships connected to autism and after-school centers is limited. / I den här studien har syftet varit att undersöka fritidspersonalens perspektiv på deras strategier för att främja kamratrelationer för elever med autism. Tidigare forskning har visat att barn och unga med autism har olika svårigheter kopplat till diagnosen vilket försvårar det sociala samspelet och upprätthållandet av kamratrelationer. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta fritidspersonal. Intervjuerna analyserats sedan med hjälp av en tolkande fenomenologi för att synliggöra respondenternas individuella upplevelser. För att tolka och diskutera resultatet användes den sociokulturella teorin, de tre nivåerna av relationellt perspektiv och Nilholms perspektiv på inkludering. Den fenomenologiska analysen av data resulterade i fyra olika teman; Fritidspersonalens syn på relationer för alla elever inom fritidshemmet, fritidspersonalens syn på relationer för elever med autism, fritidspersonalens syn på strategier för att gynna relationer för elever med autism och fritidspersonalens syn av svårigheter i relationsbyggandet inom fritidshemmet. I resultatet beskriver fritidspersonalen vikten av att ha kamratrelationer och få delta i aktiviteter för alla elever inom fritidshemmet och att aktiviteter behöver anpassas till alla. Dock problematiseras inkluderingstanken av två respondenter genom att gruppens behov kan bli åsidosatt när en aktivitet behöver anpassas efter en elev. I resultatet diskuterades att det fanns olika svårigheter bland elever med autism, vilket försvårande det sociala samspelet och deras kamratrelationer. Svårigheterna kunde skilja sig mellan könen. De strategier som fritidspersonalen lyfte fram för att stötta kamratrelationerna för elever med autism handlade om att ge vuxenstöd i aktiviteter och individuella lösningar beroende på vilken elev de mötte. I resultatet framkommer också att det finns försvårande omständigheter vad gäller arbetet med relationer inom fritidshemmet, vissa av respondenterna beskrev personalbrist på grund av hög sjukfrånvaro, stora elevgrupper, bristen på planeringstid och avsaknad av kompetens att möta elever med autism. Sammantaget bidrar denna studie med kunskap om kamratrelationer i förhållande till elever med autism och vilka arbetssätt som kan vara lämpliga för att stötta dessa elever inom fritidshemmet då tidigare forskning inom relationer kopplat till autism och fritidshem är begränsade.

Efter att fritidshemmet år 2016 fick ett eget kapitel i läroplanen styrktes fritidslärarnas uppdrag ytterligare och från den första juli 2019 blir det krav på behörighet och legitimation för lärare i fritidshem. Med anledning av att yrket har gått, och går igenom förändringar, kan det öppnas upp för att nya förmågor och kunskaper blir av värde att ha i verksamheten jämfört med tidigare. Syftet med denna studie är att undersöka vad verksam personal inom fritidshem anser är värdefulla kvaliteteter, kunskaper och förmågor att besitta vid arbete inom fritidshem. Vi vill även undersöka hur personal inom fritidshem ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag. Studien har en kvantitativ metod där vi använt oss av webbenkät för att få in data från personal inom fritidshem, 53 stycken valde att besvara enkäten. Vårt resultat pekar på att ledarskapsförmåga och kunskaper kring konflikthantering är det som är mest värdefullt vid arbete inom fritidshem. Att inneha en relevant pedagogisk utbildning är av vikt men det innebär inte att en person nödvändigtvis är lämplig för arbete inom fritidshem. Kunskaper samt personliga förmågor är mer värdefullt än en relevant pedagogisk utbildning. Det som är minst viktigt att inneha är yrkeserfarenhet samt kunskaper kring digitala verktyg. Resultatet pekar även på att personal inom fritidshem anser att deras arbetsuppgifter ska ha en koppling till fritidshem, alternativt grunda sig i fritidspedagogik, även under skoltid. Våra respondenter tar tydligt avstånd från skolans ordinarie verksamhet, och vill inte arbeta som elevassistent eller resurs i klass.