Syftet med studien är att skapa kunskap om hur fritidslärare arbetar vid mottagande av nyanlända elever. Frågeställningarna är följande: Hur beskriver fritidslärare att de organiserar mottagandet av nyanlända elever? Vilka kvaliteter anser fritidslärare är centrala vid bemötandet av nyanlända elever? Hur arbetar fritidshemmen för att främja nyanlända elevers lärande och sociala samspel? Teoretisk utgångspunkt för studien är det sociokulturella perspektivet på språk och kommunikation, lärande och socialt samspel. Studien har som utgångspunkt en kvalitativ metod i form av fokusgruppssamtal samt semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att fritidslärarna saknar en tydlig struktur vid mottagandet av nyanlända elever. Modersmålslärare/tränare har stor roll för elevernas språkutveckling och underlättar det dagliga arbetet i fritidshemmet. En av svårigheterna som framkom i resultatet var kommunikationen mellan lärare och elev, elev och elev, men med hjälp av redskap kan de hitta vägar för att underlätta kommunikationen.

Leonida Kembro (2017). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle. Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola.En studie av elevhälsans och lärares organisation kring nyanlända elever- A study of student health care and teachers` organization regarding newly arrived students. De senaste åren har den svenska skolan tagit emot ökat antal nyanlända elever, vilket har påverkat samhället på många vis. För att få till en skola, som bättre svarar upp mot skolans uppdrag för att höja kunskapsresultaten, behövs mer samarbete och en tydlig organisation. I skollagen (2010:800) 2 kap 25 § står det att elevhälsan är till för att stödja den pedagogiska verksamheten i skolan och omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatserna för att stödja eleverna. Elevhälsans uppgift ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Syftet med studien är att bidra till förståelse ur ett systemteoretiskt perspektiv för hur elevhälsan och lärares arbete med nyanlända organiseras i skolan och vilket stöd lärarna får med att ta sig an nyanlända elever. I arbetet jämförs två olika skolor i två skilda kommuner för att få en inblick i eventuella likheter respektive skillnader. Studien utgår från följande preciserade frågeställningar:•Vilka utmaningar och hinder möter elevhälsan och lärarna i sitt arbete med nyanlända elever?•På vilka sätt kan elevhälsan ge stöd åt lärarna för att de ska lyckas i arbetet med nyanlända elever? •Vilka framgångsfaktorer finns? De teoretiska ansatserna utgår från ett systemteoretiskt perspektiv. Datamaterialet analyseras för att synliggöra organisationen i skolan och för att belysa de olika aktörernas inställningar till hur de uppfattar sitt uppdrag. Empirin bygger på kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer med dels lärare, dels representanter från elevhälsan på två olika skolor i två skilda kommuner. Vid tolkning av intervjumaterialet har hermeneutisk ansats använts för att beskriva och lyfta fram informanternas berättelser. Datamaterialet har sedan jämförts med hjälp av tidigare forskning och litteratur samt min egen erfarenhet för att få förståelse av hur lärare och elevhälsan ser på sina respektive uppdrag. Studien visar att det finns skillnader i skolornas sätt att organisera elevhälsans och lärares arbete. Resultat på skola A, visar att det finns en fungerande organisation som håller ihop så att en helhet skapas i arbetet med nyanlända elever. Elevhälsan och lärare arbetar integrerat för att möta eleverna; skolan har utvecklat strategier gällande handledning i modersmålet. Elevhälsan är närvarande och stödjer lärare i deras arbete, vilket även har framkommit från skolans egna enkäter. På skola B fungerar inte organisationen fullt ut. Det råder en samsyn mellan representant från elevhälsan och lärare på skola B att samarbetet och kommunikationen inte är tillräcklig för att stödja lärare i arbetet med nyanlända elever. Elevhälsan på skola B upplevs som ”frånvarande” av lärarna och behöver bli bättre på att synas ute i verksamheten. Resultatet visar att de olika professionerna i elevhälsan på skola B behöver visa sig aktiva i det proaktiva arbetssättet och minska det åtgärdande arbetet. Vidare pekar resultat från båda skolorna på att språket är det största hindret kring arbetet med nyanlända. Den främsta framgångsfaktorn för båda skolorna är studiehandledning på modersmålet för eleverna.Studien stödjer befintliga teorier om elevhälsans arbete med att organisera det pedagogiska arbetet kring arbetet med nyanlända elever. Resultatet visar att det finns olikheter mellan skolorna med strukturen i hur man arbetar i elevhälsan. Det behövs bättre kommunikation och samarbete mellan elevhälsan och lärare för att stödja lärare. Det behövs mer stöd till lärare med hur upplägget av undervisningen ska se ut i arbetet med nyanlända. Vidare visar studien på språkets betydelse om att arbeta medvetet med det svenska språket, genom att ta hjälp av studiehandledare på modersmålet. Specialpedagogens uppgift handlar till stor del om att stödja och bistå lärare och elever med att undanröja hinder och svårigheter i olika undervisnings- och lärmiljöer. Utifrån systemteorin kan specialpedagogen hitta former av lösningar för att möta de olika behoven hos individen och de olika grupperna. Genom olika former av samarbete mellan olika grupper skapas möjligheten till en välfungerande organisation. Eftersom vi är beroende av varandra och står i interaktion med varandra är samverkan viktig. Om inte delarna är organiserade kan inte organisationen hållas intakt.

I denna studie undersöks och jämförs fritidspersonalens beskrivningar av de arbetssätt som används för att inkludera nyanlända elever på fritidshem. För att inhämta material genomfördes intervjuer med fritidspersonal och lärare i svenska som andraspråk på åtta olika fritidshem respektive skolor. Resultatet visade att samtliga deltagare upplever fritidshemmets roll i inkluderingsarbetet av nyanlända elever som viktigt. Trots att majoriteten upplever bristande stöd från skolledningshåll samt tidsbrist för planering är personalens inställning till arbetet med nyanlända elever genomgående positivt. Däremot råder det olika meningar om hur fritidspersonalen på bästa sätt inkluderar nyanlända elever i arbetet. De intervjuade personerna upplever att det svenska språket är avgörande för inkludering och att inlärning av det nya språket sker i det sociala samspelet med andra. Slutsatsen är att fritidspersonalens arbetssätt ser olika ut men att arbetet är avgörande för att de nyanlända barnen ska känna sig som del av skolverksamheten och det svenska samhället.