Härtill 4 uppsatser.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Inledning: Tandvården möter både barn och vuxna asylsökande som har omfattande tandvårdsbehov. I Sverige har asylsökande rätt till akut sjukvård och tandvård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka munhygienvanor och kostvanor hos nyanlända asylsökande som var arabisktalande från Irak och Syrien. Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie som utfördes med en enkät. Undersökningsgruppen var nyanlända asylsökande. Enkäterna delades ut på ett asylboende samt på ett migrationsverk. Resultat: Resultatet baseras på 105 besvarade enkäter där deltagarna kom från Irak (35%) och Syrien (65%). Majoriteten av studiedeltagarna (84%) borstade tänderna minst 1 gång per dag och använde fluortandkräm (87%). Det var 56% som inte använde något mellanrumshjälpmedel för att rengöra mellan tänderna och det var 64% som inte använde extra fluortillskott. Gällande kostvanor visade sig att 59% av deltagarna åt 1–3 måltider per dag och 40% åt 4–6 gånger per dag. Mer än hälften åt frukost dagligen, 90% åt lunch dagligen och 43% åt middag dagligen. Det var 33% som konsumerade läsk 1–2 gånger dagligen Slutsats: Nyanlända asylsökande hade bristfälliga tandborstvanor då de flesta borstade endast en gång per dag och att många inte använde approximala hjälpmedel. Även kostvanorna var bristfälliga då många åt för få huvudmål. Information om munhygien och kostvanor behöver förbättras till gruppen.

The aim of this study was to examine the discourse of asylum seekers in Sweden from January 2009 to December 2013 in the newspapers Helsingborgs Dagblad and Dagens Nyheter. By using discourse analysis as a theory and method, combined with the theory of orientalism, I have analysed and compared news articles from these two newspapers. The findings of the study shows that asylum seekers are often portrayed as a group rather than individuals. Included in the group identity are several subgroups, for example asylum seekers are portrayed as victims, as a cost to society and as a highly suspect group that cannot be controlled. Furthermore, asylum seekers are depicted as “the other” in contrast to the Swedish “we”, where differences in culture and tradition are frequently mentioned. The analysis also highlights the differences between what the two newspapers believe are the main difficulties in taking in asylum seekers into the community. Whereas articles in the nationwide Dagens Nyheter see the resistance in municipalities as the major problem, the local newspaper Helsingborgs Dagblad describes how municipalities are being forced to take in asylum seekers even though they do not have the resources to manage them.

Bakgrund: Sedan 2015 har Sverige tagit emot fler människor på flykt än någonsin tidigare. Många av dessa flyktingar kommer från länder med förföljelse och krig. Studien handlar om sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad av flyktingar inom sluten psykiatrisk vård.Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar och asylsökande inom sluten psykiatrisk vård.: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade frågor. Metod: Nio sjuksköterskor som arbetar inom sluten psykiatrisk vård i södra Sverige intervjuades. Data analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna i denna studie beskrev den bristande möjligheten till kommunikation som det största hindret för att ge en god omvårdnad, och att den tolkhjälp som fanns att tillgå, var dels i stort begränsad till läkarsamtalen, samt ansågs som mycket varierande i kvalitet. Vidare angavs brist på plan för omhändertagande, och även behandling som specifikt var anpassad till flyktingar och deras speciella behov. Vikten av en god moralisk miljö, där diskussion tillåts och som i sin tur kan leda till ett större engagemang i behandlingen av denna grupp, framkom också av intervjuerna. Slutsats: Genom att antalet asylsökande kraftigt ökade under perioden 2015 till och med 2017, har den totala gruppen flyktingar ökat markant i Sverige. Detta innebär enligt den tidigare visade statistiken och studierna, att antalet personer med psykiska besvär inom denna del av befolkningen, kommer att öka i framtiden, även med ett minskat asylmottagande. Detta gör att behovet av medvetenheten och kunskapen om denna grupp hos sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård kommer att behöva ökas.Trots de svårigheter som det innebär att använda tolk, anser författarna att det på kort sikt är enda möjligheten för att säkerställa en god omvårdnad för gruppen ifråga. Denna tolkverksamhet bör alltså om möjligt ökas – mer tolkar utbildas och användas inte enbart vid läkarsamtal, utan i hög grad vid samtal mellan patient och sjuksköterska.Nyckelord: Psykiatrisk omvårdnad, flyktingar, asylsökande, sjuksköterskor, erfarenheter, sluten psykiatrisk vård. / Background: Since 2015, Sweden has received more people who have been forced to flee than ever before. Many of these refugees originates from countries where persecution and war are to be found.This study investigates the experiences working with refugees by nurses working in institutional psychiatric care. Aim: The aim of this study was to highlight the experiences of nurses working within institutional psychiatric care, whom are taking care of refugees and asylum seekers, Method: The study was conducted by using a qualitative inductive approach with semistructured questions. Nine nurses working within institutional psychiatric care in the town of Malmö, were interviewed, after that, the data was analysed by using a qualitative content analysis. Result: The nurses taking part in this study described the insufficient possibility of communication as the biggest obstacle of giving a good care, and that the help of translators available, where almost only available for the appointment with the doctors. The quality of the translations where also considered to be of substantial variations. Furthermore it was considered to be a lack of plan for caregiving, and also lack of treatments which was adapted to refugees, and their specific needs. The importance of a good moral climate, where discussions are allowed, and which further can lead to a greater engagement in the caregiving involving this group, was also shown in the interviews. Conclusion: Due to the massive rise in the number of asylum seekers during the period of 2015 lasting to the end of 2017, the total number of refugees in Sweden has increased substantial. According to earlier studies and statistics, this will lead to an increase in psychiatric disorders within this group in society, even taking a lesser amount of people seeking asylum in the future in consideration. Therefore the awareness and the knowledge of this group by nurses working in institutional psychiatric care, will have to be increased.Even with the difficulties shown using translators, the authors believe that in the short term this is the only possibility to safeguard a good caregiving to this group. The amount of helpfrom translators should, if possible increase. A larger number of translators would therefore have to be educated, to give the possibility to be used not only in the communication with the doctor, but in the communication between the patient and the nurse.Keywords: Psychiatric caregiving, refugees, asylum seekers, nurses, experiences, institutional psychiatric care.