I detta examensarbete undersöks vilka hinder som finns för arabisktalande elever som har varit mindre än fem år i Sverige i matematik inlärning. Syftet är att reda ut vilka utmaningar de arabisktalande eleverna möter i ämnet. Min utgångspunkt är en av Vygotskijs teorier som visar att närmiljön som till exempel lärarna, klasskamraterna och föräldrarna är viktigta för inlärningsprocessen. Vygotskij har kommit fram till att närmiljön har en avgörande roll i barnens kunskapsutveckling. Fyra elever intervjuades på en högstadieskola i södra Sverige under vårterminen 2019. Resultatet visar att språk och skolkulturen är två faktorer som eleverna tycker påverkar matematikinlärningen. Resultatet visar också att föräldrarnas roll och grupparbete är viktigta för elevernas engagemang i matematiska diskussioner och uppgiftslösningar.

Inledning: Tandvården möter både barn och vuxna asylsökande som har omfattande tandvårdsbehov. I Sverige har asylsökande rätt till akut sjukvård och tandvård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka munhygienvanor och kostvanor hos nyanlända asylsökande som var arabisktalande från Irak och Syrien. Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie som utfördes med en enkät. Undersökningsgruppen var nyanlända asylsökande. Enkäterna delades ut på ett asylboende samt på ett migrationsverk. Resultat: Resultatet baseras på 105 besvarade enkäter där deltagarna kom från Irak (35%) och Syrien (65%). Majoriteten av studiedeltagarna (84%) borstade tänderna minst 1 gång per dag och använde fluortandkräm (87%). Det var 56% som inte använde något mellanrumshjälpmedel för att rengöra mellan tänderna och det var 64% som inte använde extra fluortillskott. Gällande kostvanor visade sig att 59% av deltagarna åt 1–3 måltider per dag och 40% åt 4–6 gånger per dag. Mer än hälften åt frukost dagligen, 90% åt lunch dagligen och 43% åt middag dagligen. Det var 33% som konsumerade läsk 1–2 gånger dagligen Slutsats: Nyanlända asylsökande hade bristfälliga tandborstvanor då de flesta borstade endast en gång per dag och att många inte använde approximala hjälpmedel. Även kostvanorna var bristfälliga då många åt för få huvudmål. Information om munhygien och kostvanor behöver förbättras till gruppen.

I tidigare forskningslitteratur behandlas flerspråkighet som en resurs utifrån olika perspektiv i matematikklassrummet. Många studier förespråkar användningen av elevernas alla språkliga resurser i undervisningen, för att främja kunskaps- och identitetsutveckling. Utifrån våra erfarenheter används dock inte modersmålet i den utsträckning som rekommenderas av forskning. Syftet med denna studie var därför att belysa hur arabisktalande elever använder sig av sina språkliga resurser, samt vilka motiv som ligger bakom språkanvändningen utifrån ett elevperspektiv, vid lösandet av matematiska tal och begrepp. Detta med utgångspunkten i kvalitativa forskningsmetoder, som består av deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer, som genomfördes med tio arabisktalande elever. Utifrån det empiriska datamaterialet som framkom i undersökningen, utfördes en tvåstegsanalys, där den tematiska analysmetoden utgjorde grunden för att definiera olika teman, som sedan applicerades i den teoretiska referensramen.  Resultatet i studien visade att eleverna antingen använde svenskan uteslutande eller tillsammans med arabiskan, dock förekom de matematiska talen och begreppen oftast på svenska. Bakomliggande orsaker var att eleverna bland annat anpassar språket utifrån samtalspartner, samt hur de anser att språkanvändningen påverkar identiteten i klassrumsmiljön. Detta diskuteras i relation till nationell och internationell forskningslitteratur, som belyser olika aspekter utifrån ett kunskaps- och identitetsutvecklande perspektiv. Baserat på detta drar vi slutsatsen att elevernas användning av alla de språkliga resurserna är begränsade, på grund av olika aspekter. Detta kan medföra att matematikämnet blir mer utmanande, eftersom eleverna inte får möjligheten att utveckla matematikkunskaper på modersmålet.

<p>I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar. Det visar sig finnas en tendens till stark lojalitet gentemot utvalda varumärken och som kan förstås bättre genom att vidare bland annat undersöka kulturella faktorer, sociala och humana förhållanden i regionen.</p><p> </p>

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar. Det visar sig finnas en tendens till stark lojalitet gentemot utvalda varumärken och som kan förstås bättre genom att vidare bland annat undersöka kulturella faktorer, sociala och humana förhållanden i regionen.

