Masterthese Hochschule für Heilpädagogik Zürich, 2009.

Die UN-Konvention über die Rechte von Menschen mit Behinderungen fordert eine internationale Auseinandersetzung mit dem Thema „inklusives Bildungssystem“. Die Forderung beeinflusst die konzeptuelle und schulpraktische Entwicklung für integrative bzw. inklusive Förderung von Kindern und Jugendlichen mit sonderpädagogischem Förderbedarf. Dies ist sowohl in Deutschland als auch in Korea zu einem relevanten Themenbereich der sonderpädagogischen Forschungen geworden. Die integrative und inklusive schulische Förderung von Kindern und Jugendlichen mit Verhaltensstörungen ist jedoch sehr umstritten, da Kinder und Jugendliche mit Verhaltensstörungen als schwierig integrierbar angesehen werden. Insbesondere findet integrative bzw. inklusive Förderung häufig im Rahmen der reduzierten personellen, institutionellen und materiellen Ressourcen der Sonderpädagogik statt. Dies kann die qualitative Verschlechterung sonderpädagogischer Förderung besonders bei Kindern und Jugendlichen mit Verhaltensstörungen zur Folge haben. In diesem Kontext liegen die Hauptinteressen dieser Dissertation darin, Rahmenbedingungen zu schaffen, um integrative und inklusive Förderung von diesen Kindern und Jugendlichen ohne das genannte Risiko zu gewährleisten. Im Vergleich zwischen Deutschland und Korea wird es versucht, einen Weg zur Weiterentwicklung eines theoretischen und schulkonzeptuellen Rahmens für eine integrative und inklusive schulische Förderung von Kindern und Jugendlichen mit Verhaltensstörungen aufzuzeigen. / The Convention on rights of people with disabilities calls for an international debate on the issue "inclusive education". This demand influences the conceptual and practical school development for inclusive support of children and young people with special educational needs. This has become a relevant research topic in the field of special education both in Germany and Korea. The inclusive school promotion of children and young people with emotional and behavioral disorders is very controversial, because it is difficult to integrate them into normal society. In particular, inclusive promotion is often necessary in areas of reduced human, institutional and material resources of special education. This can result in a degradation of the special promotion especially with children and young people having emotional and behavioral disorders. In this context the main issues discussed in this dissertation are how to create the environment, to ensure inclusive promotion of those children and young people without the risks of degradation as mentioned above. By comparing Germany and Korea a path will be given of how to develop a theoretical and conceptual framework for an inclusive educational promotion of children and young people with emotional and behavioral disorders.

This qualitative study investigates the conditions on the labour market for disabled people by examining which factors and processes contribute to disabled peoples inclusion to, or exclusion from the open labour market. Stigmatisation is also used as an analytical tool to better understand the exclusion of disabled people from the open labour market. The material to this study is drawn from qualitative interviews with the employees of the Swedish Employment Agency which specialises in supporting disabled people to find employment.    In conclusion, disabled people face several barriers which makes them more susceptible to become excluded from the open labour market. Such excluding barriers include a demand for high efficiency and productivity from employers, bigger cooperation’s and public organisations unwillingness to employ disabled people and prejudices from employers, especially against people with psychiatric disabilities.   The employees of the Swedish Employment Agency suggest that they would be able to work more efficiently to help disabled people find employment if they had to do less administrative work, and would be able to work with fewer clients per employee. They also stress the importance dispel prejudices among employers to make them more willing to hire disabled people.

No description available.

