The purpose of this master thesis is to examine how people with immigrant backgrounds, who have experienced successful schooling in Sweden, talk about their schooling. The focus study is how these individuals talk about their schooling and foremost about their experiences from the preparatory class. The empirical data of the study consists of semi-structured interviews with seven people and the methodological approach for getting answers to the questions are discourse theory and a poststructuralist reading. The result of this study is that the informants share the same success factors in schooling: beeing met as individuals, with respect and encouraging attitude and as barely a member of the newcomer group. The informants share the experience that the preparatory class contribute to mental and physical segregation in relation to the rest of the school. The results also show us how certain arrangements in the schools make it difficult for students to integrate and almost impossible for the newly arrived pupils to make Swedish friends.

Syftet med uppsatsen var att identifiera de utmaningar och möjligheter en högstadielärare möter vid undervisning av nyanlända elever. Datainsamlingen gjordes med öppna intervjuer då syftet var att undersöka pedagogernas uppfattningar och erfarenheter från sitt arbete med denna grupp elever. För att öka tillförlitligheten av studien jämförs resultatet av intervjuerna med skolinspektionens tidigare granskningar inom området. De intervjuade lärarna ger uttryck för att det råder omfattande resursbrister vid undervisningen av nyanlända. Förberedelseklassernas storlek och särskilda förutsättningar beskrivs förhindra en individanpassad utbildning. Resultat tyder liksom skolinspektionens tidigare granskningar på att enskilda eldsjälar får axla ett betydande ansvar för de nyanländas undervisning. Studien liksom tidigare forskning visar på vikten av att öppet möta elevernas kulturella bakgrund och knyta undervisningen till elevernas kultur. Kulturskillnaderna beskrivs också av lärarna som en utmaning vilken kan ge upphov till konflikter eller pedagogiska misslyckanden. Informanterna betonar vidare vikten av att skapa goda relationer till de nyanlända eleverna, vilket även lyfts som en framgångsfaktor av exempelvis Rodell Olgaç. Ett antal enkla metoder för att skapa sådana relationer med nyanlända identifieras, såsom att lära sig några ord på elevernas modersmål. De särskilda åtgärderna för nyanlända, prioriterad timplan och förberedelseklass, framträder såsom i huvudsak ändamålsenliga verktyg för att främja elevernas språkutveckling, men vara mindre väl anpassade när eleverna är i behov av stöd i andra ämnen än svenska. I tidigare forskning inom området tvåspråkighet framhålls vikten av modersmåls­undervisning för de nyanlända elevernas lärande, samtidigt som det framkommer att en stor del av de nyanlända inte erbjuds sådan undervisning. Höga förväntningar på eleverna, flexibilitet och kompetens inom området flerspråkighet återkommer som framgångsfaktorer. Genomgående framgår också att en gedigen kunskap om styrdokumenten är av betydelse för en framgångsrik undervisning av nyanlända.

Many children and adolescents up to the age eighteen come from other countries alone to Sweden to seek asylum. Sweden receives many unaccompanied children and the number of unaccompanied children is increasing every year. There are various reasons to why the unaccompanied children flee their homeland to come to Sweden. Many of the unaccompanied children come from countries such as Somalia, Afghanistan and Eritrea. The unaccompanied children’s families choose to send their children to Sweden to protect them from armed conflict and other social or political unrest going on in their homeland.  This essay aims to explore how the integration of the newly arrived unaccompanied children works in schools. The following questions in my survey I have assumed to achieve the purpose of this essay are, how does Annerstaskolan work to integrate the newly arrived unaccompanied students in school, how the staff at the accommodation, Vårljus, where the unaccompanied children live help these students integrate into school and how Huddinge municipality supports Annerstaskolan and other schools in Huddinge in their work to integrate the unaccompanied children. To achieve this purpose I have done qualitative research interviews and two days of structured non-participant observations in the preparatory class. The qualitative research interviews were conducted with the teacher in the preparatory class, Dan Fränkel, who is an officer in Huddinge municipality and Damir Tomic, who works at Vårljus accommodation.  Annerstaskolan is using the path that Peder Haug is describing as segregating integration (Haug, 1998). The option Annerstaskolan is using is that the child is being removed from the regular class and placed in a smaller group. The student is being removed from the regular class and placed into a preparatory class.

