Introduktion: I Tanzania lever mer än var femte innevånare i fattigdom och endast hälften har tillgång till rent vatten. Den orala hälsan tas sällan om hand på rätt sätt och behovet av orala hälsoprogram är stort. Landet har också problem med höga fluorhalter i grundvattnen vilket har förödande konsekvenser för tänderna.  Syfte: Att studera förekomsten av dental karies och dental fluoros samt vilka munvårdsvanor barn 6-18 år har i Tanzania Frågeställningar: Vilken är förekomsten av dental karies bland barn 6-18 år i Tanzania? Vilken är förekomsten av dental fluoros bland barn 6-18 år i Tanzania? Vilka munvårdsvanor har barn 6-18 år i Tanzania? Metod: En litteraturstudie Resultat: Studierna visade att kariesförekomsten i de studerade åldersgrupperna var låg. Vanligast med karies i det permanenta bettet är i djupa fissurer och andra molaren i underkäken. En ökad risk för dental fluoros genom intag av magadi och ökad fluorhalt i dricksvattnet. Dental fluoros ökar risken för ett nedsatt välbefinnande. En studie (2010) visar även på att tandborstningsfrekvensen och användning av tandkräm är mer frekvent än förr (1994, 1998). Besök hos tandläkaren sker inte kontinuerligt. Konklusion: Litteraturstudien visade på ett omfattande behov av munhälsoprogram i Tanzania samt olika åtgärder mot dental fluoros.

<p><strong>Introduktion: </strong>På grund av extremt hög fattigdom har de orala hälsofrågorna haft låg prioritet i Tanzania. Vid en konferens 2004 i Nairobi om den orala hälsan i Afrika ställde sig Tanzania, tillsammans med andra Afrikanska länder, bakom det gemensamma beslutet att hållbara nationella program måste utvecklas för att främja oral hälsa. Detta beslut har varit en drivkraft till att delta i och utveckla nedanstående projekt avseende munhälsofrämjande insatser. Endast ett fåtal studier finns redovisade vad gäller prevalensen av karies, gingivit och dental fluoros bland barn i Tanzania.<strong>Syfte:</strong> Syftet var att kartlägga antal tänder samt förekomst av karies, gingivit, dental fluoros samt munhygienvanor bland barn i Nkinga English Medium School och Nkinga Public School i Nkinga, Tanzania.<strong>Metod: </strong>Studien är en epidemiologisk tvärsnittstudie och bestod av klinisk undersökning av 244 skolbarn på 2 olika skolor. Undersökningen avslutades med tre muntliga frågor om munhygienvanor. <strong>Resultat: </strong>I medeltal hade eleverna 1,1 karierade tandytor (ds/DS) och 62,3 % av eleverna var kariesfria. Medeltalet tandytor med gingivit uppgick till 46,2 % och för plack till 51,5 %. Åttiofem procent av eleverna hade ingen eller mildare grad av dental fluoros. Förekomsten av svårare grad av dental fluoros var 15 %. Nio av tio elever borstade tänderna och av dessa använde 74 % tandkräm.<strong>Slutsats:</strong> Tandhälsan hos skolbarnen i Nkinga var ur kariologisk synpunkt allmänt god medan förekomsten av gingivit och plack var relativt hög. Studien visade att en bättre förebyggande tandvård behövs i Nkinga för att förbättra tandhälsan och egenvårdsvanorna hos skolbarnen.                                              </p>

