Detta är en kvalitativ intervjustudie som utförts på en 7-9 grundskola. Studien syftar till att ge en fördjupad syn av hur andraspråkselever upplevde matematikundervisningen i sina forna hemländer och i jämförelse med den svenska matematikundervisningen de möter. Syftet är även att söka svar på hur andraspråkseleverna skulle vilja bli stöttade för att nå högre måluppfyllelse. Statistik från Skolverket visar att elever med utländsk bakgrund har svårare att nå målen i matematik än elever med svensk bakgrund. Undersökningen visar att eleverna har problem med det svenska språket vilket i sig är ett hinder när de ska lära sig matematik men de tycker samtidigt att de svenska matematiklärarna är duktiga på att förklara så att de förstår. I undersökningen berättade några elever som hade en längre svensk skolgång bakom sig att matematiken hade börjat bli svårare nu när deras kunskaper och förståelse för begreppsbildning, metoder och räknesätt som de hade lärt sig i sina hemländer inte räckte till. Därför är det viktigt att matematiken stöttas upp med studiehandledning på deras modersmål så att andraspråkselevers förståelse för begreppsbildning, metoder och räknesätt inte stannar av bara för att undervisningsspråket är på svenska. Avslutningsvis kan man säga att när man jämför de nio intervjuade ungdomarnas matematikundervisning från sina forna hemländer med den svenska undervisningen är det primärt längden och kvalitén av deras matematikundervisning som skiljer och det visar sig vara en salig blandning av skolbakgrunder.

Studiens syfte med studien är att undersöka hur några pedagoger ser på undervisningen i förberedelseklass och hur övergången till ordinarie klass bedrivs. Syftet är även att undersöka hur några pedagoger arbetar med att inkludera de nyanlända eleverna i lärandemiljön, samt om det upplevs finnas några kunskapsmässiga och sociala skillnader mellan nyanlända pojkar och flickor. Som metod valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, med pedagoger i både förberedelseklass och ordinarie klass. Studiens resultat visar att de nyanlända eleverna dras till de som talar samma språk, att informanterna inte vill generalisera någon skillnad mellan nyanlända pojkar och flickor däremot visar resultatet att det finns en skillnad. I resultatet framgår det att förberedelseklassen bedrivs i samspel med den ordinarie klassen och att det finns delade meningar om språkstödets roll. Slutsatsen är att det svenska språket är viktigt för att känna sig inkluderad och att förberedelseklasser är betydelsefullt för de nyanlända eleverna.

I dagens mångkulturella Sverige har begreppet integration kommit att bli ett hett ämne i många olika sociala och politiska sammanhang i takt med en ökad migration. Vår studie syftade till att undersöka hur arbetet kring nyanlända barn och ungdomar i förberedelseklasser fungerade utifrån de som arbetade kring dem. Vi intresserade oss då för hur lärare och ansvariga för stöd till nyanlända (STN-ansvariga) reflekterade kring sitt arbete med att främja en god integration hos eleverna. Detta gjorde vi med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och med en hermeneutisk metodansats. Vidare använde vi oss av teorier om inklusion och exklusion (Jönhill), etablerade och outsiders (Elias) och organisationsteori (Ahrne & Papakostas) för att analysera vårt empiriska material. Resultatet visar på att en god integration är något som måste ske ömsesidigt. Resultatet visar även hur det finns ett behov av att nyanlända till en början undervisas avskilt i förberedelseklasser innan de klass placeras för att ge dem så bra förutsättningar som möjligt. Det visar också på olika strukturer som på olika sett kan motverka en god integration.

