Syfte:Syftet med studien var att undersöka munhygien- och kostvanor hos gymnasieelever i årskurs 3. Material och metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamlingen genomfördes i form av enkätundersökning med 123 deltagare i åldrarna 18-22 år. Enkäten bestod av 20 frågor med fasta svarsalternativ som berörde elevernas bakgrund, munhygien- och kostvanor. Resultat: Studiens resultat visade att majoriteten av deltagarna borstade tänderna två gånger om dagen med tandborste och fluortandkräm och 28 % använde något approximalt hjälpmedel. Mer än hälften av deltagarna åt lunch och middag varje dag, däremot var det endast hälften av deltagarna som åt frukost varje dag. Deltagarna hade ett lågt intag av sötsaker. Slutsats: Studien visade att deltagarna hade relativt goda munhygienvanor, däremot var användningen av approximala hjälpmedel och fluorpreparat bristfälliga. Vidare visade resultatet att deltagarna hade bristfälliga kostvanor då endast hälften av deltagarna åt frukost varje dag.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga munhygienvanor och tandvårdskontakten bland undervisande personal på Högskolan Kristianstad. Material och metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamlingen genomfördes i form av enkätundersökning med 116 respondenter. Webbenkäten bestod av 11 frågor med fasta svarsalternativ som berörde den undervisande personalens munhygienvanor och tandvårdskontakt. Resultat: Majoriteten av respondenterna borstade tänderna två gånger om dagen med manuell tandborste och med fluortandkräm. Sextio procent använde inget annat fluortillskott. Plackers var det vanligaste hjälpmedlet som användes för att göra rent mellan tänderna. Drygt hälften av respondenterna besökte tandvården en gång om året. Slutsats: Studien visade att merparten av respondenterna i studien hade goda munhygienvanor och en relativt god tandvårdskontakt.

No description available.

Syftet med studien var att jämföra dygnsrytm samt kost - och munhygienvanor mellan ungdomar som uppvisar en kariesprevalens med dem som är kariesfria. Efter ett konsekutivt urval med jämn fördelning med avseende på kariesprevalens och kön, svarade 196 ungdomar i åldern 15-16 år vid ordinarie tandvårdsbesök på en enkät. Frågeområdena var förutom bakgrundsvariabler, sömn-, kost- och munhygienvanor. Studie visade med avseende på dygnsrytm att 37% var kvällsmänniskor, 13% var morgonmänniskor och hälften var neutrala. Ett samband påvisades mellan kariesprevalens och dygnsrytm, i gruppen kvällsmänniskor fanns en större del med karies. Det var mer vanligt att äta frukost och skolmat i kategorierna morgonmänniska och neutrala än bland kvällsmänniskorna. Måltiderna frukost och skolmat samt mjölk till dessa måltider var mer vanligt att förtära i den kariesfria gruppen än i gruppen med kariesprevalens. Att borsta tänderna två gånger per dag var vanligare bland kategorierna morgonmänniska respektive de neutrala än bland kvällsmänniskorna. Det var även vanligare i den kariesfria gruppen än i gruppen med karies

Introduktion: Karies är en kronisk och multifaktoriell sjukdom som uppstår av samspel mellan bakterier, föda och tandytan. I Sverige har kariesförekomsten tydligt minskat, men det är fortfarande vanlig sjukdom hos individer med utländsk bakgrund. Syfte: Syftet är att undersöka kost-, munhygien- och tandvårdsvanor hos en grupp med utländsk bakgrund.          Frågeställningar: Hur ser kostvanor ut för individer med utländsk bakgrund?   Hur ser munhygiensvanor ut för individer med utländsk bakgrund? Vilka tandvårdsvanor har individer med utländsk bakgrund?     Metod: Enkätundersökning genomfördes i två svenska mindre städer och studien inkluderade totalt 44 deltagare från Svenska för invandrare (SFI) i nivå C & D.     Resultat: Alla deltagarna besvarade att de rengör tänderna minst en gång per dag. Det var 93,2 % som använde någon typ av tandborste och 6,8 % använde sig av Miswak. Av det totala antalet deltagare var det 48,9 % som rengjorde mellan tänderna minst en gång per dag och de flesta använde sig av tandtråd och tandsticka. Det visade sig att 36,4 %  åt mer än fem gånger per dag. De som hade besökt tandvården i sitt hemland var 90,9 % och de som hade besökt svensk tandvård minst en gång var 56,9 % av deltagarna som hade bott i Sverige mellan 1-6 år. Konklusion: En stor del av deltagarna med utländsk bakgrund hade goda munhygienvanor, hög intagsfrekvens av kost och oregelbundna tandvårdsvanor.