Introduktion: På grund av extremt hög fattigdom har de orala hälsofrågorna haft låg prioritet i Tanzania. Vid en konferens 2004 i Nairobi om den orala hälsan i Afrika ställde sig Tanzania, tillsammans med andra Afrikanska länder, bakom det gemensamma beslutet att hållbara nationella program måste utvecklas för att främja oral hälsa. Detta beslut har varit en drivkraft till att delta i och utveckla nedanstående projekt avseende munhälsofrämjande insatser. Endast ett fåtal studier finns redovisade vad gäller prevalensen av karies, gingivit och dental fluoros bland barn i Tanzania.Syfte: Syftet var att kartlägga antal tänder samt förekomst av karies, gingivit, dental fluoros samt munhygienvanor bland barn i Nkinga English Medium School och Nkinga Public School i Nkinga, Tanzania.Metod: Studien är en epidemiologisk tvärsnittstudie och bestod av klinisk undersökning av 244 skolbarn på 2 olika skolor. Undersökningen avslutades med tre muntliga frågor om munhygienvanor. Resultat: I medeltal hade eleverna 1,1 karierade tandytor (ds/DS) och 62,3 % av eleverna var kariesfria. Medeltalet tandytor med gingivit uppgick till 46,2 % och för plack till 51,5 %. Åttiofem procent av eleverna hade ingen eller mildare grad av dental fluoros. Förekomsten av svårare grad av dental fluoros var 15 %. Nio av tio elever borstade tänderna och av dessa använde 74 % tandkräm.Slutsats: Tandhälsan hos skolbarnen i Nkinga var ur kariologisk synpunkt allmänt god medan förekomsten av gingivit och plack var relativt hög. Studien visade att en bättre förebyggande tandvård behövs i Nkinga för att förbättra tandhälsan och egenvårdsvanorna hos skolbarnen.

Bakgrund: Mineraliseringsstörning på tänder kan antingen vara genetiska eller orsakas av interna och/eller externa faktorer. De olika faktorerna orsakar antingen en lokal eller en generell mineraliseringsstörning på emalj. En av faktorerna är en kemikalisk i form av fluor. Fluoridhalter i vatten som är mellan 1,5 – 3,0 mg/l kan orsaka dental fluoros, vilket gör tänderna ömtåliga och mycket sköra. Det har upptäckts höga fluorhalter, i dricksvatten, även långt över det av WHO rekommenderade, 1,0 mg/l, i flera olika länder, däribland Sydafrika. Syfte: Att studera samband mellan fluoridkoncentration i dricksvatten och dental fluoros i Sydafrika hos barn. Frågeställning: Hur påverkar höga respektive låga fluoridkoncentrationer förekomsten av dental fluoros i Sydafrika? Metod: Databaserna DOSS, MEDLINE samt CINHAL användes för att utföra litteraturstudien. Totalt inkluderades 10 artiklar som sedan kvalitetsgranskades inspirerade Forsberg &amp; Wengström kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Barn som bodde i ett lågt fluoridområde med 0,19 mg/l, där var det 49% som hade dental fluoros och 38% hade ingen dental fluoros. På områden med hög fluoridhalt upp till 3,00 mg/l var det 96% av barnen som hade dental fluoros, varav 30% hade grad 5 vilket är svår dental fluoros. Slutsats: Ju högre fluoridkoncentrationer i dricksvatten desto större antal fall av dental fluoros / Background: Teeth mineralization disorder can either be genetic or caused by internal and/or external factors. The various factors cause either a local or a general enamel mineralization disorder. One of the factors is a chemical in the form of fluoride. Fluoride levels in water between 1.5 - 3.0 mg/l can cause dental fluorosis, making teeth delicate and very brittle. High fluorine levels have been detected in drinking water, even well above the WHO recommended 1.0 mg/l, in several different countries, including South Africa. Aim: To study the relationship between fluoride concentration in drinking water and dental fluorosis in South Africa in children. Question: How do high respective low fluoride concentrations affect the incidence of dental fluorosis in South Africa? Method: The DOSS, MEDLINE and CINHAL databases were used to carry out the literature study. A total of 10 articles were included, which were then quality checked inspired by Forsberg &amp; Wengström's quality review template. Results: Children living in a low fluoride range of 0.19 mg/l, where 49% had dental fluorosis and 38% had no dental fluorosis. In areas with high fluoride concentrations up to, 3.00 mg/l, 96% of children had dental fluorosis, of which 30% had grade 5 which is severe dental fluorosis. Conclusion: The higher the fluoride concentrations, the greater the number of dental fluorosis cases.