Sammanfattning   Varje dag landar det fler och fler nyanlända barn till skolor i Sverige från olika delar av världen och med dessa barn medföljer olika upplevelser som därför behöver ett särskilt bemötande. Visa av de eleverna placeras i förberedelseklasser för att få en lugn start för livet i det nya landet.   Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med fyra förberedelseklaslärare ta reda på lärarnas uppfattning om sitt eget arbete med nyanlända elever i förberedelseklass och vad det är man ska ta hänsyn till när man arbetar i förberedelseklasser. Med hjälp av intervjuerna fick jag fram lärarnas uppfattning om sitt eget arbete med nyanlända elever i förberedelseklasser och sedan analyserades svaren med jämförelse med tidigare forskning inom ämnet.    Tidigare forskning och litteratur visar att elever som kommer till Sverige tar med sig olika svårigheter och går genom olika processer som bör bearbetas i det nya landet. Forskningen visar även att lärare som arbetar med nyanlända elever bör vara medvetna om elevers svårigheter och hur man bör möta och stödja de nyanlända elever.  Förberedelseklasser är en skolform som de flesta kommuner använder sig av och syftet är att ge de nyanlända elever en möjlighet för en lugn start samt förbereda eleverna för att så fort som möjligt börja i en ordinarieklass. Trots att det är många forskningar som ser på förberedelseklasser som en lämplig skolform för nyanlända elever finns det ändå olika nackdelar med förberedelseklasser enligt olika forskning.   Resultatet visar att samtliga intervjuade lärare ser förberedelseklasser som en bra skolform för nyanlända elever där eleverna har gott om tid och trygghet i en liten grupp som de behöver.  Lärarna var även medvetna om de olika svårigheter som de nyanlända har, men när det gäller att samverka med olika aktörer så som klasslärare, modersmålslärare och föräldrar varierade svaret mellan olika lärare.       Nyckelord: nyanlända elever, förberedelseklass, modersmål, modersmålsundervisning.

Denna studie syftar till att granska hur sociala strukturer påverkar nyanlända elevers skolsituation. I huvudsak handlar det om hur etnicitet, ras och genus processas i skolans vardag. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med nyanlända elever och lärare samt observationer på plats i skolan. Resultatet visar att strukturer processas i skolan i form av föreställningar baserade på etnicitet, ras och genus som upprätthåller grupperingar och en rangordning mellan eleverna. Strukturer möter också de nyanlända eleverna i form av en tydlig norm om enspråkighet på bekostnad av att elevernas förstaspråk och tidigare kunskaper osynliggörs och undervärderas. Slutsatsen i denna uppsats är därför att strukturer återspeglas i skolans aktörers föreställningar och sätt att tala och agera och detta är något som utgör hinder för både elevens möjligheter att bli en fullvärdig medlem av den sociala gemenskapen men också för elevens möjligheter att få sina behov tillgodosedda för att nå målen med utbildningen.

No description available.

The Aim of this study is to examine how newly arrived Somali students use their mother tongue as a method of support for the students to comprehend the Swedish language in a preparation class. The conclusion of my study originates from three key questions:   How do the students use their mother tongue as a method of support in a preparation class? In which situations (with who and when) do they use their mother tongue as a method of support? Which resources do the students use to support them with their mother tongue? To conduct the study I have used the qualitative method called participant observation. This is a technique in which I follow and observe two students in three different times. The study is based on previous research on second language development. The results shows the different ways students use their mother tongue and how all the different aspects prove to be significant in the students language development. The basic knowledge and experience they have from their first language is very helpful for the development of the students second language. The results also shows that the students use various types of code-switching to communicate with each other and how the group support each other through their mother tongue.

<p>Vårt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med två olika former av mottagningsmetoder för nyanlända barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lärares samt elevers perspektiv på två olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Våra resultat visade på att båda skolor ville integrera nyanlända barn i en ordinarie klass så snart som möjligt, men under något olika former. Både lärare och elever ansåg att deras sätt att arbeta på var det bästa. På skolan med förberedelseklass var eleverna mer positiva till undervisning i mindre grupp, medan eleverna på skolan med direkt integrering tyckte bättre om undervisning i klass. Vår sammanfattande slutsats efter att ha sammanställt våra resultat och studerat tidigare forskning är att arbetet med nyanlända barn ser väldigt olika ut i Sverige. I nuläget finns inga nationella riktlinjer, men vi ser ett stort behov av sådana, för att ge dessa barn en så likvärdig skolgång som möjligt.</p>

<p>En kvalitativ studie som ur pedagogperspektiv belyser hur invandrarbarn via det viktiga modersmålet introduceras in i det svenska skolsystemet och det svenska språket. Detta sker via förskolepedagogik och förtydligas genom kulturaspekter där barnen själkritiskt medvetandegörs om fördomar, attityder och jargonger.</p><p>Syftet har varit att belysa frågeställningarna ur ett pedagogperspektiv.</p>

<p>The Swedish school reflects the society that we have today, a society with many different ethnical and cultural backgrounds. The purpose of this investigation is to study how the school is working with children that recently immigrated to Sweden. What kind of methods are they using at school, to get the best development as possible? Do the teachers manage to be concerned of the students in the school? What kind of reception do these children get in the school? What methods are the teachers using? And are these methods really the best to use to enhance the language and cognitive development of these students?</p><p>The methods I have been using to examine these questions have been qualitative. I have interviewed three teachers about their everyday work in a multiethnic school south of Stockholm. To get as much information as possible I also completed these reports with a two week observation period in their classes.</p><p>The theoretical attachment for this investigation has been theories related to children bilingualism and second language acquisition. Because the focus has been on the teachers’ perspective, I have also looked at research about how teachers should be working.</p><p>The results of the investigation shows what kind of methods the teachers are using in preparation class and in the regular class, the teachers are using methods that is making the children language. They are making sure that every child is being seen for his or hers knowledge.</p>