<p><strong>Introduktion: </strong>På grund av extremt hög fattigdom har de orala hälsofrågorna haft låg prioritet i Tanzania. Vid en konferens 2004 i Nairobi om den orala hälsan i Afrika ställde sig Tanzania, tillsammans med andra Afrikanska länder, bakom det gemensamma beslutet att hållbara nationella program måste utvecklas för att främja oral hälsa. Detta beslut har varit en drivkraft till att delta i och utveckla nedanstående projekt avseende munhälsofrämjande insatser. Endast ett fåtal studier finns redovisade vad gäller prevalensen av karies, gingivit och dental fluoros bland barn i Tanzania.<strong>Syfte:</strong> Syftet var att kartlägga antal tänder samt förekomst av karies, gingivit, dental fluoros samt munhygienvanor bland barn i Nkinga English Medium School och Nkinga Public School i Nkinga, Tanzania.<strong>Metod: </strong>Studien är en epidemiologisk tvärsnittstudie och bestod av klinisk undersökning av 244 skolbarn på 2 olika skolor. Undersökningen avslutades med tre muntliga frågor om munhygienvanor. <strong>Resultat: </strong>I medeltal hade eleverna 1,1 karierade tandytor (ds/DS) och 62,3 % av eleverna var kariesfria. Medeltalet tandytor med gingivit uppgick till 46,2 % och för plack till 51,5 %. Åttiofem procent av eleverna hade ingen eller mildare grad av dental fluoros. Förekomsten av svårare grad av dental fluoros var 15 %. Nio av tio elever borstade tänderna och av dessa använde 74 % tandkräm.<strong>Slutsats:</strong> Tandhälsan hos skolbarnen i Nkinga var ur kariologisk synpunkt allmänt god medan förekomsten av gingivit och plack var relativt hög. Studien visade att en bättre förebyggande tandvård behövs i Nkinga för att förbättra tandhälsan och egenvårdsvanorna hos skolbarnen.                                              </p>

Introduktion: På grund av extremt hög fattigdom har de orala hälsofrågorna haft låg prioritet i Tanzania. Vid en konferens 2004 i Nairobi om den orala hälsan i Afrika ställde sig Tanzania, tillsammans med andra Afrikanska länder, bakom det gemensamma beslutet att hållbara nationella program måste utvecklas för att främja oral hälsa. Detta beslut har varit en drivkraft till att delta i och utveckla nedanstående projekt avseende munhälsofrämjande insatser. Endast ett fåtal studier finns redovisade vad gäller prevalensen av karies, gingivit och dental fluoros bland barn i Tanzania.Syfte: Syftet var att kartlägga antal tänder samt förekomst av karies, gingivit, dental fluoros samt munhygienvanor bland barn i Nkinga English Medium School och Nkinga Public School i Nkinga, Tanzania.Metod: Studien är en epidemiologisk tvärsnittstudie och bestod av klinisk undersökning av 244 skolbarn på 2 olika skolor. Undersökningen avslutades med tre muntliga frågor om munhygienvanor. Resultat: I medeltal hade eleverna 1,1 karierade tandytor (ds/DS) och 62,3 % av eleverna var kariesfria. Medeltalet tandytor med gingivit uppgick till 46,2 % och för plack till 51,5 %. Åttiofem procent av eleverna hade ingen eller mildare grad av dental fluoros. Förekomsten av svårare grad av dental fluoros var 15 %. Nio av tio elever borstade tänderna och av dessa använde 74 % tandkräm.Slutsats: Tandhälsan hos skolbarnen i Nkinga var ur kariologisk synpunkt allmänt god medan förekomsten av gingivit och plack var relativt hög. Studien visade att en bättre förebyggande tandvård behövs i Nkinga för att förbättra tandhälsan och egenvårdsvanorna hos skolbarnen.

Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att studera attityder och erfarenheter om munhygien hos en grupp vuxna med utländsk bakgrund i Sverige. Material och Metod: Intervjuer utfördes med tio informanter på en SFI-utbildning i Sverige. En frågeguide med öppna frågor användes. Intervjuerna utfördes på svenska och engelska. Resultat: Det visade sig att det fanns ett antal bidragande faktorer till informanternas attityder och erfarenheter kring munhygien. Dessa faktorer/subkategorier ingick under fem huvudkategorier. Huvudkategorierna var hälsomedvetenhet, motivation, social påverkan, pris och munhygienrutiner. Informanterna ansåg att det var svårt att bryta gamla vanor. De var vana vid att använda både tandborste och Miswak, men de var inte vana vid approximal rengöring. Slutsatser: Tandvårdspersonal bör vara lyhörd för vad migranter kan och tycker, men även kunna delge inflyttande information om svenska tandvårdskulturen på ett bra sätt. / The aim: The aim of this qualitative study was to study the attitudes and experiences about oral care in a group of adults with a foreign background in Sweden. Method: Interviews were conducted with ten informants on a SFI training in Sweden. An interview guide with open questions was used. The interviews were conducted in Swedish and English. Results: There were a number of contributing factors to the informants’ knowledge, attitudes and experiences regarding oral hygiene. These factors were termed as subcategories and were listed below five main categories. The main categories were health awareness, motivation, social influence, prices and oral hygiene practices. The informants felt that it was difficult to break old habits. They were accustomed to using both toothbrush and Miswak, but not inter dental cleaning aids. Conclusions Dental professionals should be sensitive to the knowledge and the capabilities of migrants but also be able to convey the Swedish dental culture in a good way.

Syfte: Studiens syfte var att utforska tv och internets påverkan avseende synen på, intresset för samt val kring oral hälsa hos unga vuxna vid Jönköping University. Metod: En pappersenkät delades ut till 100 unga vuxna vid Jönköping University i åldrarna 20-30 år. Av dessa var 66 kvinnor, 33 män och 1 med annan könsidentitet. Enkäten bestod av 10 frågor rörande tidskonsumering av tv och internet samt i vilken grad dessa medier påverkar synen på och intresset för oral hälsa. Frågorna berörde även vilken information kring oral hälsa som intresserar mest, samt i vilken grad tv och internet upplevs som trovärdig och påverkar individens orala hälsoval. Resultat: Resultatet av studien visade att Hela och rena tänder var den orala hälsoinformation som intresserade respondenterna mest. En viss påverkan kunde ses avseende syn på, intresse för samt val kring oral hälsa. Ingen skillnad kunde ses mellan tv och internet avseende påverkan, inte heller någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor. Ingen koppling kunde ses avseende respondenternas syn på oral hälsa och konsumtionsgrad av tv och internet. Slutsats: Tv och internet hade en viss påverkan på respondenterna avseende syn på, intresse för samt val kring oral hälsa. / Aim: The aim was to explore the influence of television and internet regarding the view of, interest in and oral health choices among young adults at Jönköping University. Method: A questionnaire were distributed to 100 young adults at Jönköping University in the ages of 20-30 years. Of these, 66 were women, 33 men and 1 with different gender identity. The questionnaire concerned time consuming of television and internet and the extent to which these media influence the view of and interest in oral health. The questions also addressed what oral health information respondents found most interesting, and the extent to which television and internet are perceived as credible and affect the individual's oral health choices. Result: The study indicated that whole and clean teeth were the most interesting oral health information. Some impact could be seen regarding view of, interest in, and choices regarding oral health. There was no difference between television and internet concerning the impact, without significant difference between men and women. No connection was found regarding respondents’ views of oral health and consumption of these media. Conclusion: Television and internet had some impact on the respondents regarding their views of, interest in and choices regarding oral health.

Inledning: Tandvården möter både barn och vuxna asylsökande som har omfattande tandvårdsbehov. I Sverige har asylsökande rätt till akut sjukvård och tandvård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka munhygienvanor och kostvanor hos nyanlända asylsökande som var arabisktalande från Irak och Syrien. Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie som utfördes med en enkät. Undersökningsgruppen var nyanlända asylsökande. Enkäterna delades ut på ett asylboende samt på ett migrationsverk. Resultat: Resultatet baseras på 105 besvarade enkäter där deltagarna kom från Irak (35%) och Syrien (65%). Majoriteten av studiedeltagarna (84%) borstade tänderna minst 1 gång per dag och använde fluortandkräm (87%). Det var 56% som inte använde något mellanrumshjälpmedel för att rengöra mellan tänderna och det var 64% som inte använde extra fluortillskott. Gällande kostvanor visade sig att 59% av deltagarna åt 1–3 måltider per dag och 40% åt 4–6 gånger per dag. Mer än hälften åt frukost dagligen, 90% åt lunch dagligen och 43% åt middag dagligen. Det var 33% som konsumerade läsk 1–2 gånger dagligen Slutsats: Nyanlända asylsökande hade bristfälliga tandborstvanor då de flesta borstade endast en gång per dag och att många inte använde approximala hjälpmedel. Även kostvanorna var bristfälliga då många åt för få huvudmål. Information om munhygien och kostvanor behöver förbättras till gruppen.