Syftet med studien är att få mer kunskap om hur några utvalda lärare arbetar i sina ämnen för att utveckla nyanlända elevers språk- och kunskaper. Nya krav ställs på läraren för att möta elever som är nya i Sverige. Våra vägledande frågor var hur läraren arbetar för att utveckla elevernas språk och kunskaper samt vilka möjligheter och svårigheter de finner i undervisningen av nyanlända elever. Studien genomfördes med hjälp av observationer och intervjuer med sex behöriga lärare i tre grundskolor både i förberedelseklasser och i reguljära klasser. I resultaten kom det fram att lärarna såg på elevernas modersmål som resurs i undervisningen och stöttade eleverna på olika sätt för att utveckla deras språk- och kunskaper. Lärarna uttryckte att det fanns andra faktorer som de inte kunde styra över och som möjligtvis skulle kunna underlätta för lärare och för eleverna, bland annat antal elever i klassen. Vår slutsats är att det är viktigt med stöttning och dialogrika klassrum när man arbetar med nyanlända elever.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fem lärare från tre olika skolor i en kommun isydvästra Sverige arbetar med nyanlända elevers skolintroduktion och vilka pedagogiskametoder de använder sig av. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med lärarna där vi harutgått från deras beskrivningar av skolintroduktionen och deras arbetsmetoder.Undersökningen visar att samtliga skolor har förberedelseklasser där eleverna placeras i ochdet framgår att skolorna väljer att utforma undervisningen i förberedelseklasser på varierandesätt. De ämnen eleverna läser i förberedelseklasserna och hur övergången till ordinarie klassgår till ser ungefär likadant ut på de undersökta skolorna. De intervjuade lärarna beskriver attstudiehandledning på modersmålet är ett viktigt inslag i skolintroduktionen samt attregelbunden kartläggning av elevens kunskaper görs, men att det krävs mer riktlinjer frånskolverket om hur en kartläggning bör se ut för de nyanlända eleverna. Några av deframgångsfaktorer i förberedelseklasserna som lärarna i studien upplever är höga krav påeleverna, bra föräldrakontakt, flerspråkig personal och studiehandledning på modersmålet.Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv där vissa tongivande begrepp ur perspektivethar kopplats till resultatet. Det framgår också att ansvaret över skolintroduktionen vilar på denenskilda läraren i de flesta fallen, rektorn skall ha ansvaret men det är lärarna som oftast får tahand om det mesta. Det som enligt tidigare forskning visar sig vara bäst är att göraskolintroduktionen till ett gemensamt ansvar för hela skolan, men så är inte fallet idag.Samtliga skolor som vi har undersökt har regelbundet kontakt med varandra där de diskuteraroch sammanställer egna riktlinjer kring hur arbetet ska ske för de nyanlända eleverna.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, där två skolor besöktes. På båda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa två skolor valdes ut på grund av deras mångfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur än den andra skolan som har mesta dels svenska barn. Det intervjuerna resulterade var att de använder sig av en kommunal verksamhet som kallas för Landningen, som är en förberedelseklass eller mottagningsgrupp som det även kallas för. De arbetar aktivt med integration. Det resulterade även att föräldrakontakten anses vara viktig för dessa skolor.</p>

<p> </p><p>The Swedish school of today reflect the society we live in. We live in a multi cultural society and in our schools there are pupils with different backgrounds, cultures and mother tongue, which make it necessary for every teacher to treat every single pupil’s need and condition. The education in Sweden must be equivalent, according to Skollagen, 1 kap. 2§. But it has shown that the education for newly arrived pupils is organised differently in Sweden. Not until the fall 2008 it has existed guidelines for the municipalities and schools, how to organise the education. These guidelines are called <em>Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever.</em></p><p>The aim of this thesis was to examine how six different municipalities in the area of Stockholm organize education for newly arrived pupils with foreign extraction. Even if we knew from earlier reports that the education for newly arrived pupils is organised differently between the municipalities in Sweden, we still found it interesting to compare the situation in a restricted area as Stockholm. Another aim of this thesis was to examine how the different municipalities organise the education for these pupils in relation to Skolverkets <em>Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever </em>and what attitudes the municipalities show towards these advises.</p><p>Through our analysis we have reached the conclusion that depending on which municipality the newly arrived pupil comes to the education is organised differently. Some pupils will start in preparation classes, others will be placed directly in an “ordinary” class. Consequently the education in the examined municipalities is not equivalent. </p><!--EndFragment--><p> </p>

<p>Innan jag skrev denna uppsats så funderade jag väldigt länge kring vad som lämpade sig bäst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svårigheter i ämnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flerspråkiga elever.</p><p>Jag delade upp mina elever i två kategorier, elever med goda språkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men däremot bristande språkkunskaper, exempelvis sådana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.</p><p>Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkätundersökningar även använt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att språket spelar en stor roll för elevens lärande.</p>

Innan jag skrev denna uppsats så funderade jag väldigt länge kring vad som lämpade sig bäst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svårigheter i ämnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flerspråkiga elever. Jag delade upp mina elever i två kategorier, elever med goda språkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men däremot bristande språkkunskaper, exempelvis sådana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen. Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkätundersökningar även använt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att språket spelar en stor roll för elevens lärande.

The Swedish school of today reflect the society we live in. We live in a multi cultural society and in our schools there are pupils with different backgrounds, cultures and mother tongue, which make it necessary for every teacher to treat every single pupil’s need and condition. The education in Sweden must be equivalent, according to Skollagen, 1 kap. 2§. But it has shown that the education for newly arrived pupils is organised differently in Sweden. Not until the fall 2008 it has existed guidelines for the municipalities and schools, how to organise the education. These guidelines are called Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. The aim of this thesis was to examine how six different municipalities in the area of Stockholm organize education for newly arrived pupils with foreign extraction. Even if we knew from earlier reports that the education for newly arrived pupils is organised differently between the municipalities in Sweden, we still found it interesting to compare the situation in a restricted area as Stockholm. Another aim of this thesis was to examine how the different municipalities organise the education for these pupils in relation to Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever and what attitudes the municipalities show towards these advises. Through our analysis we have reached the conclusion that depending on which municipality the newly arrived pupil comes to the education is organised differently. Some pupils will start in preparation classes, others will be placed directly in an “ordinary” class. Consequently the education in the examined municipalities is not equivalent.  <!--EndFragment-->