Migration is a current subject in today's society. Many people are forced to migrate to a new country, but many of them are moving for other reasons, for example to study, to work or start a family. The aim of this paper is to gain an increased understanding of Arabic speaking female immigrant’s experiences of the adaptation process and whether there is a change in gender identity. The selection consists of Arabic speaking women who have lived in Sweden for a maximum of five years. A qualitative approach has been used and data were collected through interviews and analyzed within the themes that were presented by the research. In analysis, four such themes were identified, such as identity, social relations, cultural differences and migration processes. The result of the study shows that the majority of the respondents perceive that they have been affected by migration, that they have experienced cultural differences in Sweden compared with their homelands and that they are influenced by their social relations. / Migration är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Många människor tvingas fly, men många flyttar även av andra skäl, för att exempelvis studera, arbeta eller bilda familj. Syftet med arbetet är att få en ökad förståelse kring arabisktalande kvinnliga immigranters upplevelser av anpassningsprocessen och huruvida det sker en förändring gällande deras könsidentitet. Urvalet består av arabisktalande kvinnor som flytt från sina hemländer och som har bott i Sverige i högst fem år. En kvalitativ ansats har använts och data samlades in genom intervjuer och analyserades med tematisk analys. Vid analys framkom fyra övergripande teman som var identitet, sociala relationer, kulturella skillnader och migrationsprocessen. Resultatet av undersökningen visar på att majoriteten av respondenterna upplever att de har påverkats av migrationen, att de har upplevt kulturella skillnader i Sverige jämfört med deras hemländer och att de har influerats av deras sociala relationer.

År 2019 gjordes SAHA-studien vid Linköpings universitet där internetadministrerad kognitiv beteendeterapi gavs till arabisktalande i Sverige med depressions- och ångestproblematik med samtidiga komorbida tillstånd. Terapin var kulturellt anpassad samt skräddarsydd för denna population. De utfallsmått som nyttjades var Patient Health Questionnaire, Generalised Anxiety Disorder 7-item scale, Insomnia Severity Index, Perceived Stress Scale 14-item scale, Impact of Event Scale Revised och Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (PHQ-9, GAD-7, ISI, PSS-14, IES-R 22, BBQ). Resultaten i den var lovande. Den nuvarande studien avsåg att följa upp eventuella långtidseffekter för dessa symtomminskningar samt kvalitativt undersöka upplevelsen av att ha deltagit i denna IKBT-behandling. Denna studie var således en mixed method studie som både nyttjade de ovan nämnda utfallsmåtten, telefonintervjuer samt tematisk analys. Resultatet visar på signifikanta långtidseffekter för depression, stress och PTSD, men inte för ångest, insomni och livskvalitet. Den tematiska analysen genererade sex olika teman kring deltagarnas upplevelser av IKBT-behandlingen som belyser både aspekter som tidigare lyfts i forskning kring denna population samt nya aspekter gällande behoven hos denna population för effektiv internetbehandling. Mer forskning behövs emellertid inom detta område då denna studie utifrån författarnas kännedom var den första av sitt slag i Sverige.

Experiences of parenting in migration contexts undergo particular changes that develop various challenges. This qualitative study aims at exploring challenges and concerns of Arabic-speaking immigrant parents in Sweden regarding parenting while integrating into a migration context that differs from their own upbringing. Moreover, the study sheds light on how those challenges are negotiated. In order to answer my research questions, six parents, representing four families, were qualitatively interviewed and the collected data was thematically analysed. The results of this study show that Arabic-speaking immigrant parents face the following main challenges: ´acquisition of new knowledge about the host society´s language and culture´, ´balancing parents´ responsibilities inside and outside their houses´ and finally the ´lack of social network´. The results also emphasise that parenting challenges in migration contexts need intensified and productive cooperation between immigrant families and different parties in host societies to achieve the best interests of immigrant children and parents. Participants, in general, reflect an eagerness to implement their traditional parenting practices in ways that do not contradict to the standard parenting practices in the Swedish context. Finally, this study implies immigrant parents´ need to be recognised in host societies through respecting them and their children and considering their qualifications and the circumstances they have experienced before, during and after migration.

This study investigates how Levantine Arabic-speaking immigrant parents´ language ideologies, i.e how they think and feel regarding heritage language maintenance, and language policies influence heritage language maintenance or loss for their children. This overarching topic is explored by examining the following questions; (1) What do parents think about maintenance of heritage language for their children? and which concerns do they have? (2)How do they talk about and describe their children´s readiness or resistance to learn/maintain their heritage language? (3) What do parents believe their role is in maintaining heritage language? (4) In which way, according to parents, does maintenance of heritage language influence children´s construction of identity and sense of belonging? In order to answer these questions, I conducted five semi-structured interviews with five Levantine Arabic-speaking immigrant parents, from Palestine and Syria, residing in Sweden and analysed recurring themes using Braun´s and Clarke´s (2006: 87- 93) thematic analysis method. The study findings show that parents attached great significance to preserving their children's heritage language due to its close relationship with their cultural, religious, ethnic, and social backgrounds as well as strengthening their success opportunities in future. Furthermore, parents stated that their children did not resist maintenance of heritage language. Instead, results show that children were actively involved in discussions about heritage language maintenance and language practices. Parents confirmed that Arabic language is their children's heritage language. In relation to influence of heritage language maintenance on constructing children´s identity and sense of belonging, parents´ views varied between emphasizing its role in strengthening children´s sense of belonging to their Arabic background, allowing them a flexible ability to belong to two different cultures or communities, and that maintenance of heritage language is not the major influencer on constructing children identity. Participants discussed the methods they use to enhance Arabic language among their children, challenges they encounter, and potential solutions.