I dagens mångkulturella Sverige har begreppet integration kommit att bli ett hett ämne i många olika sociala och politiska sammanhang i takt med en ökad migration. Vår studie syftade till att undersöka hur arbetet kring nyanlända barn och ungdomar i förberedelseklasser fungerade utifrån de som arbetade kring dem. Vi intresserade oss då för hur lärare och ansvariga för stöd till nyanlända (STN-ansvariga) reflekterade kring sitt arbete med att främja en god integration hos eleverna. Detta gjorde vi med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och med en hermeneutisk metodansats. Vidare använde vi oss av teorier om inklusion och exklusion (Jönhill), etablerade och outsiders (Elias) och organisationsteori (Ahrne & Papakostas) för att analysera vårt empiriska material. Resultatet visar på att en god integration är något som måste ske ömsesidigt. Resultatet visar även hur det finns ett behov av att nyanlända till en början undervisas avskilt i förberedelseklasser innan de klass placeras för att ge dem så bra förutsättningar som möjligt. Det visar också på olika strukturer som på olika sett kan motverka en god integration.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida gymnasieskolan är en skola för alla</p><p>utifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv, med fokus på deprimerade elever,</p><p>genom en studie av Hässleholms kommun. Metoden som har använts är intervjuer som</p><p>tolkats hermeneutiskt där frågorna varit fritt formulerade inom fasta frågeområden.</p><p>Materialet har bestått av intervjuer med totalt 18 personer varav tre från sjukvården och</p><p>15 från gymnasieskolorna samt aktuell forskning på området från både det pedagogiska</p><p>och det medicinska forskningsområdet. Undersökningen visar att Hässleholms kommuns</p><p>gymnasieskolor inte är en skola för alla när det gäller deprimerade elever. På skolorna</p><p>finns för lite kunskap och ansvaret förskjuts till andra instanser, vilket resulterar i att de</p><p>åtgärder som sätts in är av exkluderande form där eleven marginaliseras. Vidare</p><p>diskuteras lämpliga åtgärder för deprimerade elever i skolan.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida gymnasieskolan är en skola för alla utifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv, med fokus på deprimerade elever, genom en studie av Hässleholms kommun. Metoden som har använts är intervjuer som tolkats hermeneutiskt där frågorna varit fritt formulerade inom fasta frågeområden. Materialet har bestått av intervjuer med totalt 18 personer varav tre från sjukvården och 15 från gymnasieskolorna samt aktuell forskning på området från både det pedagogiska och det medicinska forskningsområdet. Undersökningen visar att Hässleholms kommuns gymnasieskolor inte är en skola för alla när det gäller deprimerade elever. På skolorna finns för lite kunskap och ansvaret förskjuts till andra instanser, vilket resulterar i att de åtgärder som sätts in är av exkluderande form där eleven marginaliseras. Vidare diskuteras lämpliga åtgärder för deprimerade elever i skolan.

Syftet med studien är att undersöka hur välfärdsaktörer i olika organisationer upplever de prostituerades livssituation och hur dessa aktörer bedriver empowerment inspirerat socialt arbete i relation till prostituerade som själva anser att de av egen fri vilja säljer sexuella tjänster. De frågeställningar som används i uppsatsen för att besvara studiens syfte är: På vilket sätt kommer empowerment till uttryck i arbetet med prostitution inom de verksamheter aktörerna företräder? Hur upplever välfärdsaktörer i olika organisationer de prostituerades position i samhället? På vilket sätt skulle empowerment inspirerat arbete kunna användas i verksamheterna i arbetet med individer som själva anser att de av egen fri vilja säljer sexuella tjänster? De teoretiska ansatserna som studien vilar på är utifrån ett socailkonstruktivistiskt synsätt med inrikting mot empowerment och stigmatiserings teori. Teori samt tidigare forskning har inhämtats via litteraturstudier och sökning i databaser. Det empiriska materialet har inhämtats via halvstrukturerade livssvärldsintervjuer samt frågeformulär grundade på intervjuguiden. Analysen av materialet har gjorts med hjälp av meningsanalys där tre huvudteman används vid kodningen av materialet; makt, stigmatisering samt empowerment. Begreppen presenteras under analys- och resultatkapitlet som enskilda rubriker. Studien har påvisat att de insatser som bedrivs grundas i attityder i samhället kring prostitution, det finns därför en vikt i att involvera sexarbetaren i de beslut som berör den enskilde. Inte enbart vid beviljad insats utan även vad det bekommer utredningar som ligger till grund för lagförslag. Den prostituerade befinner sig i en värld med andra likt de själva. Individers identitetsskapandeprocesser påverkas av den verklighet hen befinner sig inom och de egenskaper som omgivningen tillskriver denne utifrån valet att prostituera sig. Det är först när socialarbetaren i mötet med den prostituerade blir godkänd av denne som arbetet kan ta form. Att komma dit kan ta lång tid och det kräver ett genuint intresse och engagemang, men det går.

Idag kan man se att Sverige är ett mångkulturellt land och den svenska skolan har blivit en mötesplats där elever med olika bakgrunder och erfarenheter dagligen träffas. Vilket kan vara en stor möjlighet till att en integration sker. Forskningen kring integrering har under de senaste åren valt att inrikta sig på att undersöka om hur läraren arbetar med eleverna med utländsk bakgrund när det gäller ämnet Idrott och hälsa.   Syftet med vår uppsats är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med integration i skolor där majoriteten av eleverna har en utländsk bakgrund.   För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att göra en semistrukturerad intervju med fyra lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Men innan intervjuerna skedde så observerade vi totalt 10 lektioner som komplement till intervjuerna.   Uppsatsen kommer fram till att lärarna i idrott och hälsa som deltar i studien tar till hänsyn i sin lektionsplanering och i sin undervisning när det handlar om elever med utländsk bakgrund.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>