Social enterprises are in some contexts considered to be a solution of social exclusion. Studies have tried to reach a deeper understanding of the relatively new phenomenon 'work-integrating social enterprises' by asking questions like 'what is a social enterprise?'. The purpose of this research is to create a greater understanding of how social enterprises can enable and/or restrict work-integration. Data is collected through qualitative interviews conducted on six social enterprise managers. The research focuses on how and to what extent organizational structure components (including functions, target group, leadership and control, along with recruitment and specialization) can lead to work-integration. The research shows a discrepancy of what the social enterprises say they are and what they say they do. I find it to be an effect depending on them being similar to other common enterprises. This is evident in their being located on the regular labor market, having the same demands in competitive and effective production. This research shows how social enterprises restrict individuals just as a common enterprise. By only recruiting individuals with desired abilities and knowledge, the social enterprises reproduces exclusion of individuals and thereby restrict work-integration for the most marginalized individuals. The research also shows that by actually giving a chance of work-integration to marginalized individuals (even if it is a limited chance), social enterprises are an alternative to common enterprises. / I flera sammanhang anses sociala företag vara en lösning på utanförskapet. Tidigare studier har sökt en djupare förståelse av det relativt nya fenomenet "arbetsintegrerande sociala företag" genom att ställa sig frågor som "vad är ett socialt företag?". Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för hur sociala företag kan möjliggöra och/eller begränsa arbetsintegration. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med sex verksamhetsledare på olika sociala företag. Studien fokuserar på hur och i vilken utsträckning som organisationsstrukturens komponenter (funktion, målgrupp, ledarskap, kontroll samt rekrytering och specialisering) kan leda till arbetsintegration. Studien visar hur sociala företag begränsar individer precis som ett vanligt företag. Genom att bara rekrytera individer med efterfrågade förmågor och kunskaper reproducerar de sociala företagen exklusionen av individer och därmed begränsar de arbetsintegration för de mest marginaliserade individerna. Resultatet visar också att genom att de sociala företagen faktiskt ger en chans till arbetsintegrering för marginaliserade individer (även om det är en begränsad sådan), så är de ändå ett alternativ till de vanliga företagen för individerna.

Syftet med studien har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökning skapa förståelse för nyanlända vuxnas etableringssvårigheter på arbetsmarknaden och i det svenska samhället, samt granska hur fritidssektorn kan komma att agera som stöd i denna integrationsprocess. Med utgångspunkt i Prismas förberedelseprojekt Prisma Arbetsmarknad - en arbetsintegrerande fritidssektor, har fyra deltagare intervjuats där dem delat med sig av sina erfarenheter, upplevelser och åsikter om sina första år i Sverige som nyanländ, utifrån följande frågeställning: Vilka uppfattningar har nyanlända vuxna om Projektet Prismas metoder för att stötta deras integration till arbetslivet och hur upplever de att samhället överlag bidragit till deras integrationsprocess? Studien baseras på tidigare forskning som behandlar nyanländas etableringsproblematik, samt tre sociologiska teorier. De teorier som används är Pierre Bourdieus kapital- och fältteori, Randall Collins teori om interaktionsritualer och emotionell energi, samt Jürgen Habermas teori om system och livsvärld.  Resultatet visar på att informanterna upplevde sin första tid i Sverige som väldigt påfrestande, där deras vardag präglas av en låg sysselsättningsgrad eller ingen sysselsättning. Brist på sociala interaktioner visade sig ha negativa effekter på individens mentala hälsa. Genom deltagande i projekt Prisma Arbetsmarknad sysselsätts nyanlända och deras livsvärld stärks genom interaktionsritualer som ökar deras emotionella energi och även handlingsutrymme och förmåga. Detta bidrar till att deras sociala kapital utökas genom fler kontakter men också förmågan att ta kontakt.